Full rulle

Vaknade tidigt fast besluten att vara ute en stund, smågreja och samtidigt lufta katterna. Hann precis kränga av mig pyjamasen när kaffefrämmande dök upp med nybakta saffransbullar och anisbockar. bara någon minut sedan den första åkt iväg kom dottern och ett barnbarn. Vi bänkade oss vid symaskinerna och sydde för kung och fosterland. Helt plötsligt upptäckte dottern att min fyrbente Emil hade en lång synål med tråd i munnen. Snabb utryckning av henne som tack och lov räddade oss från ett besök på djursjukhuset. När vi var nästan klara kom sonen med stor verktygsväska och familj. Det var dags för att montera en kattlucka i toadörren så att jag inte behöver ha dörren ståendes på glänt. Inte alltid kul med toaodörer som sprids i hela huset. Katterna är ännu skeptiska till nymodigheten men lär säkerligen lära sig använda endera dagen.
När alla hade åkt hem till sitt monterade jag upp vägglamporna jag köpte häromdagen. Blev fint men krävde lite omflyttninga av tavlor för att det skulle bli "balans". Avslutade dagen med att förstöra en vit mössa. Skulle bara pressa till en söm och missade att strykjärnet hade fått en liten bränd fläck så mössan fick gulbrun gegga på sig. Nu ligger den i vattenbad men jag är tveksam till att den går att rädda. Trist och onödigt. Jag borde lära mig att kolla sulan på strykjärnet åtminstone när det gäller vita saker som ska strykas.
Som vanligt händer det ett annat under en dag och det är då en himla tur för annars skulle jag nog ledas ihjäl. Nu ska jag försöka fota våra alster och lägga ut att vi öppnar våran hantverksaffär. 
 
 

Min fredag

Idag tog vi nya tag vid symaskinerna, dottern och jag. Vi fick sytt en hel del grundmaterial så nu är det bara handsömmarna  och lite broderier på de senaste alstren som är kvar att fixa innan det är dags att öppna våran butik ute i garaget.
Den här kvällen var vikt för diverse spabehandlingar här hemma i all ensamhet, men ödet ville annorlunda för min bäste bror kom förbi och bjöd ut mig på supergod middag. Tidpunkten var perfekt eftersom jag precis hade färgat och fixat till frisyren. Var bara att hoppa ur pyjamasen och åla in i klänningen. Kvällen avslutades över en kopp kaffe hemma hos syrran. Det blev en riktigt trevlig kväll och spakvällen den tar jag en annan kväll.
Just nu känner jag mig otroligt lyckligt lottad, ingen värk i höften och alla räkningar betalda och snart väntar mer roligheter. 
 

Mitt i veckan fest

Idag fick jag besök av två gamla vänner som hade med sig både blommor, choklad, servetter, grönpepparpaté, ost och två flaskor vin. Den ena, 76 år men med ett befriande ungt sinne, sa:
Den ena flaskan är till dig och den här andra ska vi dricka upp nu. Åhå sa jag och sneglade på klockan som visade 13.00...
Osten platsade förträffligt till vinbrickan jag redan hade ställt i ordning och vinet var superb därtill. Det är minsann inte varje onsdag strax efter lunch som jag korkar en vinflaska. Trevligt hade vi och mycket avhandlades under takkronans tända ljus medan det mörknade utananför. Som avslutning blev det kaffe och prinsesstårta.
 
Som pensionär kan man ju faktiskt festa till precis när man själv vill och ändå blir det alltför sällan. Herregud man lever bara en gång! Nå, snart vankas det fest i dagarna fyra. Längtar!

Tisdag

 
Vaknade redan före tre och trodde att det var morgon. Mina yrvakna katter satt sömndruckna på bänken och åt av blötmaten som de brukar få vid sjusnåret. Hämtade glasögonen för att se vad klockan visade och därefter kröp jag tillbaka i sängvärmen. Någon timme senare kom dottern med andan i halsen efter en hektisk morgon där de alla försovit sig till en halvtimme innan skolan började. Hur hon lyckades få alla tre damerna till skolan utan att de kom för sent är ett mirakel.
Dagens plan var att göra en lite rejälare städning med dammsugning och våttorkninga av alla golv plus ta  fram adventspyntet. Det har varit svettigt och gått tungt, kanske beroende på lite lite lågt Hb, men nu i kväll är faktiskt huset hyfsat fräscht. Adventsstjärnorna sprider sitt milda sken och jag är nyduschad och redo för morgondagens besök av två vänner.
Idag kom spännande paketet med saker som jag beställt till mina älskade barnbarn. Jag är jättenöjd så jag hoppas att de också blir det. Har bestämt mig för att fixa alla klappar i god tid för att slippa stressa i sista sekund och dessutom göra jättevackra paket
 
 
 

Söndag

Idag tvingade jag ut mig själv på en lite längre promenad och noterade att kondisen måste ligga på absoluta bottennivån. Usch så här usligt har det nog aldrig varit men nu ska det tränas flititgt varje dag så att tanten blir lite snabbare i fötterna. Lär behövas med tanke på roligheter som väntar. 
 
Höften återhämtar sig bra och det var oerhört skönt att bli av med 31 stygnen bakpå skinkan. Är betydligt piggare men samtidigt är dagarna jäkligt trista eftersom det ännu inte går att greja på som vanligt. Benet håller men höften kan hoppa ur led ännu ett par månader om man överskrider vissa böjningar och vridningar innan muskler och senor läkt och stabiliserar höftenområdet. 
 
Bytte med viss möda julgransfot till utegranen och den fick ändå slagsida så i morgon blir det yxa och såg som gäller för att fila till nederdelen av stammen som kröker sig en aning för mycket. Sedan ska den väl stå rak och grann annars blir det plastutegran.
 
Idag tändes adventsljusstakarna hos grannen så i år blev det inte jag som först tjuvstartade. Men kassen med alla adventsstjärnor är framplockad och ljusstakarna står redo så nu är det nära. Har pressat de juldukar jag planerar att använda under advent och jul. Och för en gångs skull fanns det inga besvärliga stearinfläckar. 
 
 
 

Lördag

Får alltid panik när det gäller att rigga upp utejulgranen. Att få den rackaren att stå rak och grann i foten är näst intill omöjligt, åtminstone nr det gäller mig. Brukar hitta på en massa halvdana lösningar med hjälp av sådant som ligger på hyllorna i bodan och som vid minsta vindpuff ger den slagsida igen. Fy vad jag hatar när det krånglar till sig och speciellt nu när jag inte får böja kroppen över 90 grader över den opererade höften. Det är mycket som är besvärligt. Måste nog be om hjälp med granen. Hjälp lär också behövas för att skaka ut ljusnäten som ligger packade i en enda tjorva. 
Igår köpte jag vita hyacinter och en rödstrimmig amaryllis. Idag har de fått lite mossdekoration och fått komma in i stugvärmen och då lär de explodera i färg och doft inom några dagar. 
Bakade en pepparkaka i kväll och insåg att det är dags att fylla på kryddförrådet. Hade slut malen kryddnejlika så jag krossade några nejlikkorn men tycker att doften blev lite fel. Vet inte riktigt om det är samma krydda. Kanske eller kanske inte. Numera består julbaket bara av favoritsorterna drömrulltårta, lussebullar med mandel, chokladrutor med arrakstopping, skurna chokladkakor och kalaskakor. Om det alls blir något bak. I värsta fall blir det till att äta ogräddad pepparkaksdeg. Också väldigt gott. Just nu ligger räkor och väntar men först ska jag fixa lite saffransaioli och rosta några brödskivor. Nam nam.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Brrrrr

Känner mig lite missmodig, kanske mest på grund av kylan, men också för att den här dagen har gått i trötthetens tecken. Är så sugen på att göra massor av saker men kroppen orkar inte riktigt med ännu. Det mesta blir besvärligt när man använder två kryckor som mest är i vägen och går man utan kryckor kommer värk som ett brev på posten. Frustrerande.
 
Har för första gången i mitt liv beställt de stora julklapparna per postorder och inser fördelarna till fullo. Ofta lite billigare och paketet finns att hämta inom någon dag på mataffären.
Hade planerat att köpa sänglinne från holländska PipStudio till alla mina sju barnbarn men det blev lite väl kostsamt då varje set kostar närmare 900 kronor. Nu blir det något annat som de kanske uppskattar ännu mer och dessutom passar bättre ihop med min låga pension. 
 
Dagens goda gärning innefattar köp av solrosfrön och påfyllning i fågelmatarna. Älskar att ha småfåglarna utanför fönstren. Nu när det är så pass kallt som -15 grader behöver de äta mest hela tiden för att klara livhanken. Den här gynnaren är daglig besökare men den hör verkligen inte till favoriterna. Är rädd att den ska börja hacka hål i mitt hus. För något år sedan var det en som började hacka i brotaket som var murket i kanten men då stod jag och passade på den och kastade en sko på den så att den drog och inte vågade komma tillbaka.
 
 
 
 
 

Åldernoja

I dag kände jag för första gången i mitt liv att ålderdomen lurar bakom knuten. Den främsta anledningen förutom höftledsbytet för dryga veckan sedan var dagens laserbehandling av ena ögat på grund av ett mikroaneurysm i närheten av gula fläcken. Var så otroligt nervös inför laserbehandlingen. Vågade inte ens skaffa information via nätet innan. Trodde att det skulle göra jätteont, men till min stora glädje kändes det inte ens.
Dottern har agerat chaufför eftersom synen blir mer än lovligt dimmig efter alla medikament som de droppade i ögat. När vi åkte hemåt hade mörkret sänkt sig och vartenda litet biljus eller gatlampa glittrade som stora sprakande tomtebloss sett med mina ögon. Juligt vackert.
Det var bara idag som åldersnojan fick grepp om mig men nu i kväll har jag tagit mig loss och känner mig ung och pigg igen. Alldeles snart blir det full fart på tanten. 
 

Dags för blida

Idag blev det nollgradigt, mulet och glashalt. Den vita snön är på väg att bli ett minne blott. Har varit ut på en tur med rullatorn med Emil sittandes som en liten fyr längst fram i korgen. Ida var skeptisk till att sitta i korgen så hon klättrade upp på min axel i stället. Mina katter skyr verkligen att få snö under tassarna.
Förtog mig lite igår med att gå utan kryckor och det ledde till irriterande nattvärk så idag har kryckorna fått stödja mig lite mer. 
Allt som ska göras är lite besvärligare än vanligt, men lyckas ändå med att hålla något så när ordning och skräpfritt ja faktiskt både dammsugit och bäddat rent i sängen. Däremot märks det tydligt på svarta soffan att dammsugaren och rollern haft paus i några dagar. Katthår överallt. 
Varit och småshoppat lite smått och gott till ett litet julbord med typiska barndelikatesser som vi ska äta i morgon. Längtar redan.
 
 

Vinterkallt

Har varit fint väder även idag om än lite väl kyligt. Hoppade över utevistelsen då jag fick trevligt besök av min svägerska som hade med sig smarrigt god kinamat. Dessutom fick jag en jättesöt glasnalle med stort och rött hjärta. Vi har surrat och skrattat i flera timmar, trevligheter som bara måste bidra till snabbare läkning.  
 
Innan operationen sökte jag information på nätet och av någon konstig anledning hamnade jag mest på förskräckliga bilder och riktiga skräckhistorier om hur ont och besvärligt det är efteråt. Idag när jag använde samma sökord hamnade jag på bloggar som har precis samma positiva upplevelse som jag själv. Märkligt. 
 
Det kliar ganska rejält i julfingrarna. I köket har jag redan gardiner, matta och duk i rött och det känns jättemysigt. I går när mina vänner var hit tog jag först fram servetter med ett juligt domherremotiv men stoppade tillbaka dem och tog enfärgade istället. Nä, någon måtta får det allt vara. Två veckor till får jag nog försöka hålla mig men sedan är det fritt fram för adventsljus och annat som bidrar till mysfaktor.
 
Livet just nu känns lite enehanda när jag inte kan, eller rättare sagt vågar, greja på som vanligt. Är verkligen ingen person som gillar att ligga på sofflocket eller framför teven. Prio ett om någon dag blir att skotta till gården så att det ser ut ordentligt åtminstone kring broarna. Fågelfrömatarna måste fyllas på så att inte småfåglarna sviker. 
 
 
 
 
 

Strålande vinterdag

 
Nätterna är fortfarande lite jobbiga då det nästan bara går att ligga på rygg. På den ena skinkan är ett långt och lagom ömt sår och lägger jag mig på andra sidan hamnar det opererade benet uppåt  och riskerar att ramla ner i kors och det får det absolut inte göra innan musklerna stadgat till sig. I övrigt har den här dagen varit ett jättekliv i rätt riktning. Var ute på en liten promenad medan solen strålade som bäst. Hade åbäket till rullator som stöd och katten Emil som absolut inte vill ha snö under sina tassar satt och myste i korgen. Bra lösning för oss båda. Inomhus går jag obehindrat utan stöd. Trappan till övervåningen är inte heller något problem. Känner mig lyckligt lottad för att  återhämtningen hitintills gått så bra. 
 
 
I kväll har goda vännerna varit och hälsat på och förärade mig med en jättefin blomsteruppsättning som bland annat innehöll lite nytt vad gäller det gröna. Vi hade en trevlig stund med reseprat inför stundande resa. Himmel så jag längtar! Nu gäller det att hårdträna så tanten orkar hänga med på alla upptåg i huvudstadens vimmel.

Det rullar på

Rullatorn kvällspackad ..
 
Idag testade jag rullatorn modell annu dazumal och efter en grundlig rengöring funkar den perfekt både inomhus och utomhus. Verkade som att den använts i ett potatisland av all jord att döma. Mitt på dagen medan solen strålade som bäst gick jag en liten promenad tillsammans med goa grannarna Joel och Lea. Från och med idag behöver jag egentligen inga gåhjälpmedel inomhus, men för säkerhets skull kan det vara bra att ha något att hålla sig i ifall att olyckan skulle vara framme. Snubbel över en mattkant kan vara förödande. Är inte sugen på göra om operationen. Höftprotesen funkar perfekt, märker innan skillnad mer än att den förhatliga pinvärken är borta. Längtar efter att köra bil och som det känns idag lär det inte dröja många dagar innan motorvärmaren sitter i kontakten.
 
 
Emil och Ida har det lite trist nu när snön har kommit men idag fick Emil syn på Ellinors garnnystan och då blev det full fart. Under Emils alla fem eller sex år hos mig har han aldrig rivit ner någonting men sedan jag kom hem från sjukhuset har en bordslampa ramlat och gått sönder plus allt möjligt annat så nog är det hög tid att de får komma ut på promenad med mig och rullatorn, hur det nu ska gå.
 
 
 
 

Vintervackert

Utomhus är det renbäddat med vitaste fluffsnö som glittrar förföriskt i vintersolens sken. Termometern visar på -8°C och det känns verkligen att vintern har kommit för att stanna. 
Enligt min plan har jag varit ute en stund och tankat ljus och fyllt mina lungor med frisk luft. Underbart skönt efter många innedagar. Katternas mjaooooosång har ekat morgonen lång men när Emil äntligen fick på sig kopplet och bara hade tagit några steg i snön vände han och ville in i värmen på direkten.
Nu vill kroppenn vila innan det är dags för nästa pass.

Äntligen!

Höftoperationen gjordes i onsdags och fredag åkte jag hem till min egen sköna säng. Sjukhuset skötte sig över förväntan. Synnerligen trevlig och tjänstvillig personal, alla kategorier. Operationsteamet var suveränt. Fick ryggbedövning som jag knappt märkte av på grund av lugnande eller smärtstillande. Sedan fick jag hörlurar och Ewa Cassidys underbara röst vaggade mig snabbt till söms. Ja det sprutades väl in något lätt sövande också kan jag tänka mig. En och halv timme senare vaknade jag och då höll läkaren på att sy igen såret bak på skinkan. Det enda jag kan klaga på förutom virriga tanten som höll igång precis hela natten innan operationen var att jag skulle skickas hem med reguljär buss. Tack och lov kom dottern efter mig och jag tror inte att mina krafter hade räckt många minuter längre än vad bilfärden tog. Med buss hade det tagit dubbelt så lång tid.
Speciellt  märktes det tydligt att inte en enda personal betedde sig nedlåtande mot någon patient, inte ens mot virriga tanten. Ringde man på klockan kom de blixtsnabbt och behövdes mer smärtstillande var de tillbaka lika snabbt. Inga onödiga fördröjningar. Gav personalen en stor eloge för det proffsiga förhållningssättet innan jag åkte hem. Natten efter operationen var smärtsam men sedan har det varit nästan helt smärtfritt.
Lunch och middagsmaten var vedervärdigt dåliga. Vill fortfarande kräkas när jag tänker på rörorna.
 
Det är skönt att vara hemma fast lite jobbigt också när krafterna inte vill räcka till det jag vill. Blir en hel del vilande. Huset känns som en enda röra och svårt är det att plocka upp och bära saker när man har två kryckor. Nåja, dottern ska få dammsuga när hon kommer tillbaka om en stund.

I min lilla värld

 
Dagen har varit disig och trist, men fick lite frisk luft när jag luftade katterna. Lillkatten är nästan paralyserad av alla småfåglar som flyger mellan fågelmatställena i kvarteret. Som vanligt har jag smågrejat med lite av varje och i kväll kom dottern och två tonårsbarnbarn förbi på en trevlig pratstund. Känner mig tillreds och beredd för dagen O. Allt är förberett och klart så nu ser jag fram emot att bli värkfri och kanske allra mest att slippa värk nattetid. Enligt läkaren kan jag inte springa och hoppa hädanefter ... vilken tur att jag alltid hatat att springa och hoppa gör man ju inte så ofta i min ålder. Hoppen har inskränkt sig till de tillfällen när jag råkat kliva av trappstolen på sidan utan steg, men  jag får väl bli lite försiktigare hädanefter. 
 

En helg till våra käras minne

 
 
För mig är Alla helgons helg ett minnets tempel så heligt och fyllt av innerlig kärlek och tacksamhet till nära och kära som lämnat jordelivet och som alltid så länge jag lever finns inom mig.
En enda liten fladdrande ljuslåga på en grav eller hemma på köksbordet kan rymma en hel värld av minnen. Mest glada och trevliga minnen, men som alla andra bär även jag på sorger som jag har lärt mig leva med och kanske bär jag även mammas och mormors sorger i min ryggsäck. 
Sorgligaste händelsen för min mormor var när hennes mamma dog och de fick en riktigt elak styvmor som dessutom hade med sig en egen dotter. Även styvmodern dog tidigt i slutet av 1800-talet och som jag förstod det var styvmammans död en lättnad för min mormor och hennes systrar. Mormors yngsta syster lär glad i hågen ha skuttat omkring så storasystrarna fick dämpa hennes glädje till ett mer passande uppförande i ett sorgehus. Jag tänker ofta på min mormor och de umbäranden hon fick utstå som ung när hon var städslad som piga långt hemifrån. 
 
 
 

RSS 2.0