Klart!

 
Igår när jag kom hem från en heldag i storstan möttes jag av strålande utebelysning vid ytterdörren så nu är renoveringen av ekonomidelsfronten helt färdig. Känner mig nöjd med resultatet. Någon slags bro behövs utanför dörren  men det får bero till nästa sommar. Den lilla tillfälliga får duga till dess.
 
Syrran och jag gick igenom många, väldigt många, affärer igår och jag måste säga att det var få klädplagg som kändes lockande att ens prova. Till sist hittade jag en klänning som passade stormagade och storbystade kvinnor utan att se ut som en stor säck. Visserligen blommig men i dämpat svart och beige.  
I övrigt handlade jag bara några billiga elartiklar på Clas Olsson. Vi hade trevligt och åkte nöjda hemåt efter tio timmar. Jag befarade att mina fötter skulle ge mig en sömnlös natt men icke det för jag har sovit gott och vaknade stelbent men inte värre än vanligt.
 
Snart ska jag iväg till diabetessköterskan ... vet redan att långsockret som skvallrar två månader bakåt kommer att visa skyhögt värde. Jag förstår mig inte på mig själv som inte för något i världen lyckas acceptera att jag är diabetiker typ ett och alltså inte har någon egen insulinproduktion. 
 

Apropå Me too

För länge sedan hade jag en manlig högsta chef på mitt jobb. Det var en liten och mager sportsprätt som verkade tro att han var världens charmör. Jag var ung och han var nästan dubbelt så gammal och absolut inte det minsta charmig i mina ögon. Så fort han hade chans strök han mig över rumpan och så långt ner han hann innan jag drog mig undan. Det var fruktansvärt pinsamt och jag vågade inte annat än le och att försöka undvika honom. Vid ett tillfälle hade vi en stor personalfest med mat, dans och inbjudna gäster. Jag dansade med min närmaste chefs man, en lång och storväxt herre, som noterade att högsta chefen strök över min rumpa när vi dansade förbi. Den storväxta tog direkt ett rejält grepp i högsta chefens gren och med hela apparaten i sin hand lyfte han hela gubben och nöp till, sedan sa han bara "Fy faaan bara skinn och ben!". Jag minns fortfarande hur högsta chefen stod på tå i sina blanka skor. Från den dagen fick jag vara i fred. 

Ljuvlig dag

 
Dagen bjöd på strålande sol och riktigt varmt och skönt så jag har varit ute i stort sett hela dagen. Har bland annat krattat löv och slagit ner pinnarna till vinbärsstödet. Inne i växthuset doftade det sommar och termometern visade tjugo plusgrader. Underbart!
Byggkillarna har monterat in den nya ytterdörren och i morgonbitti gör de helt klart. Det ska bli skönt att få städa bort slip- och sågdammet. Känner mig väldigt nöjd så här långt fast det återstår flera projekt innan jag är i kapp mina drömmar.
Nu i kväll hasar jag mig fram utan att lyfta eller böja på mina värkande fötter. Det är lite jobbigt när balansen mellan energin och vad kroppen klarar av inte är synkad.  

Svåra tider

Livet bjuder på många objudna upplevelser men det är bara att samla ihop sig och ta sig igenom även om det är motigt och svårt. Vissa stoppar huvudet i sanden och sviker men det kommer jag aldrig att göra. Aldrig någonsin oavsett vad andra tycker. Verkliga livet är ingen film som man likt teven kan stänga av när handlingen blir för jobbig. 
 

Ta det lugnt

Idag fredag den 13:e har jag försökt att låta bli att i onödan utmana ödet. Tycker att jag blivit lite drumligare med åren kanske beroende på att ivrigheten lite väl lätt tar överhanden när jag håller på med någonting. 
Uteprojekt som står i tur är att såga ner fyra rönnar med många stammar i varje, visserligen ganska smala stammar och jag har en elsåg så det ska väl gå bra, men som sagt inte idag. 
 
Snart är det jul igen och i år ska jag banne mig fixa julklapparna i god tid för att slippa stressen som annars blockerar fantasin. Tror att jag har rätt bra idéer och ska försöka passa på när det är extrapriser. 
 
 
 

Livlinor

Nu är det den här tiden, den värsta tiden på året, då liksom alla lampor slocknar och det blir mörkare och mörkare för var dag. Visst kan solen fortfarande ge oss härliga dagar men med nutidens väder verkar vi få mest regn och gråmulade skyar. Kanske är jag alltför pessimistisk men så känns det just nu i skrivande stund. Tack och lov har jag redan lagt ut räddningslivlinor för att ta mig igenom mörkret fram till dess att ljuset är på väg tillbaka. En av livlinorna är att göra en fotobok av de senaste tre åren. Det är en fröjd att gå igenom vartenda foto och återuppleva lyckliga och soliga stunder då livet varit extra gott. 
 
 
 
 
 

Pissväder

Pissväder helga dagen. Dagens enda insats var att med vinterdäcken instuvade i bagaget åka till däckfirman och bli redo för vinterföre. Ett av barnbarnen lyfte in dem och sommardäcken lämnade jag på förvaring. Orkade helt enkelt inte baxa dem in och ut ur bagaget.
Gårdagens långpass utomhus sitter i kroppen och då främst i fotlederna. Har stapplat fram på värkande fötter och därutöver försökt att undvika belastning. Dagens väder har strösslat min nykrattade gräsmatta med massor av guldgula löv men de får ligga kvar och bli maskmat. 
Att ta det lugnt i den meningen att ingenting göra är pest och pina. Jag blir enormt trött och obekväm av stillasittande. Gillar att smågreja och vara på språng även om det bara handlar om småsaker. Skulle behöva en vass yxa så att jag kan spetsa pinnarna som ska bli staket runt vinbärsbuskarna. Min gamla yxa är slöare än en leksaksyxa. I morgon kommer en servicekille hit och servar luftvärmepumpen och förhoppningsvis även byggkillarna för att göra klart.
 

Återhämtningsdag

Medan jag yrkesarbetade drömde jag om att ha mer tid och ork med mina barn och barnbarn plus greja med mitt hus och på min tomt. Nu har jag den tiden och gör det jag drömde om med en glädje som vida överglänser att yrkesarbeta. Däremot är jag inte trettio år längre så arbetsinsatserna känns här och där i kroppen. Efter gårdagens arbetspass med lövkrattning och gräsklippning värker mina ben, nacken och fötter på ett sätt som nästan får mig att åka till akuten och begära starka smärtstillande tabletter. Idag ska jag inte förta mig. Det blåser friskt och min tomt är återigen lövbeströdd. Evenutellt blir det en stunds knästående för att rensa bort ogräs i stora rabatten. Jag tycker att det är trevligt att njuta av färdigrensade rabatter när vårlökarna tittar upp ur jorden. Eller också beställer jag tid på däckverkstaden för att byta till vinterdäck. Är dock ett föga lockande projekt att förpassa de tunga vinterdäcken från bodan och in i min lilla bil.
 

Helgrapport

Lördagen bjöd på uppehållsväder men ingen sol som jag hade önskat mig. Fick gjort en del utomhus. Grävde bland annat bort jord som låg mot husgrunden och fyllde på med några kärror grus. Natten bjöd på ännu mer regn men söndagen bjöd på några timmars efterlängtad sol som fick höstfärgerna att glöda. Medan grannarna fortfarande sussade gott gick jag ut och skottade ner cembratallens barr i säckar. Som jag skrivit många gånger tidigare så älskar jag tidiga morgnar medan tillvaron är tyst och stilla. Fåglarnas kvitter och ekorrens gnagande i tallen var de enda ljud som nådde mina öron. Naturterapi för kropp och själ. Katterna fick sin morgonluftning och under tiden passade jag på att ordna till ute i bodan. Jag förstår inte att jag som är rätt så ordningssam lyckas skapa ett sådant kaos ute i bodan. På dagen medan solen flödade åkte jag mot Torneå och klädbutikerna med fjortonåriga barnbarnet. Själv hittade jag bara två kortärmade bomullströjor men barnbarnet fick en tjusig festblåsa i en modell som hennes föräldrar aldrig hade köpt, men hon var jättenöjd. Däremot förbjöd jag henne att ha den på sig på skolan.
Idag är det lövkrattning som gäller tillsammans med grannen Lea förutsatt att det inte regnar. Jag hör inte till de speciellt väderbereoende men den här hösten har varit väl så mulen och blöt och alldeles för få dagar med sol och klar himmel. Det är ännu tidig och mörk morgon och kaffet var lite väl svagt så jag laddar en ny panna för att få igång livsandarna. Hoppas att byggarbetarna kommer och gör klart idag.
 

Lördagsmorron

Det är en sådan där morgon då kaffet smakar extra gott och katterna ligger lojt utsträckta på rygg vid mina fötter. Nattens mörker håller precis på att förgås och jag hoppas på en hyfsat torr dag och allra helst vill jag se solen sätta glöd i naturens färger. Igår var det solsken för några ögonblick precis då syrran och jag var ut på en biltur. Gyllenklädda lövträd strålade som gatlyktor i mörka tallskogen och i vattnet intill var massor av svanar samlade. För mig är det ynnest och stor lycka att ha tiden och orken att njuta av det som bjuds. Det fungerar också som en motvikt till allt det sorgliga som livet bjuder på. 
 
Egentligen hade jag planerat för en arbetsfri helg men igår tog jag bort en trappa på baksidan av huset och där den stod krävs lite åtgärder i form av grus, jord och gräsfrön. Cembratallen har släppt många säckar barr som ligger och väntar på att bli uppkrattade. Bilen behöver också en omgång både in och utvändigt men först ska jag byta till vinterdäck plus åka och hämta hinkvis med grus och sand till vinterns halkor. 
 
 
 
 

Snart i mål

 
Ekonomidelsfronten kommer att se ut betydligt trevligare med nya vita garageporten och en vit ytterdörr istället för de skabbiga och halvruttnade åskblåmålade dörrarna som nu är förpassade till soptippen. Flera jobbmoment återstår på grund av att ytterrdörren inte har kommit men enligt leverantören ska jag få den nästa vecka och då blir hela projektet slutfört. Ska bli skönt då det dras in mer skräp i själva huset än man kan tro.
 
I morse målade jag andra varvet färg på en hög väggpanel och som final skurade jag soptunnan som var måttligt kul i botten. Nu funderar jag på att ge mig ut på vinterjacksjakt. Inte lätt att hitta en lätt och skön jacka när man har en böljande figur som min. De flesta damjackor är insvängda på mitten precis där jag är utsvängd. Att köpa jättestor storlek ger en axelbredd utan dess like och två decimeter för långa ärmar. 
 
 
 

För att hålla ihop

I går klämde jag ännu en gång in mig i stålkappan för att inte falla sönder i småbitar när jag deltog i något förtvivlat sorgligt. Trots allt det sorgliga blev jag lycklig av ett leende som liksom en solglimt värmde mitt hjärta. Efteråt hade jag planerat en shoppingrunda men orken var slut och pannbenet bultade. 
 
Jag vet att jag inte borde slösa någon energi på att vara besviken på dom som svek och fortfarande sviker den som mest av alla behövde och fortfarande behöver mest stöd och villkorslös kärlek. Jag tror inte att dom det gäller har förmågan eller ens viljan att förstå vilket värkande hål av saknad de orsakat hos den de svikit.
 
 
Jag stoppar inte huvudet i sanden när det blåser kallt och jag är inte heller någon som gömmer mig bakom falska fasader. Jag behöver inte umgås med "rätt" personer för att bli någon. Jag behöver inte heller trycka ner någon annan för att höja mig själv. Jag lägger inte heller ansvaret för mina dåliga livsval på någon annan och jag kommer alltid att tro på en ljusare framtid. Det är fortfarande mörkast före gryningen.
 

Höstrusk

 
 
Det blev tidig revelj även denna morgon då jag behövde dammsuga innan byggkillarna dök upp. Hade en tid hos tandläkaren för rotrensning av förmodad död tand. Inte precis något man längtar efter men måste man så är det bara att finna sig i detta faktum och rädda det som räddas kan. 
 
Framemot helgen blir det lövkrattning så jag hoppas att vinden ruskar ner allt gulnat innan dess. Det regnar och bllåser fortfarande rätt så friskt. Sent i gårkväll bar jag tillbaka alla plankor in i garaget då presenningen nästan blåste bort trots att jag förankrat den rejält. Idag hoppas jag att byggarna hinner göra utsidan klar. 
 
 
 
 
 
 

Sådan är jag

Somnade lite väl tidigt i tevesoffan så nu sitter jag här en dryg timme efter midnatt och är pigg och alert. Har hängt tvätt, röjt i badrummet och ätit lite nattagott. Började kvällen med att ringa till min yngste bror. Det blev ett långt samtal och jag kände mig både virrig och svettig hade lite svårt att hålla ihop samtalet men som alldeles för ofta förstod jag inte att blodsockret gått för lågt. Efter intag av druvsocker och en macka somnade jag helt utmattad, men som sagt nu är jag pigg igen.
 
I morse målade jag sista varvet på panelbrädorna och sedan drog syrran och jag iväg till Haparanda. Köpte billiga förbrukningsvaror och ett halvdussin nya kaffekoppar. Har bara en favoritkopp kvar av den gamla servisen och den koppenär dessutom sprucken. Ittala outlet hade trettio procents rabatt på hela sortimentet så jag slog till och köpte Swedish Grace i vitt. Jag dricker liten mängd kaffe åt gången men istället ofta och då passar kopp bättre än en stor mugg.
 
Nä nu ska jag stoppa lurarna i öronen och fortsätta med ljudboken och då lär jag somna. I morgonbitti kommer byggkillarna tillbaka och gör klart. 
 

Morgonpigg

Här sitter jag nu i arla morgonstund nyss inkommen från det sista målandet. Det sista eftersom färgen tog slut. Har kollat på smhi vad gäller vädret och där utlovades uppehållsväder vilket jag hoppas stämmer. Inte bra med regn på nymålat. I och för sig skulle färgen jag valde tåla lite regn när man målar.
Jag har andra betydligt trevligare planer för dagen tillsammans med min syster. Städade min garderob och insåg att jag inte äger en endaste ljus överdel, inte ens ett linne, så det är dagens prio ett. Behöver också ladda upp med kattmat och glödlampor. Dagens glödlampor passar inte i mina mysbelysningar. Halogen blir för varma när det är tygskärmar och ledlampor har ofta fel storlek eller är alldeles för dyra.
Just nu är jag inne i en tid då skrivklådan gör sig påmind i tid och otid men just nu är det annat som måste få gå före men när vintern gör sitt intåg då banne mig ska orden flöda fritt.
 
 

RSS 2.0