Det finns trots allt ljusglimtar

Dagen har gått fort. Lite för fort faktiskt. Hade tänkt hinna med lite mer här hemma innan det blev mörkt. Unge herrn rattade i alla fall bilen mot soptippen med mitt högt lastade släp med överblommade blomster. Jag är så uslig på att backa med släpet om det är trångt mellan bilarna. Det gnagde i samvetet när jag såg de ännu fräscha astrarna som lyste lila, rosa och vitt bland allt skräp. De borde nog ha fått stå kvar ännu en tid. Det är väl det som är poängen med att plantera höstastrar.

Vissa saker som oroat mig till bristningsgränsen har idag förändrats en smula mot det positiva hållet. Nu håller jag båda tummarna för att det ska bära åt rätt håll. Dagen har bjudit på en del konfrontationer med mycket känslor som krävt energi.
Innan solen försvann satt jag ute på altantrappan i allsköns ro och insöp lugn och styrka för kommande stormar för det lär bli fler. Småfåglarna måste ha varit på lyset för de flög och kvittrade som om det vore vår. Min kisse låg strategiskt placerad på en liten kulle och verkade njuta av det han såg. Mitt i allt det tunga finns det tack och lov små ljusglimtar.

Om jag vore politiker så skulle jag strida för rejäla långsiktiga sociala investeringar och bred samverkan med samhällets alla aktörer som har med barn att göra för att hejda det utanförskap som är alltför många barns framtid. Det kan inte vara en utopi att satsa på förebyggande och skyddsnät med både lodräta och vågräta trådar.
Idag är det alltför mycket lågbudgetplåster på de värsta sprickorna. Det är så sorgligt och bedrövligt och jag förstår inte varför inte hur det kan få fortgå.


Kräker upp skolhat

Det blev osedvanligt tidig uppstigning redan vid halv sex eftersom jag skulle vara i Sunderbyn klockan åtta.
Var övertrött i går kväll och kröp ner mellan lakanen redan vid sjutiden och har sedan sovit oroligt mest på grund av unge herrns nattsudd. Det är lite stökigt för tillfället. Egentligen inte konstigt alls främst med tanke på skolans oförmåga att att hantera pedagogiska utmaningar. Skolan borde vara specialist på att skapa förutsättningar för lust för lärande, men för väldigt många blir det istället olust och undvikande för att slippa misslyckas för att rädda den lilla självkänsla och det lilla självförtroende som finns kvar.
Skolan är otroligt orättvis och vi har långt ifrån en skola för alla. Tyvärr.
Jag vill inte slösa energi på att vara bitter och hata, men det är svårt att låta bli när man står ansikte mot ansikte med okunskapen och engagemangsbristen i det som borde vara kunskapens högborg. Det är förfärligt med tanke på den människosyn och kunskapssyn som enligt styrdokumenten ska genomsyra skolväsendet.



Besöket hos ögonläkaren gick bra även om förändringarna i ögat tagit ett kliv från lindriga till måttliga. Ska på återbesök om ett halvår. Var i alla fall en ung och trevlig kvinnlig läkare som verkade kunna sitt jobb och beredd att ta ansvar.
Min Ellinor följde med som chaufför eftersom det inte är direkt lämpligt att köra med dimseende efter undersökningen. Vi var inne i Luleå redan före tio och hann med några klädaffärer. Ellinor tipsade och jag provade och köpte fyra nya plagg i lite andra färger än jag vanligtvis använder. Kul!
Det blev inget jobbande idag eftersom jag inte hade synskärpa nog för att läsa eller skriva och utan det kan jag inte göra någon nytta. Skönt med en egentidsdag.

Nu doftar en äppelkaka i ugnen gjord på egenodlade äpplen. Avslutningsvis kan jag konstatera att vi haft en fin höstdag även om solen inte var min bästa vän idag på grund av kemiskt vidöppnade pupiller.

Skön helg

Har haft en skön helg med bastu, massage, god mat och vin därtill så det vore väl otacksamt att klaga. Har shoppat loss en del, bland annat nya skor och en handväska. Alldeles för dyra skor men billig handväska. Tror dessvärre att den senare blir styv som pansarplåt i kallgrader.

Efter nattens kallgrader har vi bjudits på en strålande vacker höstdag som gjord för utejobb. Med två extra ben och händer blev en hel del gjort så nu lyser rabatterna svarta och trista och släpet är lastat högt över skaklarna. Har dock stoppat ner några vårlökar som blir lysande ljusblå och som jag hoppas ska sprida sig så småningom.

Av månskenet att döma lär det bli en kall natt. Brrr. Hoppas att det blir en tidig kväll som omväxling till unge herrns dygnsomvändning som känns rejält jobbig. Åtminstone för mig.

Nu väntar en skön stund framför teven.


Kvällsfunderingar

Förra natten blev inte så mycket sömn och den enda tanke som fanns i mitt huvud var att stanna hemma från jobbet, ta semester, tjänstledigt eller vad som helst för att försöka hinna ifatt. När klockan ringde 06.30 steg jag i alla fall upp och på något sätt orkade jag iväg och har fått gjort en hel del trots värkande nacke och axlar.
Hemma igen gick jag ut med kissen och hann även gena genom syrenhäcken med en ringeblommebukett till min alltid snälla och trevliga granne som legat på sjukhus.

Komplett middag fanns i frysen så jag har även hunnit med ett städrace i garaget och åkte till återvinningen trots att jag blev dyblöt i spöregnet. Skönt att åtminstone rensa bort yttre synliga bekymmer.

Bekymmer är ingen bristvara. Det största är den förbannade skolan som inte ens inser vilka pedagogiska utmaningar som ingår i en lärares uppdrag. Eftersom det ligger utom min makt att göra något åt saken är vanmakten en daglig följeslagare. Jo, rektorerna och lärarna har lyssnat, nickat och skrivit viktiga anteckningar i alla år, men sedan har det inte hänt någonting. Intresse, förståelse och engagemang lyser med sin frånvaro.
Det måste vara kränkande behandling om något.


En iskall vind i mångas hjärtan

En iskall vind har dragit in i våra hjärtan, sade någon i teverapporternas politikervimmel. Jag är säker på att många delar den känslan. Inte för att jag är överdrivet politiskt intresserad, men att ett främlingsfientligt parti ska vara med och styra vårat land är bara för mycket. Tycker att vi redan har mer än nog av alliansens fientliga jakt mot sjuka och andra utsatta grupper.

Det har varit mycket idag. För mycket. Dags för en paus för att hinna i kapp. Ja, det blev även för mycket av födelsedagsfikat hos Göta. Smörgåstårta, bullar, kakor och gräddtårta, och gott var det. 

 



Kolsvart

I eftermiddags var vädret perfekt för att måla sista varvet på garagedörrarna. Nu är det gjort! Tra la la la.
Ingen middag blev däremot gjord. Har ätit smörgås och just nu är en chokladkaka i ugnen. Verkligen olämpligt för en diabetiker.

Fick även en åktur av det allra häftigaste slaget idag när unge herrns kompis skulle skjutsa hem oss från ytterligare ett bensinstopp .... Det började med en handbromsvändning som fick bilen att vicka över åt ena hållet och sedan åt andra. Därefter gick färden i överljudsfart. Borde ha bjudit honom på en spya som tack, men nöjde mig med att föreslå att han skaffar en dagiscykel att leka med. Grabbarna har säkert kul när den här killen berättar vidare hur han skrämde slag på X mormor.

Det är absolut svart utanför mitt fönster. Det är inte kul.

Kakan doftar ....



Lite fix och sånt



Bra att regnet väntade till kvällskvisten för jag hann skrapa av de värsta färgflagorna från garagedörrarna och olja in träet innan de första dropparna kom. Egentligen är garagedörrarna så illa medfarna efter 36 år i ur och skur så jag borde skaffa nya, men av ekonomiska skäl nöjer mig med en kosmetisk övertäckning för att inte störas av eländet alltför mycket. Vem vet, trisslottevinsten kanske hamnar här. Det började med 50 kronor så jag hoppas på en markant ökning.
Under allför många år har jag slagit in spikar som krupit ut ur sparkplåten längst ner på dörrarna men idag föll jag på knä med skruvar och skruvdragare i beredskap. Fort var spikeländet utbytt mot långa skruvar. Förstår inte varför jag väntat med detta så länge. Kanske för att mina knän inte värker så ofta numera. Att jag sedan råkade skruva ihop dörrarna så de inte gick att öppna är en annan sak som åtgärdades direkt.

I kväll har jag och unge herrn hälsat på hos sonen med familj. Där hostades det så våldsamt så det ska nog till ett under för att vi ska klara oss från eländet.
Nu väntar en kväll i soffan framför teven. Kanske ser jag duellen mellan Mona och ulven i fårakläder.
Röd röd röd är mössan på mitt huvud, röd röd röd är färgen som jag bär. Allt som är rött tycker jag är vackert tra la la la la ..


Vilken dag!



Dagen bjöd som väntat på strålande vackert och varmt väder. Jag passade på att måla upp sista dropparna i Falu rödfärsburken. Bedömde att det bara skulle räcka till fronten på bodan men jag målade och målade flödigt värre och till sist var flera väggar målade. Lika bra det så kanske de håller färgen något år extra.

Har varit en sväng till sonen och sedan till hemgården. Det var mörkt och dimmigt när jag körde hemåt. Inte alls kul. Väl hemma hoppade jag i pyjamasen och förberedde en skön kväll i allsköns ro. Då pep mobiltelefonen. Ett meddelande. Mormor kom och hämta mig! Tog bara på mig fleccejackan utanpå nattlinnet och körde två mil in ödemarken och hämtade unge herrn som var hemma hos en kompis mitt ue i bushen. Rädd är ett lindrigt ord i sammanhanget. Jag gillar inte att köra i mörker och speciellt inte i älgjaktstider då det är oro bland skogens djur.
Nu sitter jag äntligen i allsköns ro med ett glas vitt intill. Härligt! I morgon väntar mer måleriarbete. Huset kräver sitt och nu får jag raska på med det som borde ha gjorts innan semestern tog slut.
Känner att duschen kallar.


I arla morgonstund



Klockan är 05.30 och dimman ligger tät i höjd med hustaken.
Fattar inte vad som hänt när jag morgon efter morgon vaknar redan vid halvfemsnåret. Ålderdomen? Nä, banne mig. I och för sig vaknar jag med medelmåttig huvudvärk och smärtsamt obekväm nackställning. Ibland somnar jag om och vaknar när klockan ringer, men denna morgon känner jag mig alltför pigg och unge herrn lyser dessutom med sin frånvaro. Konstigt.

Gårkvällen var mycket trevlig i goda vänners sällskap. Min kokkonst är inte världsberömd men vi hade roligt och planerade för kommande resan till huvudstaden. Okey, det är ett tag dit men eftersom det är under juletid så får man vara ute med bokningar i god tid. Frågan var om vi skulle köpa en kombinerad mat och musikupplevelse i totalt mörker för maximal sinnlig upplevelse eller kanske något riktigt snuskigt och perverst. Utbudet är stort och brett. En musikal är redan bokad men vi hinner med mer.

Jag tror att solen försöker bryta sig igenom löj- och älgjaktsdimman. Hoppas på en fin utedag med lite målning och annat sista minuten pyssel.












Två bilar på gården

Det borde vara förbjudet att jobba sådana vackra höstdagar som det var idag. Efter jobbet hann jag tack och lov med en kopp kaffe ute i solen på altanen medan kissen mjauade mot fåglar som trippade retsamt nära och flög upp när han efter idogt smygande närmade sig.

Idag har unge herrn införskaffat en bil. Sin första och självklart är lyckan större än stor och bensintanken är halvfull ... än så länge ..... Hur som helst var jag inbjuden som bilkörningshandledare till ett provåk i Golfen som slickar vägen med vad det nu heter längst fram. Hur som helst är lyckan stor och trafikförsäkring tecknad.

I kväll har jag förberett mat till i morgon kväll då goda vänner kommer hit. Som vanligt satsar jag på nya rätter och hoppas att de ska vara så goda som de verkar i receptet. Varmrätten är däremot en gammal klassiker i det här huset. Matlagningen krävde vin i såsen så det passade bra att varva ner med ett glas i allsköns ensamhet. Ja, det blev nog faktiskt två. Och gott var det.

Fredag i morgon! Tra la la la

Igår kväll såg jag uppdrag granskning och upprördes över hur dementa människor låstes in på kvällen och blev lämnade ensamma över natten. Programmet visade och berättade om förnedringar som inte anstår ett modernt civiliserat samhälle. De glömde att berätta om hur rädda en del är för någon medboende som är aggresiv och som ibland kommer och lägger sig på dom när de ligger nedbäddade i sängen utan att kunna värja sig. Sådan är verkligheten och jag hoppas innerligt på en röd valseger.

Jag läste en bekants blogg som alltid bjuder på något för öga och tanke. I kväll var ämnet mobbning. Att barn blir utsatta och lärarna kallar det självvalt är ofattbart skrämmande. Alltså väljer lärarna att sluta sig till mobbarnas skara. Det här är ingen fantasi utan krass verklighet i en skola alldeles i närheten. Civilkurage efterlyses.




I höstdimmans tid

Idag hade vi den första dagen med konstant rådimma. På jobbet hördes gäspar. Måste vara vädret som triggar igång trötthetskänslorna. Undrar i mitt stilla sinne hur det ska finnas ork att överleva oktober och november. I december gläds åtminstone jag åt allt adventsljuskrafs som lyser upp tillvaron. Är nog min livlina tills ljuset börjar återvända.

En märklig sak slog mig idag och det är att på tio år har jag inte haft en arbetslampa på mitt skrivbord trots att jag så väl behövt en. Nu när det är köpstopp står det en superbra på mitt skrivbord som en påträngande firma har våldskickat på prov. Kanske har ödet ett finger med i spelet eller kanske är det min lyckofè som viftat med  trollspöet. Lampan har precis det ljus jag gillar och behöver, är snygg och kostar säkert mer än jag ens anar, men den vill jag behålla. Kanske nacken och axlarna mår bättre för som det är nu är ohållbart. Värken och allt svammel om skolassistentorganisationen med tillhörande problematik gör att det kokar inombords och det är bara en tidsfråga innan någon liten skitsak får proppen att flyga och någon oskyldig drabbas. Vi som är lärarförbundare har länge trampat omkring i ett ingenmansland. Nu har vi en chef, i alla fall på pappret. Hur det blir i verkligheten återstår att se. Det har varit så många besvikelser genom åren så det känns nästan som att det är säkrast att inte hoppas för mycket. Pessimist eller krass realist. Skillnaden kan vara hårfin.

Nu en rostad och ett glas vatten. God natt!


Bjöds på en sensommardag

Livet kändes lätt i morse när vädret visade sig från sin bästa sida. Bestämde mig för att skjuta på jobbet och stanna hemma tre timmar extra. Det var verkligen jätteskönt. Drack kaffe ute på bron. Målade tånaglarna och njöt av sol och värme tillsammans med kissen.

Väl på jobbet fick jag gjort en sak som krånglat. Ja, krånglet bestod av den mänskliga faktorn, nämligen jag själv som missat ett moment i kedjan.
När min arbetsdag började närma sig slutet blev det hastigt aktuellt att åka iväg till Haparanda med goda vänner/arbetskompisar. Jag nappade direkt. Viktigt att inte missa roliga stunder. Det blev en snabbis till IKEA samt mat. Köpte en grov och stickig matta att lägga intill kattlådan för att samla upp kattsand som har en benägenhet att spridas i hela huset. En ny sänglampa följde också med hem.

Ilskan, besvikelsen eller vad det nu är sitter fortfarande i kroppen och det känns bara så akut och nödvändigt att försöka ta mig bort från en personalpolitik som är rena rama svammeljöns. Märker att jag till och med är på gränsen till att bli ovänlig i vissa situationer på jobbet. Det är inte hälsosamt för sån är inte jag. Katten på råttan och råttan på ...
God Natt mina läsare!








Middagsgäster och second hand fynd

Dagen började skönt med rejäl sovmorgon, vilket inte hör till vanligheterna numera. Väldigt skönt. Temperaturen visade på femton plus och det var varmaste dagen på ett tag så jag och kissen tog en liten tomenruntpromenad innan jag åkte iväg till sonen. Där blev det bestämt att jag skulle bjuda på middag vilket passade utmärkt då jag hade en del förberett så det var bara att svänga förbi affären på hemvägen och komplettera med några ingredienser.
Middagen blev riktigt god så jag känner mig nöjd. Alla åt med god aptit. Lagom till desserten kom dottern med ena barnbarnet så kusinerna fick en rolig lekstund tillsammans. Det är lycka.

Helgen har gått så snabbt. Fattar inte hur det är möjligt. I morgon jobb. Suck. Är så less på jobbet, eller egentligen är det kommunens kryptiska personalpolitik som är förödande för arbetsglädjen. Är det inte pest så är det kolera. Det finns en gräns och där står jag nu. Beslutsam som aldrig förr. Det blir fattigt men jag får väl annonsera ut att nödhjälpssändningar mottages med tacksamhet. Både garderobs- och frysrensningar. Idag fick jag en säck med kläder från någon som jag inte känner och där fanns två par långbyxor, en skjorta och några tröjor som passade perfekt. Säcken får nu vandra vidare till andra som kan tänka sig att använda second hand plagg.

Nu väntar en överfull tvättkorg. Sedan god natt. Är trött.


Bra lördag

 

1965. Min kompis och jag samt lillbrorsan som passade på att äta lite jord från blomkrukan medan pappa fotograferade oss.

I morse blev jag hämtad för vidare färd mot Torneå/Haparanda av min barndomsvän och hennes dotter. Solen lyste vår färd längs guldlövskantade E4:an. En riktigt fin höstdag med andra ord.
Det är inte ofta jag shoppar i så maklig takt som idag. Riktigt roligt. Jag hittade äntligen dansskor på rea som jag hoppas ska bli sköna. Om det sedan blir någon dans får framtiden utvisa. Som final bjöd min vän på middag inklusive vin på kinarestaurangen. Det var mycket gott och vinet hamnade där det skulle. Vi har skrattat och surrat och jag känner mig helnöjd med dagen. Goda vänner är verkligen ovärderliga.

Den senaste tiden har varit slitig på flera sätt och den här fina dagen var balsam i livets oreda.
Jag hade en konstig dröm i natt, en dröm där jag satt i publiken på Allsång på skansen. Och nej jag sjöng inte, men jag höll på att bli utsatt för något pinsamt. Känslan är välbekant. Inser att jag måste bli bättre på att sätta gränser. Gränser i verkliga livet.

Nu ska jag slappa och njuta av stillheten. Älskar helger!




Fredagkväll

Imorse var gräsmattorna vita men mina blommor kämpar på och viker sig inte för en ynka frostnatt. Fortsätter lite smått att vintra sånt som har gjort sitt för den här gången. I kväll var det solparasollets tur. Det känns vemodigt. Gruvar mig för vintermörkret.

Större delen av arbetsdagen gick åt till ett möte på Lärarförbundets kontor. Anledning till mötet var att vi skoladministratörer ska omorganiseras, sitta i kommunhuset och gud bevars få en egen chef. Det finns förvisso fördelar som subventionerat fika och sommartid, men nackdelarna är rejält många. En egen chef är kanske bra med tanke på lönesättningen. Som den är nu är det en katastrof. Jag är rent ut sagt både jävligt förbannad och ledsen över den godtyckliga behandlingen vi utsätts för. Spannet i löner för oss sex som har de här tjänsterna är djupt orättvis. Det skiljer nio tusen kronor per månad mellan den lägst och högst betalda och det har inte med skicklighet eller något annat legitimt att göra. Kanske intimt i något fall. Vad vet jag.
Jag passade i alla fall på att boka tid hos fackets pensionsexpert. Efter det hoppas jag att jag kan sätta ett datum på när jag äger min egen tid. Om man inte är av nöd tvungen finns det ingen anledning att befinna sig i situationer som man mår dåligt av. Jag tänker inte vara ett offer som äts upp av bitterhet. Nä. Aldrig.

En sak som stör mig när jag skiver mina blogginlägg är att det blir så mycket jag och jag och jag. Det känns förbjudet. Fast här är kanske en plats där det är tillåtet att vara självupptagen.










Musik hela dagen


Åkte tidigt i morse mot Kulturens hus i Luleå och norrbottensmusikens programpresentation. Som vanligt bjöds det på delikatesser för både öron och mage. Egentligen känner jag mig inte hemma i kulturkretsarna. Vet inte varför, men så är det. Det är i alla fall solklart vilka föreställningar jag ska beställa till för- och grundskolan. Samtidigt som syftet är att våra skolungdomar ska få stifta bekantskap med olika sorters musik vill jag att de ska gilla det som bjuds, men tyvärr går det inte alltid att förena detta. Det finns mycket att önska när det gäller kulturutbudet till våra ungdomar.

Lunchen kastade jag i mig så pass fort att den kom upp igen. Så går det när man är gastric bypass opererad och har för bråttom. Anledningen till brådskan var att hinna shoppa loss. Hittade inga dansskor. Får väl nöta på mina gamla á la tant som minsann inte kan anklagas för att vara välanvända. Hittade inte heller någon tunika som stämde med vad jag tänkt mig. Däremot köpte jag små pärlörhängen för några tior.

Det är så skönt att det är fredag i morgon och äntligen helg igen. Nu ryggläge och vila nacke och axlar.



Förkylning på G?

Efter en ganska hektisk arbetsdag inhandlade jag plastförpackad palt till middag. Kände att orken inte räckte till något egetproducerat. Nåja, det var hyfsat gott och vi blev mätta. 

Idag blev det ingenting gjort här hemma. Är trött. Har huvudvärk och ont i nacke och axlar. Kan knappt vrida på huvudet. Kanske behöver jag nya glasögon eller åtminstone nya terminalglasögon.

Det är kolsvart utanför mitt fönster, klockan är över elva och börjar John Blund bli otålig. God natt!




RSS 2.0