Bara vi

Idag tog vännen och jag bilen och åkte längs vackra men ohyggligt krokiga vägar där grönskan frodades och trädkronor bildade tunnel lite varstans. Vi stannade till i vackra badvikar och jag åt björnbär för första gången direkt från taggiga buskar.



Vi hälsade på ett jättestort område med stationära villahusvagnar som stod tätt tätt intill varandra med staket, tuijahäckar och blomrabatter som gräns. Utetempen var + 27°C och vi lovprisade återigen luftkonditioneringen i bilen. Vilken superb uppfinning!

På ett ställe där vi stannade till fanns en blålila växt som var en riktig fjärilsmagnet som jag ska försöka få tag på till nästa sommar.





Nu sussa för tidig uppstigning gäller i morgonbitti.

Språkkurs och handlingslistor



Det är varmt och kvavt och mitt huvud värker, mest troligt vätskebrist så jag har laddat med ett glas vitt intill mig. Nacken lider, men det får jag försöka stå ut med. Går inte att använda stödkragen i den här värmen.
 
Grannar sitter utomhus och skrattar och pratar men sorlet från övertrötta barn har lagt sig. Själv är jag nyduscad och sitter hopkrupen på sängkanten med datorn i knä. Semester kallas det.

Som väldigt många andra har jag trängts med åtskilliga tusentals kunder bland hyllorna i det gigantiska varuhuset. Gjorde en del fynd, inbillar jag mig i alla fall. 20 par strumpor till unge herrn, en snygg höstjacka till densamme plus nya handdukar och sänglinne. Allt från listan jag hade med mig. Påminner mig just om att det slank med en gråbeige poncho och blommigt grann halsduk till mig själv som inte fanns med på listan. 

Det är många språk runtomkring mig för tillfället. Finska, holländska, engelska och så förstås svenska. Man kan säga att det är rena rama språkkursen. 

Nu sova!


 


Rapport från sängen

Ligger i en skön säng, proppmätt efter en magnifik hotellfrukost. Solen visar sig på en nästan molnfri himmel och temperaturen verkar helt ok. Teveapparaten i hörnet hotar med regn och åska mellan rapporter från Norge, svältkatastrofen från Afrikas horn och om den ekonomiska krisen i Usa. Sommartid ser jag nästan aldrig på teve, mest beroende på att övervåningen där min teve står har en temperatur nära kokpunkten. Att teven är påslagen på morgonen har nog bara hänt några få gånger typ idag och på luciamorgonen. Radion lyssnar jag däremot rätt ofta på med stor behållning. För tillfället är det dock varken radion eller teven som är i fokus utan talboken Rubinen av Herman Lindkvist. Riktigt bra och faktiskt rätt i tiden med tanke på händelserna och en av huvudpersonerna som på ett sätt har stora likheter med mördaren i Norge. Bokens mördare avslutar även sitt eget liv vilket dock inte verklighetens mördare i Norge har gjort även om hans egen far önskar att han hade gjort det.

Krackelerad idyll



Sommaridyllen har krackelerat ordentligt efter de fruktansvärda händelserna i vårat grannland Norge.
Som de flesta håller jag mig uppdaterad och förfäras över de stigande dödsiffrorna av i huvudsak tonåringar. Samtidigt inser jag hur maktlöst samhället är mot fanatiska galningar som är i stånd till sådana dåd. Maktlöst är egentligen fel ord för det går att styra in barn i sunda människovänliga tankar redan  tidigt i livet om människor runt omkring i hem/skola/olika föreningar med mera medvetet arbetar med detta.
Det samhälle vi lever i idag med upptagna föräldrar och en skola som ibland inte ens gör skäl för att kallas skola ger utrymme för att utveckla konstiga tankar. Det är för få vuxna som sätter stopp i tid och visar på andra vägar.
När jag var barn fanns det många vuxna som lade sig i vad vi barn sysslade med. Det fanns så klart många nyanser bland byns vuxna. En del menade väl medan andra bara var knäppa i skallen. Idag saknar allt fler människor bra uppfostrande nätverk. Okey, det fanns galningar även förr och många av dem sanerades tidigt bort från byn och blev inlåsta på sinnessjukhus ... allt var så klart inte bättre förr, men idag har vi kunskaper och resurser för att ha ett mycket bättre samhälle än det vi har.


Vilka dagar!



Igår var jag farmor och dristade mig till att bada med mina fina små barnbarn. Vi hade en rolig dag med bad, lek och korvgrillning. På eftermiddagen lämnade jag tillbaka trötta men nöjda barn. Det känns gott i farmors♥.

Tre semesterveckor har nu avverkats i strålande sommarväder. Egentligen bör jag inte klaga, men för tillfället har mörka moln hopats framför solen och det känns bara så underbart skönt. Riktigt ljuvligt!
Utetermometern visar +28°C i skuggan och det är kvalmigt som före ett stort åskväder. Ännu hörs inga muller och det stänker inte heller några förvarnande vattendroppar. Men vatten behövs minsann för till och med mina syrener har börjat gulna av torkan.



Min yngste bror fyller år idag så Esko och jag har varit och grattat. Brorsan bjöd på egentillverkad smarrig jordgubbsmarängtårta. Jag blir så glad när karlar tar tjuren i hornen och bakar från scratch. Bakning handlar lika mycket om teknik som när man bygger ett hus. Inte alls så märkvärdigt. Minns fd svärfar bjöd inte ens på kaffe om svärmor inte var hemma. "Nog hade ni fått kaffe men hon är inte hemma", brukade han säga.

Jag gick runt på de gamla smultronställena där hemma och njöt av solmogna söta små smultron. Det finns få saker som minner så gott om svunna tider som just smultronens färg, doft, konsistens och smak. När jag idag trampade omkring i torrgräset en bit från själva gårdsplan kunde jag nästan höra ljuden från livet som pågick då för länge sedan när jag var ett barn.

På hemvägen svängde vi förbi min barndomskompis som är hemma med sina flickor. Det är alltid roligt att träffas, även om det bara är för en liten stund.

Det är egentligen helt fantastiskt att under alla dessa tre semesterveckor som förflutit har vi ätit alla mål ute på altan. Inga mygg, bara envisa gråsparvar som tigger bröd. Blommorna blommar som aldrig förr och i växthuset växer det så det nästan knakar.




Hårt arbete

Det är konstigt men jag har redan tappat ordningen på veckans dagar. Idag trodde jag att det var måndag och har drivit på min vän som på det värsta arbetsläger. Han har avverkat båda kryptallarna som hade brett ut sig alldeles för mycket och som borde ha tagits bort för flera år sedan. En granne tog hand om det som kunde användas som ved.

Jag har klippt hela gräsmattan och som slutkläm när det inte fanns mycket ork kvar började jag måla. Orkade bara en liten bit, men arbetet är i alla fall påbörjat och jag hoppas slutföra det i morgon.

Middagens Jambalya blev supergod i en version med bland annat färsk pasta, chorizo och räkor. Det är inte så illa att ha en erfaren kock i huset.

Har även haft barn och barnbarnsbesök med glassfrosseri ute i solskenet.



Ida tog det däremot lugnt.


Där tog söndagens ork slut så jag fortsätter idag måndag:

Jaha och kan bara konstatera att arbetslägret fortfarande kräver sitt. Vaknade eller rättare sagt blev väckt av vännen som var redo för avfärd till soptippen med kryptallskvistarna. Mina armar var stela av värk och benen likaså. Av erfarenhet vet jag att det går över bara man kommer igång så jag kämpade på men till sist var jag tvungen att tulla i medicinskåpet. Därefter blev det lite målning, men slutade då regntunga skyar verkade alltför opålitliga. Barnbarn kom hit en stund medan föräldrarna jobbade och vi passade på att åka och hälsa på deras kusiner. De skuttade runt bland hönorna, hoppade studsmatta och vi hade för övrigt alla en trevlig stund.



Därefter var vännen och jag sugna på en åktur och styrde kosan mot Finland där vi inhandlade lite godsaker och på den här sidan om gränsen blev det en korv på Ikea.

Lördagsmorgon

Sitter vid datorn i arla morgonstund nyvaken efter en riktigt otäck dröm. Vanligtvis är mina drömmar av det roliga slaget, men i morse blev det riktigt otäckt så jag bestämde mig för att kliva upp för att inte riskera att eländet fortsatte om jag råkade somna om. Så mycket kan jag berätta att jag aldrig kommer att bo inackorderad i Ryssland. Hujedamej!

Gårdagen var riktigt trevlig. Träffade barnbarn och åt gott tillsammans hos dottern. Innan vi åkte därifrån lockades de frigående hönsen in i hagen för natten på ett fiffigt sätt av lilltjejen. Nämligen en liten korvbit som hon hade knutit fast i ett snöre.



Det blev inget målande på mitt hus igår. Färg och plasthandskar inköptes, men där tog det stopp.
Äldsta barnbarnet kom hem från Umeå igår och hade med sig en välfylld megastor kasse med avlagda kläder till mormor. Där fanns allt från linnen till axelbandslösa aftonklänningar så nu är jag rustad för allehanda tillställningar.

Idag verkar det bli perfekt målarväder, mulet utan risk för regn, skulle jag gissa. Molnen verkar högt upp. Bäst att kolla norska väderleksrapporterna.

Min kropp är stel och känns ledbruten. Bäst att hasa sig iväg mot dosetten för lite starthjälp för nu ska det målas och därmed basta.



Torsdag

Sitter här nyduschad med ett leende på läpparna. Altanväggen är redo för sista steget i ommålningen. Härligt att ha kvar bara det som blir finast. Hm... ja och sedan är det alla fönster och altandörrar som ska målas, men då ska käraste Evelina få hjälpa mormor med pillerjobbet. Alla dessa fasta spröjsar är ett litet elände när det ska putsas och målas. Blir många hörn.

I morgon är det fredag, himmel så fort semesterveckorna tickar iväg. Tre veckor kvar, men sedan jobbar jag bara tre veckor och så är det PENSION. Fattar det knappt.

Jag känner ett lugn inombords när det gäller allt som måste göras. Jag kommer att få tid och förhoppningsvis ork också att göra det jag vill. Det blir som vanligt lågbudgetvarianter, men det är gott nog för min del. Med åren har jag mer och mer lagt värde i möjligheten till återanvändning. Ren och skär lycka kan vara just det.


Onsdag

På eftermiddagen kände jag för en Ikeasväng och på hemvägen besökte jag vännerna Monika och Bosse på Seskarö som bor fantastiskt fint vid vattnet med en underbar och spännande trädgård runt omkring. Timmarna tickade iväg snabbt som alltid när det är trevligt. De bjöd förutom trevligt sällskap på supergod halstrad strömming med klassiska tillbehör och därefter god rabarberpaj med ett täcke som bestod av bland annat dinkelmjöl och olika nötter. Supergott!

Här hemma möttes jag av älsklingskatterna som saknade sin blötmat. Speciellt för Ida är blötmaten morgon och kväll ett måste. Emil slickar oftast bara i sig såsen och föredrar krispig torrmat istället. Emil bosatte sig snabbt i stora Ikeakassen. Han gillar att krypa in i påsar och lådor.

Det känns lite kyligt i kväll, på ett sätt skönt och på ett annat sätt sorgligt om de sköna sommarkvällarnas tid redan är förbi. Nä, det blir fler det känner jag på mig.

 För morgondagens del måste jag ladda för utejobb, antingen målning eller också gräsklippning. Jag kan redan för min inre syn se min nymålade södersida röd och grann, men sanningen är att det inte räcker med inre syner. Periodvis blir det alldeles för mycket av inre syner och för lite handling.


En aktiv dag



Idag åkte vännen iväg till sitt och jag åkte på mitt. Först till mina käras gravar där jag vattnade och ansade, sedan mot barndomshemmet och bröderna. Jag åt massor av solvarma söta smultron som växer längs älvkanten medan jag tänkte på hur det var då för länge sedan, hur det är nu och hur det förmodligen kommer att bli.

På hemvägen körde jag mot en allt mörkare himmel och nästan hemma kom det efterlängtade regnet. Jag iklädde mig regnkläder och utrustade mig för tvätt av träpanelen på altansidan som ska målas. Nu är det gjort och ska bara torka och skrapas innan färgen ska strykas på. Jippi så duktig jag har varit!

Har även varit till "byss" och pratat bort en stund. Hemma igen hoppade jag i nytvättad favoritpyjamas och förberedde en lugn kväll inomhus men mina kattälsklingar hade andra planer.
 


De jamade och ville ut så det var bara att hämta gummistövlarna och bege sig ut. Det som aldrig har hänt förut hände naturligtvis. Plötsligt såg jag hur kattstorebror spanade mot något intressant bakom buskarna på grannens tomt och där promenerade minsann min lilla Ida utan koppel. Jag rusade så lungt jag förmådde och lyckades fånga in den lilla rymlingen. Kopplad igen gick jag in i växthuset och när jag kom ut därifrån blev hon förmodligen rädd då jag hade huvan uppfälld och sprang iväg med sådan kraft att metallhaken som satt fast i en ögla i marken gick sönder. Medan hon klättrade upp i närmsta björk med kopplet hängande efter sig hann jag kasta mig ner på alla fyra och få tag i kopplet innan något riktigt allvarligt hann hända. Nu är pyjamasen både blöt och smutsig  så det blir till att söka något annat ledigt att släppa kroppen fri i. Nu ska här mysas med en ostmacka och ett glas rött.




Andra semesterveckan


Tidigt i morse, fortfarande iklädd pyjamas, började jag måla altanräcket. Egentligen hade jag tänkt såga bort det eftersom det är halvruttet här och där och för att färgen inte sitter på de tryckimpregnerade detaljerna. Men, nu är skiten övermålad och det ser fint ut åtminstone den här sommaren.

Måleri är inte min grej och det enbart på grund av att jag kladdar alldeles förskräckligt. Enligt Esko har jag nu både vita och bruna fräknar och händerna och underarmarna ser ut värre än totalt pigmentbortfall.

Efter en grillkorvsmiddag har vi unnat oss gofika på campingen nere vid älven. Samtidigt var det zumba ute i det fria och massor av glada kvinnor i olika åldrar hade varierande fart på rumpor, fötter och armar. Verkade härligt, fast det är nog ingenting för min kropp som är vig närmast liknande en fåtölj.

I morgon väntar fasadtvätt av väggen på altansidan. Ska bli skönt att få målat alla måsten och gå vidare till andra måsten. I och för sig är inte alla måsten av det otrevliga slaget och även om det inte är jätteroliga saker så är känslan när det väl är gjort väldigt trevlig.

Hur som helst är det väldigt trevligt med semester!




Härliga vädret fortsätter

Idag packade vi utflyktskorgen med kaffe och laxmackor och sedan tog vi färjan till Vassholmen. Det är ofattbart att inte fler kalixbor nyttjar denna möjlighet att komma ut "på vattnet" en varm dag som denna.
Vi råkade också få syn på båten Filippa som körde turer från kalixkajen till Vassholmen och bestämde oss för att ta en tur även med henne. Solen gassade, Filippas färgranna flaggspel viftade i den svalkande vinden.  



Vassholmen är en pärla som ligger bara ett stenkast bort. Hoppas att det blir dans även denna höst i den grå byggnaden.



Hemma igen väntade jobb och faktiskt har jag fått gjort en hel del trots värmen. Jalusiluckorna är nerplockade och rengjorda redo för målning, altanräcket likaså och gräsmattan är delvis klippt.


Några blommor hos mig


Ljust lila skönhet som gömmer sig under en stor daggkåpa



Petunia med starkt kryddig doft som jag drivit upp själv.


Skiraste himmelsblå riddarsporre som jag fick av Lisa förra sommaren.



Orientalisk vallmo som kom som liten planta från mitt barndomshems trädgård för 36 år sedan.



Reslig vän


Slide, en underbar växt som skapar insynskydd, men samtidigt är en fasa att begränsa i omfång.


Krasse är ett måste. Just de här fick jag som små frön av goda vänner.



Pion som är sagolikt vacker och med en underbar doft. Önskar att doften gick att spara i liten burk för att tas fram då vintern härjar som värst.

29 grader i skuggan ...


ja ja det är varmt, men om jag fick möjligheten att byta till vinter och minus 29 säger skulle jag definitivt säga nej tack. Det går ju trots allt att halvnaken ta det lugnt i skuggan, dricka kallt vatten, och lagra känslan av smekande ljumma vindar i minnets skafferi att ta fram när nordanvindens iskalla vindar piskar våran tillvaro.

Vännen och jag har tagit en promenad på en väldigt folkgles Kalixdag. Kanske beroende på hettan.
Vi var tvugna att inhandla diverse matvaror så vi passade på att stanna till en stund i svalkan på Willys frukt- och grönsaksavdelningen. Skönt!
Sedan åkte vi hem och tankade mer kallvatten och begav oss sedan till koloniområdet där vi trodde att det skulle vara öppet hus idag. Där var också folktomt och vi insåg att vi var en vecka för tidiga. 

Förmiddagens korta störtregn var mer än välkommet. Hade gärna fått hålla på ett par timmar. Mina katter verkade helchockade då himlens alla portar öppnade sig. Det är lite synd om pälsdjuren i värmen, men jag försöker ta ut dem på förmiddagen och på kvällen när det är svalare. Emil vill helst krypa under bodgolvet och kan ligga där i timmar och spana på småkryp och säkert finns där också något råttbo som frestar. 

Nu mot växthuset och se till mina små gröna liv där ute.

 


Ur form

Känner mig ungefär som en gammla skrövlig lufttom ballong idag. Efter en skön utflykt till Vassholmen somnade jag och vaknade med för lågt blodsocker. Det tog flera timmar innan jag kände mig hyfsat i form igen. Så går det när man inte synkroniserar mat, motion och insulin. Jag borde kunna det vid det här laget.

Det är oerhört skönt med semester fast jag kommer inte igång med måleriet som är ett måste. Nå, det är en ny dag i morgon och nu väntar sängen och ett nytt skönt täcke.


Semester!

Solen gassade och temperaturen låg nära +30°C när jag stegade ut från Kulturskolan mot årets höjdpunkt som ska vara i fem förhoppningsvis riktigt långa veckor. Faktiskt min sista semester innan min tillvaro övergår till  ständig söndag, som min ena granne brukar uttrycka det.

Trots värmen har jag klippt hela gräsmattan i ett enda svep och det känns minsann i både armar och ben. Bjöd sedan sonen på kinamat. Gott som vanligt, men min lilla magsäck blev proppfull efter några tuggor. Konstigt att ibland kan jag äta nästan hur mycket som helst och ibland tar det stopp nästan direkt. Nå huvudsaken är att jag inte blir fet som en gris igen.

Igårkväll var jag och träffade min ungdomsvän Britt som var hemma i sitt barndomshem. Det är många år sedan sist och vi hade massor att prata om. Riktigt roligt.

Nu har det mulnat och några droppar regn hänger i luften. Mina fyrfota älsklingar vïll säkert gå ut en stund, men jag tror inte att jag orkar det. Tror jag lägger mig framför teven en stund.


RSS 2.0