Snö ......

I morse vaknade jag tidigt till ett riktigt skitväder. Fönsterrutorna på sydsidan var delvis igenmurade av snö och ytterdörren gick knappt att öppna för all drivsnö. Efter några koppar kaffe tog mig ut och till och med tyckte att det var skönt med lite snöskottarmotion. Snöfallet har nu upphört men himlen är oroväckande grå så jag gissar att det kommer mera, kommer mera, kommer mera i all oändlighet. Längtar infernaliskt mycket efter sol, takdropp och fågelkvitter.

Skrivarkursen i Haparanda är nu klar och en enda sammankomst återstår i Kalix. Det har varit riktigt roligt att träffa skrivsugna gelikar. Alla sympatiska och trevliga. I går kväll hade jag bland annat inbjudit en förläggare som trycker böcker till ett överkomligt pris. Lycka! Nu jäklar ska jag trycka det jag har skrivit genom åren och sedan lär jag bli ovän med några runt omkring mig. Hemska tanke! Så blir det förhoppningsvis inte, men jag vet att det finns personer som har svårt att konfronteras med sina tillkortakommanden, lathet, ointresse eller kanske är det ren och skär egoism. Tyvärr har jag tidvis omgetts av personer som gått med näsan i vädret okänsliga för det som pågått runt omkring i familjesfären. Fullständigt empatihandikappade stackare som vettskrämda flyr när det osar problem. Stackare! Det går också miste om tider när lyckan ler från sin bästa sida.

Siffror i huvudet

Har suttit hela dagen med en årsredovisning där jag har 20 kronor för mycket på kontot i förhållande till verifikaten. Konstigt. Tänkte inte ge mig förrän jag hade hittat felsummeringen men gav upp då jag insåg att sifferblindheten slagit klorna i mig.
Dagen har varit superfin fast lite grinigt kylig. Jag var ute en stund med katterna så att de fick mysa och tvätta sig i solskenet. Lillkatten gillar inte snö så hon satt på min axel när vi strosade runt huset i spåret jag snöröjt.
I går röjde jag garaget och gjorde plats för blomplantor. Idag har jag pillat ner massor av små frön i jord. Nu är det bara att vattna, vänta och se tiden an tills det är dags att skola om de små liven.

Blommor

Är så lycklig över alla fina blommor och speciellt dessa underbara rosor och tulpaner som är lite ovanliga färgmässigt.
Idag har jag städat ur garaget och gjort klart för sådd av sommarens blomsterfägring. Måste bara köpa ny belysning så att de små plantorna får tillräckligt med ljus.
Har haft matgäster idag och ikväll fick jag två små gäster som såg melodifestivalen här medan mamman och pappan var upptagna med annat. Vi har frossat i chips, kakor, smörgås och päronsoda. Barnen dansande och gjorde av med kalorierna men jag bara satt i soffan som en pösmunk voj voj ..

 


Prinsessan Estelle och jag firade födelsedag

Det är svårt att till fullo fatta att livet rullat på i hela 63 år, eller ungefär 22.680 dagar. Funderar på om jag verkligen fyllt de flydda dagarna med vettiga saker. Faktiskt både ja och nej. De flesta dagarna har varit ett rent nöje som berikat livet med både innerlig kärlek och sköna upplevelser. Jag känner mig lyckligt lottad, har fina barn och barnbarn, vänner och andra nära och kära som betyder mycket för mig, ja faktiskt betyder de mest av allt i min värld.
Även om jag inte hör till den rojalistiska skaran satte prinsessfödseln en extra knorr på gårdagen.
Nu ska det bli skönt med helg efter en onödigt hektisk vecka.

Småsnärjigt

Efter gårdagens gympapass med snöskotteriet har den här dagen varit lugn på det fysiska området. På förmiddagen åkte jag impulsivt iväg med dottern till GK:s i Morjärv och inhandlade några förbrukningsvaror plus en tröja. Därefter kom två gosiga barnbarn och en glad hundvalp hit och tillbringade några timmar hos farmor i väntan på att pappa skulle hämta dom. Därefter raskt iväg till skrivarkursen för några trevliga timmar. Det var bara halva styrkan närvarande så det fanns gott om tid för att dela med sig av det de duktiga deltagarna hade skrivit till denna gång. Det är en otrolig skatt som deltagarna bjuder på. Jag blir nästan rörd av tacksamhet när jag tänker på deras generositet. Därefter raka spåret till affären för att inhandla tårtingredienser och lite annat smått och gott. Nu är tårtan och kladdkakemuffins fixade och inget av dem blev riktigt som jag hade förväntat mig, men säkert ätbart ändå.
Den här veckan är lite väl tjock för en pensionär och jag inser att det är dags att börja göra noteringar i almanackan för att inte ta på mig för mycket. Livet är underbart och det doftar vår, kan knappast bli bättre.

Långa armar och stel nacke

För tillfället kan min kropp benämnas som mör. Har skottat och skottat och skottat i flera dagar. I går skottade jag bort det värsta på bodtaket och det gick ganska lätt, men idag var det tung blötsnö. Efter idoga försök att hålla infarten något så när prydlig insåg jag att stosarna på hustaket var översnöade och behövde akutåtgärdas. Inte så kul lukt om toans luftstam inte fungerar. Bestämde mig för att vidta nödvändiga åtgärder i skydd av mörkret i händelse av att det blir mer än snö som rasar ner från taket. Utrustad med mobil och nitroglycerin i fickan lyckades jag efter flera svettiga försök få stegen att stå där den skulle. Jag har röjt bort snön från altanen flera gånger men de senaste dagarna med snödrev har byggt säkert en meter. Min plan var att låta snön ligga kvar och fungera som en mjuk landningsplats utifall att jag ramlade ner. Stegen står nu som fastgjuten i cement omöjlig att rubba med mina krafter men stosarna är i alla fall framskottade så jag är nöjd om än ganska slutkörd. I morgon ska stegen flyttas om det så ska vara med karlahjälp.
I går kväll hade jag skrivarkurs i Haparanda och idag har jag konsultat några timmar på mitt gamla jobb och i morgon träffar jag den andra skrivarkursen. Livet rullar på och jag stortrivs med att vara pensionär. Skål!

Umeå by snöstorm

I fredags övrraskade vännen mig med en umeåresa, bo på hotell och hälsa på äldsta barnbarnet. Näst äldsta barnbarnet följde också med till kära storasyster. Som alltid känns det superlyxigt med sköna hotellsängar och stor hotellfrukost.
Vädret ställde till med snöstorm så vi bestämde oss för att åka hemåt lördageftermiddag. Det var ett klokt beslut för det har drivit och vräkt ner snö idag.Har varit ute och skottat tre gånger och egentligen skulle jag gå ut en fjärde gång för som vanligt kom plogbilen precis när jag avslutat och dressat av snömunderingen. Plogvallen får banne mig vänta till i morgon. Snödrivan längs tomtgränsen är högre än mig, alltså över 1,61 meter - och ännu är det långt till vår.

Vi gick en sväng i klädaffärerna och faktsikt hittade jag en hel del tänkbart. Gillar modet just nu med färggranna tyger med blommor, blader och pärlor. Lite av folklore på det mesta. En luleåresa är inplanerad med vännerna ... klädaffärer och karlar är ingen superbra kombination ... även om min vän och barnbarnet får guldstjärna för tålmodigt väntande.

I snösvängen

Mobilväckning gällde denna morgon då jag ville vara säker att vakna i tid eftersom jag har varit och konsultat några timmar på mitt gamla jobb. Det blir ytterligare några timmar nästa vecka men sedan är jobbet helt överlämnat till andra krafter.

Kan inte säga annat än att dagen bjudit på ett riktigt skitväder med snö och griniga vindar. I skrivande stund har snöfallet upphört - enligt grannen bara temporärt - och jag har skottat kliniskt rent. Naturligtvis kom plogbilen och la upp en fet vall precis när jag var färdig. Nåja, med varma kläder var det riktigt skönt att vara ute i friska luften.
Att det är alla ♥ dag idag är en fin tanke, men för mig är det främst en amerikansk kommersgrej och det bjuder emot att fastna på kroken.  Däremot bjuder jag gärna på ♥-ligt varma kramar och ett vänligt ord till alla mina nära och kära i familj och vänkrets. Kram!

Solidaritet - en bristvara

Arbaiska våren har blivit höst, vinter och vår igen. Det verkar även stunda en orolig vår för Europa med början i Grekland. Inte för att jag vill skriva hemskheter på väggen, men det går inte att blunda för att vårat eget land har rejäl slagsida på många omården. Sjukvården, äldreomsorgen, skolan för att tala om ungdomsarbetslösheten. När den skenhelge och skallige ulven i fårakläder pratar om att vi måste jobba till bortåt 75-årsåldern så tänker jag främst på att han måste han ligga på och driva igenom förändrade arbetsvillkor för kvinnorna inom äldreomsorgen så att de får rimliga förutsättningar för att orka jobba vidare efter 65 år. Idag orkar deras kroppar inte ens till det magiska strecket 65 år. Idag presenterades nya forskningsresultat som visar att demenserna kommer att drabba betydligt fler än vad man tidigare trott. Framtiden är allt annat än ljus.
Jag har åsikter och jag tvekar inte att framföra dem även om vissa i min omgivning har svårt att orka med min samhällskritiska hållning. Däremot har jag aldrig någonsin klagat på att betala skatt på min inkomst.
Jag lyssnade på en förståsigpåare som pratade om den grekiska krisen och han menade att förutom låg pensionsålder och dubbel semesterlön för offentliganställda så betalar de väldigt rika ingen skatt. Den här förståsigpåaren menade att krisen aldrig hade uppstått om de väldigt rika hade gjort rätt för sig genom åren. Hm ... och hur har vi det i Sverige då?

Ut ur dimman

Vaknade glad och lycklig om än något ledbruten i barngästsängen med två av mina barnbarn sovandes i dubbelsängen alldeles intill. Vi steg upp och fixade lyxfrukost med finaste porslinet. Sedan barnprogram och pyssel innan pappan kom och hämtade hem sina juveler. Samtidigt anlände dottern med ytterligare ett barnbarn. Vi tittade på mina gamla skolböcker och en uppsatsbok från klass 4. Jag hade till och med kvar en över 50 år gammal skrivning som handlade om järnåldern vilket är precis vad hennes klass precis håller på med. Det är obegripligt att åren gått så fort.
När alla hade åkt hem till sitt gick jag ut och skottade bort snön som föll i natt. Därefter åkte jag mot kära barndomshemmet. Dimman låg tät som en vitmålad vägg längs älvkanten men precis vid hemgården körde jag som ett trollslag ut ur dimman till strålande sol och klarblå himmel. Det är lätt att bli lyrisk när trädens grenar är glittrande vitklädda och de kära vyerna över älvens is ligger rena och orörda. När jag satt inne hos min bror flög en liten pärluggla mot fönsterrutan. Den klarade sig men satt sedan uppburrad på en gren en bra stund innan den flög iväg mot nya äventyr.
Ja, det var min söndag och nu är jag trött.

Fredagsmys med barnbarn

Igår fick jag inbjudningskort till middag från två barnbarn. De hade själva komponerat menyn, skrivit inköpslista och varit med till affären. Det yngre barnbarnet, 6 år, hoppade av kockjobbet i sista stund men storasyster snart 9 år hade dukat fint och lagat mat i flera timmar. Först bjöd hon på fruktig fördrink. Därefter blev det vitlöksbröd toppat med ost. Varmrätten bestod av pasta, grönsaker och kryddiga köttbullar. Som krona verket bjöds glass med jordgubbströsslade chokladbollar. Mamma fanns till hands som stöd i bakgrunden. Mycket gott och en trevlig början på helgen.
Idag var det vår i luften. Härliga tider! Bara några grader kallt, ljust och soligt. Någon gång under morgontimmarna, medan jag ännu sov, hade ett lätt snöfall pudrat omgivningen med stora mjuka snökristaller. Otroligt vackert!
Igår skröt jag för en av grannarna att jag inte ens varit förkyld på flera år. Idag har jag lättare huvudvärk och känner mig lite småkrasslig....

Vacker vinterdag

Äntligen är hemska kölden ett minne blott − hoppas jag i alla fall. Dagens temperatur -10°C, ljust klarblå himmel, en sol som värmde så pass mycket att isen bakpå min bil smälter. Snön glittrade och träden utanför mitt fönster släppte ner snö likt dimridåer från sina snötyngda grenar. En dag som denna har jag väntat på.

Pelargoniorna ska få flytta in i värmen. Omplanteringen verkar ha gjort dem gott. Ska också ställa i ordning såbäddar till fröerna som ska ner i jorden redan i februari. Som vanligt har jag köpt en salig blandning utan tanke på färger, höjder och speciella krav som de små liven behöver. Det brukar i alla fall bli bra. Huvudsaken är att de inte har alltför sen blomning med tanke på att frosten.
I flera veckor har jag sneglat på trängseln i mina bokhyllor och idag började jag rensningen. Alltså, inte behöver jag ha en hel tjock pärm med utbildningsbevis och annat tjafs som tar upp plats i hyllan nu när jag är pensionär. Nu är de kämpigt förvärvade bevisen nedpackade i en arkivlåda och utforslade till förrådet ... nix jag kunde inte slänga dem. Inte riktigt samma öde får anteckningarna från skrivarkurserna. Måste gå igenom dem först och ta tillvara sådant som jag kan använda mig av i skrivarkurserna som jag håller på med nu. Det är alltid bra med tips och idéer på skrivövningar.

I min sagovärld

Idag glittrar det av miljardtals små snökristaller utanför mitt fönster. Himlen är ljust vinterblå och solen, den kära solen, sprider sina värmande strålar genom bitande kyla. Nyss var jag och hämtade en skyffel i bodan för att skotta brotaket och därinne i bodan doftade det sommar .... visserligen knappt förnimbart, men det räckte för att min hjärna skulle trolla fram bilder av de frodiga växter jag drömmer om. Ännu är det långt till vår, men i min fantasi ser jag redan tulpaner i blom och minns doften av nyutsprungen hägg. Det är underbart att ha den tiden att se fram emot.

Det gäller att smida medan järnet är varmt ...

Häromdagen läste jag en artikel i en av kvällstidningarna som handlade om vad döende människor tänker om sitt liv de sista timmarna i livet. Jag tänkte kopiera artikeln och använda den i min blogg, men som sagt hittar jag inte igen den idag.
De flesta ångrar sådant de inte gjort. Männen ångrar att de inte ägnat mer tid med sin familj, främst barn och barnbarn. Både kvinnor och män ångrar att de inte har förverkligat sina drömmar utan gjort det de upplevt att andra förväntat sig att de skulle göra och hur de skulle vara. Jag tror att kvinnor är överrepresenterade i den senaste kategorin. Oförrätter mot andra finns också på ångerlistan.
Att som kvinna göra verklighet av sina drömmar har sina faror. Som kvinna riskeras vänskap, i synnerhet om förändringen innebär att man kliver uppåt i hierarkin. Om fler av oss kvinnor skulle satsa vad det kostar för att nå våra drömmars mål skulle vi bli ännu mer oberoende, få mer makt och inflytande och samtidigt få en ekonomi som tillåter ännu mer självförverkligande. Alla skulle bli vinnare, både kvinnor och män.

Innedag

Har haft en innedag med barn och barnbarnsbesök. Lagade älgskav av kött från hemskogens konung och potatismos med en gnutta selleri och kålrot. Blev supergott. Till desserten bjöds myrens guld.

Jag har bara varit utomhus en kort stund för lite fotografering och en snabbis upp på taket för att plocka bort en isklump från en luftstam. Trots kylan var det underbart med ljuset som fick snön att glittra och gnistra förtrollande vackert. Tankarna gick till sagoboken "Olles skidfärd".

Vargavintertemp

Jag hoppas att detta är slutet på årets kallaste vecka. I går kväll hade vi -33°C. I skrivande stund har kvicksilverpelaren stannat på 25. Hoppas att den stiger ytterligare en bra bit.
Det blev ingen Jokkmokksmarknad i år heller. Lär nog bli så att jag får nöja mig med  höstmarknaden då temperaturerna är uthärdliga.
Under veckan som gått har jag startat två skrivarkurser. Spännande, men i båda kurserna är det åtminstone två väldigt pratsamma deltagare. Måste försöka dämpa dom för de övriga deltagarnas skull så att vi får gjort det vi ska. Det är vad jag upplever som allra svårast med cirkelledarskapet, speciellt när de pratsammaste är över 80 år. De har en rikedom i upplevelser från svunna tider som det är viktigt att bevara för kommande generationer och för de flesta är det just därför de är med i skrivarcirkel. I onsdags hamnade vi för en stund någonstans i kosmos.
På grund av kylan håller vi oss mestadels inomhus iklädd dubbla yllestrumpor, fleccekallingar och ylletröja. Inser att jag MÅSTE få råd att installera en braskamin för att ha råd att ha hyfsat varmt i huset när temperaturerna dalar plus för att inte vara helt beroende av vattenfall. Jag vill ha kontroll på värmen i mitt hus. Det borde vara straffbart att bara ha direktverkande el på våra breddgrader.
Idag kommer barnbarn på besök. Ska laga knaperstekt älgskav och pressad potatis till middag. Men först måste jag karva skaven från en halvfrusen köttbit. Det får nog bli vantar under plasthandskarna.

RSS 2.0