Lugn måndag

Idag är det också fint väder men kanske ett litet stråk av höst i luften. Det är också perfekt torkväder för tvätt så jag har passat på att tömma tvättkorgarna. Grannarna har lyst med sin frånvaro så här har varit väldans lugnt och stilla. 
Blev så glad i morse när jag som vanligt passade på att sniffa på hansarosens stora cerisrosa blommor och till min stora glädje och förvåning kände rosdoften tydligt och förföriskt ljuvlig. Dofter och lukter har varit helt blankt sedan nära två år men nu väcktes hoppet om att åtminstone få tillbaka delar av luktsinnet. 
När jag hade betalat mina räkningar insåg jag att även september blir en månad av att leva på nagelbitning. Visserligen trist men samtidigt har jag så mycket annat i form av familj och goda vänner plus att jag nog är en jordnära och ganska positiv person som inte behöver ständig shoppinglyckoinput för att vara lycklig. 
 

Skördetid

 
I morse var luften klar och solen lagom varm så jag hämtade vinbärsplockarpallen och fick ihop drygt sju liter bär från mina två buskar. En vit och en svart. Några liter är redan kokade till c-vitaminspäckad sylt som ska förgylla min filkopp under vintern. Resterande ska bli lättsockrad saft som förvaras i frysen och tas fram när barnbarnen är på besök. Känns bra att bjuda på egen svartvinbärssaft istället för köpesdrickor som mest består av kemikalier. Jag tillsätter inga kemikalier eftersom både sylt och saft förvaras fryst. 
 
 
Nu i kväll fick växthuset en välbehövlig bortrensning av gula blad och av bara farten rensades även blomrabatterna på överblommade växter. Ännu blommar det i rabatterna och äpplena har fått röda kinder. De röda liljorna har precis börjat slå ut och stamrosorna är proppfulla med blommor och knoppar trots sporadiska lusangrepp.
 
Målningsprojekten hänger som en mara över mig samtidigt som jag hittar på allt möjligt för att slippa greppa penseln. Just nu är projekt dikesgrävning nära förestående. Måste gräva ett litet avrinningsdike mellan mig och grannen då hans snösmältning hamnar framför min bro. Hur jag ska gå tillväga för att få rätt lutning är än så länge en gåta men på något sätt ska det väl lösa sig. Om jag sedan får önska mig något så är det ett gammeldags staket av gran mellan mig och grannen för att få lite mysig avskildhet.
 

Mina lyckor

I går var det rejält höstrusk och idag strålande sol så jag har passat på att klippa hela gräsmattan. Svettigt och jobbigt med välbehövliga avbrott för egna kaffegäster och en stund senare bjudkaffe hos en av grannarna. Helt plötsligt mulnade himlen igen och jag såg en blixt i ögonvrån och i samma ögonblick brakade hällregnet lös. Jag stannade kvar ute i regnet och njöt av att kylas av inpå bara skinnet. Sedan en varm dusch och torra kläder.
 
 
Veckan har varit intensiv och underbart rolig. Mina älsklingar barnbarnet och lilla barnbarnsbarnet har förgyllt min tillvaro. De har bott hos mig så vi har fått rå om varandra hela tiden. Det har varit så mysigt. Lilla Ines är verkligen en solskensunge med glimten i ögat. Pigg, lättlärd och nyfiken på allt. Mina katter, speciellt skygga Ida, har varit som ett plåster runt Ines och det är jag jätteglad för. Ja det har varit en vecka fylld av kärlek. Jag är så lycklig över att ha fått ynnesten att uppleva att vara mormorsmor medan jag ännu funkar något så när hyfsat. 
 
I gårkväll var mina vänner här på middag och reseplanering inför decemberresan till huvudstaden. Som alltid trevligt med många skratt. Anna-Carin hade med sig en hel kasse med veckotidningar så kvällslektyren är säkrad för en tid framöver. 
 
 
 
 

Fortsatt varmt

 
Lika varmt idag och ihållande huvudvärk. Jag har aldrig klarat av att vistas i stekande sol så det är inget nytt. Inser att mina Thailandsdrömmar förblir en dröm. Putsat de nymålade fönstren och småfejat inomhus. I kväll däremot när det blev svalare har jag vattnat och smågrejat medan katterna legat och njutit i det svala gräset. Mina jordgubbar är en besvikelse i år då dom nästan smakar beskt förmodligen på grund av att det varit så torrt den sista tiden. Vinbären däremot smakar himmelskt gott. Har vattnat buskarna så att bären ska bli riktigt saftiga. Om det hjälper vet jag inte men hoppas.
 
 
 

En bra dag trots allt

 
I dessa värmeslagens dagar dunkar mitt huvud men idag efter några magnecylbrustabletter och kaffe med gofika i trevligt sällskap var huvudvärken som bortblåst. Ett hastigt infall och vi befann oss på IKEA där det blev mat, karrapåse och ett nytt durkslag. Hemma igen kvällsluftning av katterna i lite svalare väder och med en liten och söt ekorre som nyfiket kollade in våra förehavanden. Nöjd med tillvaron fast det kunde vara bättre teveprogram en fredagskväll. Avskyr alla knäppa tävlingar och skrikiga programledare. 
 

Resan tillbaka

 
 
Igår åkte jag och syrran tillbaka till vår barndoms smultronställe där våran älskade mormor bodde och där jag såg dagens ljus. Mormor var extra betydelsefull eftersom vi bara hade henne då både morfar, farfar och farmor var döda långt innan vi föddes. Våran morbror Einar som bodde med mormor på hemgården var också betydelsefull och älskad av oss barn. Barndomens resor dit längs slingriga grusvägar var en höjdpunkt i tillvaron. Mormors mat var extra god, alla var glad och i hennes skåp gömdes intressanta skatter. 
 
Första stopp var på kyrkogården där Einar är gravsatt. - Är du här Einar, frågade syrran och i samma stund tog vinden i och prasslade rejält med asplöveni dungen intill. Sedan blev det tyst. Han var där. Vi ställde ett blinkande batteriljus i häcken intill.
Därefter passade vi på att shoppa och äta gott på anrika Brännvalls kafé plus att vi köpte med oss gofika till eftermiddagens kaffepaus.
 
 
Det är alltid, nu som då för länge sedan, en speciell känsla att svänga in på vitmossekantade grusvägen till mormor. Som barn visste jag att både mormor och Einar skulle stå ute vid husknuten och vinka så fort då såg bilen. När vi barn vällde ut ur bilen lyfte Einar oss högt i luften och i köket var fikabordet redan dukat med mormors godsaker. Skratt och prat på överkalixmålet fyllde luften som en mjuk filt av kärlek. 
 
Igår satte vi oss på farstsubron i stillheten tillsammans med knotten och drack syrrans medhavda kaffe och mumsade på flera tusen kalorier från Brännvalls bageri. - Om ni är här så skicka en fågel till oss så att vi vet, sa jag och vips kom en svala flygandes i flera akrobatiska rundor alldeles framför näsan på oss.
Som alltid gick vi en tur in i skogen och runt gårdens hus med kamera på magen och minnesbilder i huvudet.
 
 
 
 
 
 
En sorglig syn var däremot kyrkogården i Lansjärv. Den verkade inte vara krattad den här sommaren. Under handikapprampen in i den lilla kyrkan var det fullproppat med torra fjolårslöv och överallt kvistar och kottar. Vi hittade en sopkvast som vi sopade ihop det värsta med runt mormors grav. Mormor och morfar fick också ett litet blinkande batteriljus som enligt en liten lapp på ljuset ska räcka i minst nittio dagar, alltså ända in i november.
 
Hemresan gick via ett tänkt fotostopp uppe på Brännabergets topp men där var det taggtrådsförsedda stängsel och låsta grindar så vi missade den underbart vackra utsikten. På nedvägen hittade vi en liten glipa i skogen så att vi i alla fall fick en glimt av de vattnet och de blånande bergen i fjärran.
 
 
 

Varmt

Termometern visade +25 i skuggan och det är också där jag håller till en dag som denna förutom när jag var inomhus och kittade och målade fönster. I morgonbitti hoppas jag hinna måla åtminstone ett varv och det sista varvet på kvällen. Sedan är övervåningen klar för den här gången.
I morgon kommer äntligen pensionen och tre veckors fattigdom är över för den här gången. Det dåliga har oftast något gott med sig också och i detta fall är både frys, kyl och skafferi ekande tomma och alltså inget som ligger kvar och blir dåligt. Idag skrev jag en handlingslista som blev rejält omfattande. Bäst att bunkra bra att ha saker inför nästa fattigperiod.

Måstegöra

Åh idag skred jag äntligen till handling när det gäller fönsterrenoveringen. Ett fönster är nu omkittat och grundat. Kittningen blev ruskigt ful och oproffsig. Nåja huvudsaken är att det håller fukten borta från fönsterbågen. Nästa fönster blir förhoppningsvis bättre. 
 
I kväll fick jag trevligt kaffefrämmande av skrivarkollega som hade med sig fin hund och en tjusig blombukett från egen odling. Med skrivarprat blev det lite pirr i skrivarfingrarna istället för kittfläckar. När höstgöromålen är överstökade ska jag banne mig ta mig tid att skriva och skriva klart sådant jag hållit på med under några år.
 
 
 

Söndagsgöra

 
Helt galet så fint väder vi har nu när sommaren börjar övergå till höst. Det är nästan lite skamligt att erkänna att jag hållit till i garaget en stor del av dagen. Har städat stora skåpet och rensat ut allt onödigt som jag aldrig kommer att ha användning av som till exempel två burkar tjära som enligt burktexten ska användas utomhus för till exempel tjärning av båtar skjutsade jag till min bror som har precis en sådan båt som vill ha lite tjära då och då. Och hips vips rymdes allt som ska vara kvar i skåpet. Till och dörrarna gick att stänga.
Av bara farten fick jag rensat bort gamla skor och kläder som sett sina bästa dagar plus kört flera maskiner med överdrag till vardagsrumssoffan och allt hann bli torrt innan det blev kväll. 
Som final på dagen åkte syrran och jag och tittade till våra käras gravar och stannade till på hemgården där vi drack kvällskaffe hos brorsan.
Summa summarum en superbra söndag.

Mitt liv

Vaknade till en riktigt strålande högsommarmorgon och satte mig som vanligt ute på farstubron med kaffekopp och ett öga på katterna som nosade runt bland nattens händelser som motsvarar vårat Rapport och Aktuellt.
 
 
Idag ska bara vara en skön latdag med lite småpyssel. Jag gillar ordning och reda och är jäkligt bra på att ha det också även om jag inte är någon pedant vad gäller dammet och skiten i hörnen. I mitt hus finns inga skrotsamlande skålar och burkar. De fanns, ska jag erkänna, men det är länge sedan de försvann. Var sak på sin plats och helst genast och absolut ingen skräpande mellanlagring.
 
 
I går var jag tillsammans med två av barnbarnen på fisketur. Det var en jättefin och avslappnad dag utan gnäll även fast vi bara fick upp lite sjögräs. De fick i alla fall napp även om ingen fisk fastnade på kroken och maskburken blev tom. Vi avslutade dagen med att fika ute på brorsan brygga som guppade en bit utanför stranden som en flotte. Vi fantiserade om vådlliga forsfärder och mumsade limpmackor med falukorv och drack hallonsaft därtill. I backen intill lyste smultronen röda. Mums åtminstone för farmor. Gårdagen var en sådan där guldkantad dag som jag kommer att minnas med kärleksfull glädje. 
 
 
 
 

Åren suger

 
Det är en stor glädje att få låna barnbarnen några timmar och göra saker tillsammans. Igår sågade de ner min risiga rosentrybuske och idag har vi planerat en fisketur. Nu på morgonen ser vädret inte ut att bli så kul men kanske ändå bra för fiske. 
Numera räcker inte mina krafter till för att ha barnbarnen heldagar eller flera dagar i sträck. Några timmar åt gången funkar bäst. Överhuvudtaget så är det mycket som jag inte orkar numera mer än kortare stunder och de stunderna vill jag fylla med roligheter. Allt det jobbiga och sorgliga har jag haft nog av i mitt liv. 
 
 

Farmorsdag

 
Idag har jag haft barnbarn hos mig. Vädret har varit underbart skönt så vi passade på att ta en promenad över till natursköna Vassholmen där vi åt en glass. Sonen kom också över till holmen under sin lunch. Sedan fixade vi en god lasagne tillsammans plus att barnen fotade och filmade hejvilt med min kamera. Mamman kom och hämtade sina barn och då åkte jag med Esko till blåbärsskogen. Det visade sig finnas massor men det skadar inte att de får några dagars sol för att bli sötare. I morgon blir det blåbärssylt med våfflor eller plättar. 

Rastlösan

 
Det hör verkligen inte till vanligheterna att jag går omkring och känner mig rastlös och samtidigt jättetrött av någon konstig anledning. Idag var det som värst men då kom sonen med familj och efter fika och skratt dressade jag om till målarstassen och har i skrivande stund målat tre ytterdörrar i dovt åskblå färg. Egentligen skulle jag vilja måla alla dörrar lassaronsgröna men det kräver för många varv och därmed blir det också för kostsamt. Slutade nyss med måleriet då regnet hänger i luften. Hoppas nu bara att den nyvunna energin räcker till i morgon så att fortsättning följer för det är en hel del som behöver få en makeover. Rastlösheten är i alla fall bortblåst.
Godissugen är jag också. Penningkontot ekar, likaså kylskåpet men glad hittade jag en påse varma koppen och slog mig ner med en rykande kopp vid matbordet. Fy och blä vilket rävgift. Nä det var verkligen ingen höjdare istället får det bli några tomater från växthuset, lite gräslök, hembakt valnötsbröd och ett kokt ägg plus en klick salt och god kaviar. I och för sig har jag några gamla påsar Nutrilett med päronsmak men det fick jag nog av innan operation då jag levde enbart på Nutrilett i tre långa veckor. Visserligen tio kilo minus men får kväljningar bara av att tänka på den tiden.
Det är faktiskt bra att då och då tvingas äta smårester från frys och skafferi istället för slänga det när man har storröjning. 
 
 
 

Tid för njutning

 
 
Idag var syrran och jag och rensade på våra käras gravar vilket var välbehövligt. På hemvägen stannade vi till vid vårt älskade barndomshem och mumsade på solmogna smultron och vinbär. Även här hemma på tomten har jag smultron, jordgubbar, vinbär och allåkerbär som förgyller frukosten.
I kväll är jag supertrött, ja faktiskt så trött att jag funderar på att gå och lägga mig fast klockan inte ens är åtta.
 
 

Inte många knop

Inte många knop denna dag. Mulet, fuktigt men ändå hyfsat skönt utomhus. Tog äntligen fram bilens instruktionsbok och bytte lampa i ena halvljuset. Det var lite pilligt att få dit den och bäst av allt är att den lyser som den ska. Känner mig sjukt nöjd. I kväll har jag hämtat dottern och tre barnbarn på flygplatsen och det är väl allt som hänt denna dag. Funderar på att sälja bilen. Har inte råd att ha den kvar. Trist, men dagens bistra sanning. 

Rastlös

Vaknade sent omsider till en underbar högsommardag med precis lagom varmt och med lätt svalkande vindar. Efter morgonkaffet gick jag lös på åkerbären och smultronen som jag planterat lite här och där. Gott så det förslår. För övrigt har jag för ovanlighetens skull känt mig en smula rastlös så jag passade på att åka iväg och återlämna resväkan jag hade lånat av en av mina resevänner. Där blev det kaffe, prat och välgörande skratt. Hemma igen gjorde jag en matbrödsdeg med allehanda ingredienser som huset kunde erbjuda bland annat valnötter. Passade på innan jästen återigen hann bli dålig som så många gånger tidigare. Typiskt mig är att baka när det är varmt utomhus. Brödet blev gott, speciellt med extrasaltat Bregott. I kväll var jag och hälsade på mina huvudmän vilket alltid är trevligt men på hemvägen fick jag med våld  hindra min bil från att styra iväg till godisaffären. Har ätit upp strösslet som fanns i skafferiet ...
Rastlös är nog ordet som bäst beskriver den här dagen.
 

Äntligen

 
Började dagen i smultronrabatten. Gudomligt gott. Har både vita, gula och röda smultron. Alla lika goda. Därefter fick jag gjort en del ute på tomten eller trädgården eller vad jag nu ska kalla det. Gräsmattan är nästan färdigklippt. Trettonhundra kvadratmeter långgräs kräver lite sisu speciellt när luftfuktigheten är på 90 procent. Rensade också upp lite bland blomstren och stagade upp de underbart vackra pionerna som slagits till marken av allt regnande. I kväll är himlen nästan helblå så jag hoppas på en skön och solig morgondag.
 
Det finns ett viktigt ämne som jag tänkt skriva om i flera veckor men det vill sig inte riktigt. Hittar inte rätt ingång. Det blir klumpigt och fel hur jag än försöker. Nåja, det faller nog på plats så småningom. I och för sig kan jag inte skryta med att jag lägger möda på formuleringar, det är nog uppenbart för de som läser min blogg.

Regn regn regn

 
Känns trist att regnandet tynger ner blommorna mot marken nu när de äntligen blommar så vackert. Idag visserligen ganska varmt men för blött i gräset för att kunna göra något vettigt utomhus. Växthuset fick en rensning men det är också allt. Efter nästan en vecka i huvudstaden längtar jag efter att vara utomhus och få jord under naglarna. 
 

Mycket färg

 
Idag passade jag på att ta dagens motionspass genom att gå med i pridetåget tillsammans med några gamla arbetskamrater från min gamla arbetsplats på kulturskolan. Både skönt, trevligt och nyttigt. Fast nu kanske det finns korkade och fördomsfulla människor som tror att vi som gick i tåget är homosexuella. Ja man vet aldrig på en sådan här ort där Jante och andra knäppheter är alldeles för vanligt förekommande. Dessutom har jag bott i en pytteliten lägenhet tillsammans med tre kvinnor så 1+1 kan bli vad som helst beroende på vem som lägger ihop. Ibland kan jag bli så trött på småaktigheter och missunnsamheter fast för det mesta bryr jag mig som tur är inte ett endaste skit. Jag vill ha mycket färg i mitt liv och ser också till att få det.
Vädret har varit hyfsat skönt men lite väl fuktigt så efter promenaden blev det välbehövlig vila efter stockholmsveckans upplevelser. Är så glad över att vi vågade ta ton på Allsången. Läste att drygt 1 700 000 tevetittare såg på programmet och det var rekord hitintills för denna sommar plus flera tusen som fanns på plats på Skansen. Klippet nedan är taget från Aftonbladet i onsdags.
 
 
 

Glädjen

Aldrig trodde jag att min bräckliga sångröst skulle ljuda ut över flera tusen besökare på Skansens Allsång och dessutom till några miljoner tevetittare. Nu är det i alla fall gjort och mest glad är vi över det Aftonbladets nöjesbilaga på webben skrev om oss fyra. Vi hade verkligen kul och släppte loss allt vi förmådde. Till och med jag som är ovig som en garderob lyckades få lite svung på kroppen.
 
 
Glädjen kom tillbaka till Skansen – med fyra salta damer från Kalix
 

Så plötsligt händer det.

Glädjen är tillbaka i ”Allsång på Skansen”.

På pappret kändes inte uppställningen Alcazar, Gunilla Backman, Molly Sandén, Svante Thuresson, Pernilla Andersson och Viktor Olsson som årets starkaste.

Länge såg det ut att bli en vanlig, kylig allsångskväll.

Sen kom fyra glada Kalix-damer till undsättning. För jag tror det var där allas ängslighet släppte. De salta kvinnorna i rosa fjädrar och hattar fick igång publiken till Björn Skifs ”Michelangelo”.

De har kul. Det vill vi också ha, såg det ut som att publiken tänkte.

 ... 
 
 
 

RSS 2.0