Tisdag
Morgonen bjuder på svalare temperatur och virvlande snöflingor. Inte en enda solglipa.
Igår fixade jag två administrativa grejer som legat och gnagt, den ena var nytt elavtal. Tog rörligt elpris och sedan får jag binda framåt sensommaren om det ser ut att dra iväg åt fanders. Har aldrig haft rörligt tidigare.
Min plan om att måla om några sidor på huset under maj månad närmar sig med stormsteg. Det går liksom inte att välja bort. Det måste göras. Två sidor på garaget och två sidor på själva huset. Måleri har aldrig varit någon favoritgrej, men det brukar gå bra bara jag börjar med förberedelserna. Det är alltså hög tid att börja träna upp styrkan i högerarmen och handen och söka fram arbetsskorna med tjock och styv sula som hjälper fötterna att stå i stege. I dagsläget känns varenda led stram och ovillig. Alltså dags för gymnastiska övningar.
I gårkväll lade jag min hemvävda och absolut bästa köksmatta i blöt och nu är den skrubbad och hänger på tork ute i garaget. Varje gång jag tittar på den mattan så tänker jag på kvinnan i Månsbyn som vävde den för drygt trettio år sedan. Finklippta trasor och perfekt vävning. För mig är ränderna både soluppgångar och solnedgångar över hav, ängar och skog och det tror jag det var för henne också. Så glad att jag beställde flera och de är alltid i bruk i något rum i huset.
Hemvävda mattor berättar ofta en historia när man känner igen tyget i inslagen. Förr togs allt bomullstyg tillvara, klipptes till trasor och användes i mattorna. Mammas städrock, pappas skjorta, min klänning eller kanske mormors flanellnattlinne. Jag älskar både att gå på och att se på trasmattor.
Nåja, man tog även tillvara knappar och dragkedjor från plagg som hade gjort sitt. När man idag pratar om återbruk så är det bara en liten plutt av forna tiders återbruk. Då var det på riktigt direkt på plats.