Lite regn

 
 I kväll gick jag barfota i gräset som var mjukt, varmt och vått, jasminen spred sin apelsinliknande doft och katterna låg utfläkta och verkade njuta lika mycket som mig. I natt kom ett välbehövligt regn och dagen har varit ljummen och fuktigt skön. Vid lunchtid kom dottern kom förbi och föreslog barnfri lunch på stan vilket var riktigt gott och trevligt. Därefter hämtade vi ett barnbarn och åkte och hälsade på unge herrn som höll på att sätta ihop en motor som han hade renoverat. Jag har ingenting att klaga på för tillfället och ska njuta i fulla drag av allt roligt som väntar.

Njuter

 
Ytterligare en superfin högsommardag som för min del började redan före klockan sex. Efter kattmatning var planen att krypa tillbaka under sköna täcket, men istället gick jag ut och målade fönsterbågarna ett andravarv. När jag stod på stegen och precis lirkade upp fönstret kom en polisbil i sakta gemak och för en sekund tänkte jag att de nog tror att de kommit på en inbrottstjuv, men de hade nog annat mål i sikte för de försvann uppåt gatan.
Dagen har bjudit på flera sköna stunder i skuggan under parasollen bland annat med trevlig kaffegäst. Precis just nu står resliga riddarsporrar i ljuvlig ljusblå färg i blom, pionerna doftar underbart och äpplena sväller allt mer för var dag. Tomaterna har börjat gulna så smått och de första smultronen och åkerbären är redo att ätas.Små rundkindade fågelungar tränar flygförmågan och de närgångna gråsparvarna tigger bröd. Det är så himla gott att leva nu! 

Flow

Ida
 
Ännu en strålande högsommardag som började med att måla ett färgvarv på fönsterbågarna, därefter åkte jag iväg till dottern och njöt i skuggan bland blommor, tuppens ljudliga kukeliku, samtal om livet och barnbarn som satt utomhus och målade akvarell.
Hemma igen hoppade jag i målarkläderna och började något motvilligt att måla långa garageväggen. Efter en knapp timme insåg jag att målandet flöt på riktigt bra och då bestämde jag mig för att måla helt klart för att få det ur världen. Nu blänker väggen faluröd och inga skavanker syns - ännu. I vanlig ordning hade jag förstorat det här målandet till ett jätteprojekt och så tog det bara några ynka timmar. Mycket vånda helt i onödan. På söndag är den här projektetappen klar och sedan blir det några dagars avkoppling i trevligt sällskap.
 
 
 

Fin dag

Vaknade tidigt och njöt av morgonkaffet i ett hyfsat välstädat hus eftersom det sista jag gjorde vid midnatt innan jag kröp ner bredvid John Blund var att dammsuga och plocka undan. En liten fördel med att bo själv är att det går att väsnas vilken tid som helst på dygnet. 
Efter morgonritualerna gick jag direkt lös på fönstermålningsprojektet och fixade till några kittningsmissar plus oljade och målade och nu i kväll satte jag maskeringsteip på plats och sedan är det bara att måla fönsterbågarna några varv till så är den projektetappen klar. Härliga tider! 
Igår var jag superirriterad för att jag inte hade rätt teknik för att få till omkittning tillräckligt proffsigt och idag insåg jag att det inte alls är så illa för att vara gjort av en amatör. Idag irriteras jag mer av att jag har sådan hiskelig prestationsångest när det gäller allt som har med målning att göra. 
 
Dagens energi räckte också till att klippa klart klart gräsmattan. Nu är det bara kvällsvattningen kvar, men innan dess ska jag åka och hämta en hink hönsgödsel hos dottern för en del av mina blomster verkar lite undernärda. Tomaterna har äntligen börjat skifta färg mot gult så snart dinglar de frestande röda och solvarma ... Gurkorna är också sent omsider på gång. Önskar att vackervädret håller i sig länge, länge ...

Äntligen ...

... i morse hakade vännen ner de otroligt skabbiga garagefönstren och sedan åkte vi iväg till sonen som har slipat bort alla lager gammal flagnad färg av olika typ och fabrikat. I kväll har jag med högljudda svordomar och stort tvivel men med stort stöd av vännen fått dit nytt kitt som fastnade på hela mig och även på fönsterkarmarna där det inte skulle vara något klet. I morgon gäller målning första varvet. Det ska bli så himmelens skönt att få gjort det här som legat och gnagt och irriterat ögat varenda gång jag rört mig på  den hussidan. 
Vännen har nu åkt iväg till sitt och jag har kört klipparen på halva gräsmattan plus släkt törsten hos mina blommande vänner. Själv är jag svettigt klibbig och ska styra stegen mot duschen.
 
 

Vädret

 
"Vilken dålig sommar vi har haft", är en vanlig fras i dessa dagar och de som redan har haft sin semester är så klart jättebesvikna. Ingen badsommar precis för barnfamiljerna och det är så klart också en besvikelse. Själv är jag ingen ligga och pressa soldyrkare utan föredrar svalare väder framför hetta. Det är nog åtminstone tjugo år sedan jag sist låg och pressade för att bli brun. Det var på Kreta, och dessutom under en period då det var värmebölja med 44 plus i skuggan. Sanden var brännhet så vi lade ut en handuksstig över sanden för att kunna gå till vattnet. Så klart blev två av oss sjuka, däribland jag som drabbades av njurbäckeninflammtion. Hemsk pina. Säkert var badvattnet en riktig bakteriehärd i hettan. Aldrig mer sydeuropa under högsommaren. Lagom varmt och skön skugga är min melodi.
För att återgå till sommarvädret har aktuell vetenskap gett oss ett kvitto på att väderleksrapporterna är kvalificerat svammel och bara stämmer i ynka 20 procent. Det borde alla väderleksrapportsfanatiker som sitter som klistrade framför teven ha insett för många många år sedan, oftast samma personer som kan skratta sig harmynt åt oss som läser horoskop, men egentligen är det nog ingen skillnad.
För egen del är sommarvädret alltså ingen katastrof och som pensionär lär även sensommaren och hösten bjuda på fina dagar med klar och hög luft så jag klagar inte. Önskar bara målarväder ... 
 

Seg

Ingenting har gått lätt idag. Stegen har varit mödosamma och huvudknoppen har fungerat som en seg internetuppkoppling. Morgonen började bra med lite målerijobb på huset och staketstolparna fick ett extravarv med färg, men sedan var det tvärstopp. Usch och fy så jag avskyr att vara seg på gränsen till halvdöd. Vid lunchtid när dottern och ett barnbarn kom förbi var jag som i trans och orkade knappt sitta på stolen medan vi fikade. Lite kreativitet blev det dock när jag tillverkade en fågelskrämma, typ man tager vad man haver, till lilla jordgubbsodlingen. Förmodligen skämmer den mer än skrämmer.
 
Läget är i alla fall hoppfullt för när det är som värst kan det inte bli värre...
 
 

Söndagsfunderingar

 
Det har varit en bra dag i trevligt sällskap. I morse ställde jag mig vid spisen och bakade en sverigekaka och en plåt wienerrutor innan kusinen med fru och två små fina tvillingpojkar på nio månader kom och hälsade på. Därefter kom sonen med familj cyklandes och fick äta pytt på möraste älgstek, massor av lök och färskpotatistärningar plus de traditionella tillbehören. Det är alltid roligt när det man företar sig lyckas och uppskattas, då är det liksom värt mödan. Äter mina gäster med god aptit så är jag nöjd.
För dryga året sedan körde jag mitt gamla men överskådliga frysskåp till soptippen och investerade i en energisnål frysbox. Tanken var att det lilla jag hade behov av att frysa galant skulle rymmas i några välsorterade kassar i den lilla boxen, men så blev det inte. På något konstigt sätt har jag mer mat i frysen än jag någonsin haft och nu är det liksom ett problem att försöka äta sig till botten innan maten blir för gammal. Det enda jag inte har i frysen är lax och naturligtvis är det just grillad lax som jag mest av allt längtar efter. För tillfället står en stor gryta med fjolårets svarta vinbär på spisen och väntar på att bli kokade till saft. Planerar att boka en bagarstuga framåt höstkanten och baka massor av klådda, men först måste det som sagt ätas plats i frysen. 
 
 
 
 

Milstolpar

Att bläddra i fotoalbum väcker minnen till liv. Mest positiva minnen eftersom de flesta foton är från trevliga stunder i livet, speciellt högtider då nära och kära är samlade. Även om hjärtat gråter av sorg för att så många kära inte finns med längre är det gott att minnas omtanken och glädjen i gemenskapen. 
Viktiga händelser blir liksom milstolpar som på ett eller annat sätt har förändrat livets färdriktning. Ibland har vägen blivit kort och lätt och ibland en lång och krokig uppförsbacke. För mig har alternativet varit att kämpa vidare för att hitta nya vägar mot det jag har velat uppnå. Det mesta har hitintills blivit riktigt bra även om det inte alltid blivit som jag hade tänkt mig. Tur är väl det, för om allt hade blivit som jag hade tänkt mig hade jag gått miste om väldigt mycket för det har alltid funnits stjärnbeströdda ljusglimtar även i uppförsbackarnas mörker.
Speciellt sommartid tänker jag ofta på hur viktigt det är att komma ihåg att njuta av det som bjuds och ibland tror jag att det följer med en och annan insekt i mina näsborrar när jag girigt sniffar in rosendoften en tidig morgon medan daggen fortfarande ligger kvar.
 
 
 
 
 
 

Fredagspyssel

Började dagen med en rejäl sovmorgon efter en skön natt visserligen med avbrott för en blodsockerdipp som innebar upp och äta trots att jag inte var det minsta hungrig. Som diabetiker borde jag ha ett inrutat liv med regelbundna och nyttiga måltider, men lagad mat förekommer tyvärr inte alltför ofta i det här huset. Jag är ungefär som Pippi Långstrump när det gäller ordning och reda för i kväll åt jag först lite godis och sedan Bullens varmkorv. 
Efter en välbehövlig dammsugningsräd blev det katternas tur att få pälsvård och därefter tog jag tag i utejobben och fick faktiskt gjort en hel del som irriterat ögat i flera veckor. Det är konstigt att vissa saker blir liksom överhoppade dag efter dag fast de inte ens kräver någon ansträngande arbetsinsats. Nu är i alla fall stora risiga busken rensad och ogräset ryckt ur grusranden runt huset, gräskanter trimmade och flera kärror gräsavfall kört till skogs. Glad, ja rent av lycklig blev jag av att lilla göteborgsekplantan hade fått pyttesmå perfekta ekblad. Funderar på hur jag ska plantera den för att den ska överleva vinterkylan. De vita smultronplantorna som också hämtades i Göteborg förra sommaren har bär på gång som snart är mogna.

På resande fot

Idag har himlen varit grå och temperturen har sjunkit till jackapåläge. Nu i kväll duggar det lite lätt och jag är glad att gräsmattan är klippt för annars blir hela tomten ett fult elände om gräset hinner växa för högt. Som vanligt har det blivit en kvällspromenad runt på tomten och i kväll har jag stått och sniffat in rosendoften från hansarosorna. Taggarna till trots är den underbar i både färg, storlek och doften som lyfter till paradisiska höjder.
 
 
I morse åkte jag mot Piteå tillsammans med en av mina barnbarnsflickor och det var minsann en trevlig resa. Vi hann prata om viktiga ting. I Piteå mötte vi upp min äldste barnbarnspojke och sedan vände vi tillbaka mot Luleå där vi åt thaimat och gick en shoppingrunda. Ingen av de här två är något shoppingfreak så jag fick tjata om att de kanske skulle kunna hitta något i klädväg om vi gick in någon affär, men icke. Det blev jag själv som reafyndade en vit spetstunika á la 60-tal.
 
   
 
Efter en mellanlandning  hos dottern är jag helt plötsligt ensam igen med katterna. I mitt fall betyder inte ensam att livet är trist på något sätt för det är faktiskt så att jag trivs väldigt bra i mitt eget sällskap och behöver dessutom mycket ensamtid för att må riktigt gott. 

I denna ljuva sommartid ...

Idag har det bjudits på ytterligare en strålande varm högsommardag, precis det väder de flesta önskar sig minst elva månader per år. Mitt på dagen visade termometern i skuggan +26°C. Gräsmattan växer så det knakar i värmen efter allt regnande och jag har kört klipparen på tomtens 1300 m² i mitt anletes svett. Frampå eftermiddagen när stegen började bli tunga åkte solhatten på för att inte drabbas av solsting. Garagets södervägg fick också en stunds målning tills värmen blev alltför pressande. Känner att alla måsten måste bli gjorda. Det som var bland de första måstena, fönstren, verkar ha blivit ett av de sista. Usch, gruvar mig för kladdet med färg och kitt. Det är en hel del pyssel för att hålla en tomt någotsånär i ordning, men de få stunder allt är tip top är guld värda. En trädgård måste vara den bästa själavårdaren som finns. Jag njuter ända ner i tårna. Då tar jag fram kameran och fotar ur fördelaktiga vinklar, precis som i trädgårdstidningarna. Sedan känner jag mig så gudomligt nöjd och tillfreds. Måla med bred pensel uppmanar trädgårdsreportagen och om jag förstått rätt ska samma sort och färg planteras i stora sjok och det försöker jag göra numera. 
 
I kväll åkte jag tillsammans med dotter och barnbarn och vattnade på våra käras gravar. Efteråt sökte vi oss till min barndoms badställe där vattnet alltid var varmt ... stället hade krympt, gäddan plaskade i vassen, knotten gnagde på oss och vattnet var ljuvligt skönt. Barnbarnen badade en stund i den spegelblanka sjön innan vi vände hemåt.
 
 

Söndag hela veckan lång

Ett halvt urdrucket vinglas står bredvid mig och en skinkmacka har precis slunkit ner i magen. Idag sken solen och det har varit riktigt skönt och sommarfint. Jag har klippt halva gräsmattan, haft barnbarnsbesök, varit på hälsa på visit och ätit supergoda toscabullar och målat en vägg med röd färg. Tyvärr glömde jag bort den engelska barnmorskeserien så nu får jag se den på svt.play och det går väl också an. Fortfarande är det lite svårt att hålla reda på veckodagarna och jag förstår grannarna i 80-årsåldern som säger att de har söndag varje dag numera. Det verkar gälla även mig och inte mig emot.
I dag för 58 år sedan föddes mina tvillingbröder. Jag var fem år och minns det som om det vore igår. Vi bodde som alltid om somrarna ute i bagarstugan och när jag vaknade var mamma inte hemma. Ve och fasa, det hade aldrig hänt tidigare.Hon hade åkt taxi mitt i natten till Bodens BB. Pappa jobbade med djuren och lillsyrran och jag fick äta frukost inne hos våran faster som också bodde på gården. Bodens BB meddelade att det blev två pojkar och jag minns att pappas mungipor räckte ända upp till öronen. Faster däremot fick nog en chock för hon råkade strö salt istället för socker på fruktkrämen. Åren har gått alldeles för fort.

Ruskvädersdag

 
nyvaken och nyduschad med fleecejackan på för värmens skull denna gråmulna lördagsmorgon som mest påminner om höstväder. Jag vaknade först halv elva. Inte ens lilla Ida har tassat omkring, puffat eller klöst i tapeten för att väcka mig. I gårkväll återställdes ordningen i huset sedan mina kära gäster åkt iväg och sedan somnade jag gott i soffan framför teven. Att sedan vakna vid tresnåret, borsta tänderna och förflytta sig till sängen var ingen höjdare ur sovsynpunkt. Jag har vridit och vänt mig och det har värkt och ömsom varit för varmt eller för kallt. I vanliga fall sover jag dock väldans gott och det är jag tacksam för. 
Dagens agenda är tom, fri för vilket infall som helst. Vanligtvis finns det saker att ta itu med, men väderläget är inte optimalt för de sakerna så de får bero tills vidare. Min kropp mår bäst av att ha jämt småpyssel, att röra på påkarna i lagom takt och absolut inte sitta stilla. Att sitta stilla innebär ont ont ont när jag ska igång igen och det är minsann inte det minsta upplyftande. Värk är pest.
Sent i gårkväll var det mörkt ute som om hösten, till och med solcellslamporna tändes. Ve och fasa att sommaren sakta men säkert börjar övergå till höst. Visst har hösten också sin tjusning, men det som kommer därefter är minsann ingen efterlängtad höjdare. Inte en enda positiv sak kommer jag på. Besvärligt, dyrt och så det eviga mörkret som verkligen suger.
Alldeles nyss fick jag en påse nybakade, ännu varma kanelbullar av en vänlig själ. Mmmmm ... 
 

Blötväder

 
Nu är det helg och grannarna har åkt iväg till sina sommarnöjen och jag är hemma omgiven av regn och rofylld grönska. Små fågelungar som precis lärt sig flyga tittar sig nyfiket omkring, katter på jakt smyger i buskarna och hundskall hörs på avstånd. Blommarna i rabatten nickar av vattentyngden och i växthuset sväller gröna tomatkart. Barnbarnen och lilla hundvalpen Molly har åkt iväg och tvättmaskinen skvalpar runt sänglinnet. Katterna äger åter husets alla rum och snart ska dammsugaren fram och därefter blir det bastu med kroppsvård. Egentligen ganska skönt med en regnvädersdag för innejobb och vila, fast om sanningen ska fram hade jag hellere valt torrt väder lämpat för att slutföra husmålningen.
 
Det är en glädje och lycka att slippa våndas inför att semestern håller på att ta slut, faktiskt är det svårt att fatta att jag fortsätter att vara ledig livet ut - om jag så vill. Dagarna är fortfarande fyllda med meningsfulla saker och ännu snart ett år efter pension har inte en enda dag varit trist och innehållslös. Jag har massor av viktiga saker att ta itu med som tillför mer energi än de tar. 
 
 
 
 
 

Torka och lite skvaller

Blommorna på våra käras gravar slokade och massor av gula rosenblad täckte marken. Trist och samtidigt mest sorgligt. Syrran hade varit förutseende och tagit med sig en packe blomplantor och det behövdes sannerligen. Hädanefter måste det bli fler vattningsresor. Dyra resor, men samtidigt ett hedersuppdrag av vikt. Det finns en lösning, men jag gillar inte de fula självvattnande lådorna som numera grävs ner på allt fler gravar, men som jag ser det finns inget alternativ.
 
I dag hamnade jag i ett samtal, eller var det kanske skvaller, som handlade om ett par personer som utmärkt sig i negativ riktning. Den ena vi diskuterade kan glädjestrålande och stolt berätta om sitt elaka beteende mot någon annan person, medan den andra bäddar in elakheter eller säger A men inte O. På mig biter ingetdera, jag noterar bara deras giriga ynklighet i behovet att försöka hävda sig själv genom att försöka trycka ner andra. Undanhållande av information är också en sak som kan göra att vissa upplever sig ha makt och styrka. Ynkligt och patetiskt så det förslår. De här människorna är liksom fångade i en låtsasbubbla där de med pinsamma medel försöker vara förmer än andra. På ett sätt kan jag tycka synd om dem och på ett annat sätt tänker jag att man måste ha förståelse för att det för vissa tar längre tid att hitta modet att våga vara sig själv och vara nöjd med det - alltså att försonas med att bara vara en vanlig medelmåtta, varken mer eller mindre. De här människorna hör inte till dem som jag valt att umgås med, men likväl stöter jag på dem lite då och då.
Tack och lov hör jag till de lyckligt lottade som har fina nära och kära samt vänner som respekterar mig för den jag är med förtjänster och alla brister. Fina jordnära människor som har förmåga till ömsesidig respekt, empati och gemenskap. Det är lycka. 
 
Ge med hjärtat och du får dubbelt tillbaka! 
 
 
 

Blomrabatten

Gammeldags brandgul lilja från barndomshemmet. Ständig gäst som villigt förökar sig. 
 
Gyllengula tagetes i alla nyanser från en påse blandade fröer.
 
 
Hansaros, bedövande underbar rosendoft,stora blommor, vassa taggar och blommar hela sommaren.
 
Skirt rosa och doftande Tornedalsros
 
Strålande Rosenskära från en påse blandade fröer. Buskiga och blomningsvilliga. En klar favorit.
 
 Min trädgård betyder mycket i all sin enkelhet, kärlek till det sköna och rofyllda.
 

Sommarfika

 
Sol, mygg, nyslagen äng och sommarfika med nybakta bullar hemma hos dottern med syskonen samlade. Skratt och kel med lilla Molly som har valpigt vassa små tänder. 
När nordanvinden tog vid framåt kvällen styrde några av oss mot Haparanda och unnade oss delikat mat på kinarestaurangen innan jag ensam åkte hemåt förblindad av kvällssolen genom en smutsig bilruta.
 

Söndag

Solen gassar och blodtörstiga mygg i stora hjordar surrar i jakt på naken hud och värmeslagsvarning har gällt för södersidan av min tomt. Det är sommar när den är som bäst! 
Blomplantorna har buskat till sig ordentligt och börjat blomma så smått och tomaterna i växthuset är förhoppningsvis lusfria vid det här laget. Klematisen verkar också ha tagit sig så nu hoppas jag få se några blommor innan höstkylan slår till. Äppelträdet fullständigt dignar av hundratals äppelkartar, men jag tror inte att trädet orkar bära allt det ställt till med. Förra året föll 70 procent till marken och kvar blev drygt trettio som mognade till saftigt rödkindade äpplen.
 
 
Idag möttes mina barnbarnshundar och bekantade sig så smått. Unghunden Vira var ivrig att bekanta sig med lilla Molly som för säkerhets skull höll sig nära sin matte. Mina katter är måttligt förtjusta så de får tidvis hålla till i eget rum några dagar framöver. 
 
 

Molly

Alldeles dagvill allt som oftast, fast i och för sig spelar det ingen roll numera. Dagen har bjudit på en ny älskvärd bekantskap, lilla barnbarnsbarnet ♥ Molly ♥ som är en nio veckor gammal godmodig labradortjej. 
 
 
Käraste barnbarnen och andras fina barn har också förgyllt dagen. Vi har grillat, fikat och umgåtts och haft det riktigt gott.
 

Varm marknadsdag

 
Kom nyss hem med något ömma sittknölar efter en fyrtiomilafärd till Pajala marknad. Där i folkvimlet var det hett, säkert 25+. En tjusig halmhatt för sjuttio spänn som skydd mot den gassande solen var enda inköpet. Jag stötte inte på någon bekant men vännen träffade desto fler. Att vara en ummikko, alltså en som varken förstår tornedalsfinska eller riksfinska ger tid för eget filosoferande - inte mig emot, jag filosoferar och dagdrömmer en hel del i alla fall. Hemresan gick delvis på finska sidan där vägarna är betydligt bättre. Vi middagsstoppade i finska Pello och passade samtidigt på att frestas av Marimekko, Pentik och annat gediget finskt hantverk. Skandinaviskt hantverk när det är som bäst. Tyvärr är priserna hutlösa även om euron är billig just nu. Det blev bara en liten chokladbit som såldes för halva priset på grund av utgånget datum ... men det var minsann inget fel på smaken. Hemvägen följde torneåälvens vindlingar och bjöd generöst på  sköna vyer. Att åka utomlands till typ Thailand eller medelhavsländerna sommartid är slöseri om man ser till naturupplevelser, men så klart finns det annat som kan locka i andra miljöer och kulturer.
 
 

Bladlössinvasion

Ännu en skön sommardag, kanske lite i varmaste laget för att vara perfekt. Jag hör inte till dem som ligger och solar utan håller mig helst i skuggiga lägen tillsammans med myggen. Idag upptäckte jag löss på de frodiga och kraftiga tomatplantorna. Miljoners illgröna löss. Ve och fasa, blandade snabbt ihop t-röd, såpa och vatten och sprayade både på och under alla blad. Enligt en bekant med odlarerfarenhet har jag haft för fuktigt i växthuset och det stämmer säkert eftersom jag inte vädrat tillräckligt. Nåja, man lär så länge man lever.

Reafyndat och målat

Idag har det varit riktigt sommarvarmt med skönt svalkande vind. Åkte med vännen till Happis och shoppade loss medan han importbesiktigade sin nya bil. Fyndade en rutig superskön fjällrävenskjorta för 99 kronor, den hade kostat 799. Ofattbart mycket pengar för en skjorta. I och för sig är jag ingen skjortkvinna, har aldrig gillat kragar som tynger på min onda nacke. När det var dags att styra kosan hemåt exploderade ett däck och det tog tyvärr sin tid innan vi var hemma igen.
Efter en tallrik gröt gick vi ut till myggen och målade panelen på södergaveln. Skönt att ha det gjort. Ett andravarv, eller egentligen ett tredjevarv behövs säkert men det får bero någon vecka. 
 

Sånt är livet

 
Idag skulle det äntligen ske. Målarklädd med plasthandskar på händerna och färgen upphälld i mindre hanterbar hink stegade jag ut genom garagedörrarna samtidigt som molnen överraskade med en rejäl regnskur. Till och med farbror Åska mullrade. Det var bara att ta steget tillbaka in och dressa av. Istället samlade jag ihop skrotet i bodan och åkte till soptippen med ett proppfullt bagage.
Även om jag känner mig missnöjd med att det inte blev något målande idag så har mycket annat blivit gjort istället, men det skulle vara himla skönt att få gjort bort husväggsmålandet. Sedan är det b a r a fönstrena kvar och lite annat småpyssel.
 
Dagen har bjudit på flera trevligheter som värmer i ♥. När jag var och köpte en planka på sågen träffade jag en snäll bekant som rabatterade den rejält. Väl hemma erbjöd sig grannen att fasa av den lite så att regnvattnet ska rinna av. Plankan ska fungera som överliggare på broräcket. Jag har träffat barn och barnbarn, höns och hund och ätit en hel massa gott. I kväll har jag träffat syrrans familj med barn, barnbarn och hundar.Sedan när vi kom hem pryddes himlen av en underbar regnbåge, kvällssolen strålade och det doftade honung i hela trädgården. Livet är skönt!
 
 
 
 
 

Mönster

 
Upplever att det är ganska skönt utomhus efter allt regnande. Tyvärr jädrans blött så det är gummistövlar som gäller. 
Mina fingrar är fulla av skrivlust och formligen flyger över tangenterna och jag ser ett tydligt mönster i ämnen som återkommer. Tydligast är besvikelse och frustration över skolans och äldreomsorgens svek. Frustration över att så många inom de verksamheterna inte har förstått sitt uppdrag och dessutom tolkar lagarna utifrån vad de själva anser om de överhuvudtaget bryr sig eller kanske förstår vad lagen säger. Alla brister beror inte på avsaknaden av pengar.
Jag är ingen vän av privata skolor och vårdinrättningar, men för flera av mina barnbarn är friskolan en stor lycka. Att som litet barn få uppleva att det finns vuxna som på inga villkor accepterar mobbning för att jag är lång och överviktig, att jag blir sedd för den duktiga elev jag är, ja faktiskt så sedd så att jag får läsa flera ämnen med nästa årskurs och klarar alla prov med full pott. Vilket lyft för ett litet barn som under flera år kränkts i den kommunala skolan med lärarnas godkännande. Faktiskt har en lärare i den kommunala skolan uttalat sig så här till mig om mitt barnbarn:
- Hon är ju så äcklig, petar sig i näsan och pruttar högt. Jag förstår att de andra reagerar. Det är hennes eget fel. Det är självvalt ...
Hon var bara sju år och lärarna tillät att hon slogs omkull, kallades allt möjligt nedsättande, att kläder revs sönder och gömdes. Bussresorna till och från skolan var en mardröm. Hon var sju år då ...
Det är många runt omkring som mått dåligt av detta. Jag tänker bland annat på klasskamraterna som inte ville mobba men som inte vågade ta avstånd med risk för att själv bli mobbad. Det fanns klasskamrater som inte kunde somna om kvällen och som berättade för sina föräldrar om vad som pågick i skolan. Vissa av dem kommer att bära med sig skuldkänslorna genom hela livet för att de vuxa i skolan svek. 

RSS 2.0