Höstsemester

I eftermiddags kom vännen och jag hem från en femdagarsresa till Girona som ligger i den del av Spanien som heter Katalonien.
Dagarna har bjudit på runt 30 grader och kvällarna drygt 20 och inte en endaste regndroppe. Hur skönt som helst med tanke på vädret vi haft här hemma den senaste månaden.
Vi bodde ett stenkast från flygplatsen med busshållplats bekvämt utanför entrén och buss in till centrum varje halvtimme. Hela hotellet var otroligt tjusigt inrett i svart/vitt med något enstaka rött inslag. Fräscht, lugnt, tyst och trivsamt. Dessutom sköna sängar.




Vi svalkade oss emellanåt i utebassängen där lavendelrabatten intill spred väldoft.






Förutom själva hotellet var spa-anläggningen underbar. Fri tillgång för hotellets gäster från nio på morgonen till nio på kvällen. Vi försökte hinna med två långa pass per dag. Bassängen var helklädd i pärlemorskimrande ljusblå mosaik och vattnet var riktigt varmt. Vattenventilerna i bassängbotten var kantade av guldfärgade mosaikplattor som fick dem att lika solrosor. Vattenmassage i massor av variationer. Vattnet pulserade från hål i bassängsidorna  och botten för fötter, ben och skinkor. Vattenkaskader med olika tryck sprutade från olika munstycken för huvud, nacke, axlar och rygg. Sängar med bubbel och bubbelpool med nackmassage. Som jag njöt! Det bästa av allt var att vi fick ha det för oss själva.





Det har blivit en och annan crroissant naturell och med chokladfyllning. Älskar dessa figurfientliga bakverk. Innan vi åkte iväg hade jag bestämt att Sangria var det första jag skulle beställa. Sagt och gjort, men den blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Den något ovane barkillen blandade massor av Baccardi, en söt likör och till sist rött vin plus frukt. Tack och lov har jag en välfungerande spärr som slår till när det är nog av det goda, åtminstone när det gäller alkohol.




Vi har promenerat, åkt buss och tåg och upplevt massor av vackert och förunderligt.



Nix, jag är inte gravid, bara svällande croissanter under blusen. Bakom oss är den berömda fontänen Magica i Barcelona.
Om man tittar noga på bilden ovanför så ser man en gul ambulans i bakgrunden som tar hand om en chockad ung tjej som blev rånad intill oss. Om vi bara hade fattat varför hon skrek så hade vi kanske kunnat hejda killen någon bråkdels sekund ... nä, förmodligen inte ... Barcelona vimlar enligt infofoldern av ficktjuvar.

Bland mycket fantastiskt som vi såg imponerade stenläggningarna i Gironas gamla stadsdelar. Otroligt vackert!


Höst

Äntligen fick vi en riktig höstdag med rödflammande rönnblad i skarp kontrast till allt blött smutsgult och jordbrunt.
I morse steg vännen och jag upp tidigt och åkte iväg till Happis för att lämna tillbaka ett felköpt jättetäcke. På hemvägen svängde vi förbi unge herrn med lite saker. Käraste äldsta barnbarnet har förgyllt helgen med ett välkommet, men alltför kort besök.
Vännen och jag har ätit gott och småpysslat utomhus några stunder då vi luftat katterna. Samtliga utekrukor är tömda och några växter är räddade in i garaget för att övervintra till nästa sommar.  I går var syrran och jag och gjorde höst på våra käras gravar med fräscht enris hemifrån och rosa ljung. Vi tände också säsongens första ljus i lyktan. Känns konstigt att vinter och snö är i antågande. Redan behövs luva och vantar när man är ute. Brrr


Shopping på agendan



Idag drog jag iväg till Haparanda på en planerad nöjestur med dotter och unge herrn. Himlen var täckt av lurviga mörka moln och tunga regndroppar piskade mot bilrutorna. Det kändes verkligen att hösten har kommit långt. Väl så långt. Jag tänkte på adventsljus och att det alldeles för snart är dags för "Nej, se det snöar ..." 

När vi steg ur bilen på Ikeas parkering hördes musik från invigningen av Viktoriaparken på gränsen. Vi nöjde oss med de få toner vi hann höra medan vi hastade mot entrédörrarna för att slippa bli helt genomblöta.
 
Unge herrn visade sig ha god smak, vilket gav väl djupa hål på mitt konto. Han är en riktig estet den ungen!
Dottern och jag försökte föreslå billigare alternativ men han upplevde att våra förslag var för barnsliga i mönster och färger!!! Hur som helst känns det kul att en ung kille står på sig och väljer efter sin smak. När vi senare packade upp grejorna på hans rum så visade det sig att det blev superfint och passade perfekt till övrigt i rummet. Mormorshjärtat skuttade av glädje ♥. Att ha öga för det sköna är en gudabenådad gåva.
Vi avslutade med en ytterst delikat middag på kinarestaurangen.

Det har varit en bra dag trots regnet, eller kanske tack vare regnet.


Innepysseldag



Idag fick jag äntligen upp resterande tavlor på väggarna i vardagsrummet. Det är helt och håller "man tager vad man haver" och då blir det som det blir. Inser också att det är dags för nya köksgardiner, helst i en varm färg. Kanske milt vinrött.
När jag öppnar mitt gardinskåp är allt enfärgat i vitt eller beige. Helgarderat och trist. Nu när jag är hemma hela dagarna vill jag ha mer liv och lust i färgerna. Kanske att den vitbeiga perioden har hjälpt mig att hitta det lugn jag behövt efter arbetsdagen.
Med åren har jag blivit mer och mer emot slit och släng och njuter av att hitta nya funktioner för gamla saker. Fast det finns gränser. Ser i inredningstidningar att kurviga mormorslampskärmar med frans är inne igen. Har ett antal nedpackade i en stor låda som konstigt nog inte hamnat på soptippen. Tveksamt.


Varning

När jag är en gammal kvinna ska jag gå klädd i purpur
Och en röd hatt som inte alls passar till
Och jag skall slösa min pension på konjak och sommarhandskar
På satinsandaler och så skall jag säga
”det finns inga pengar till smör”.
Jag skall slå mig ned på trottoaren när jag är trött
och jag skall glufsa i mig allt som bjuds på varuhusdemonstrationerna
och ringa i alarmklockor
och dra min käpp längs staketet
och ge tillbaka för min välanpassade ungdomstid
Jag ska gå ut i tofflor i regnet
och plocka blommor i regnet
och plocka blommor i andras trädgårdar
Och lära mig spotta.
Då kan man gå klädd i förskräckliga blusar och bli allt fetare
och äta åtta korvar på en gång
eller bara bröd och potatis under en vecka
Och samla pennor och kritor och ölunderlag och saker i askar
Men nu måste vi ha kläder som håller oss torra
och betala vår hyra och inte svära på gatan
och vara ett gott exempel för barnen
Vi vill ha vänner på middag och läsa tidningarna.
Men kunde jag inte börja så smått redan nu?
Så människorna som känner mig inte skulle bli så chockerande och överraskade.
När jag sen verkligen är gammal och börjar gå klädd i purpur.



Men idag klev jag i ett par ärvda skogsgröna jägarbyxor med tjockt skinn på knä och rumpa. Tyckte att de skulle passa till dagens stå-på-knäjobb.

Dagens arbete kan tyckas övernitiskt för den som inte dricker sitt morgonkaffe ute på min farstubro. Tog nämligen en gammal utsliten såg i miniformat och pressade ner den mellan gångplattorna och sågade helt sonika bort ogräset som blivit alltför omfattande.  

Dagens väder var lika underbart som igår. Jippi! Har jobbat ute tills svetten lackade och kraftdepåerna var tömda. 
Bröt en massa sticklingar av en växt som enligt trädgårdstidningen ska överaska med rötter till våren om man gör som de föreslog. Väntar med spänning på resultatet.
Har också samlat in fröer från de blomster som med all säkerhet ska finnas i mina rabatter nästa sommar. Om de inte möglar bort, på grund av den regniga hösten, så sparas någon hundralapp i fröinköp.


En skön helg

Äntligen! Vädergudarna verkar ha hört mina böner om sol, klarblå himmel och klar isbjörnsdoftande luft.
Vännen och jag samt katterna gick ut tidigt i morse och började småpyssla. Vännen tömde växthuset och hängde upp mitt nyförvärv, en solcellslampa i form av blodröd glob. Nu lyser den som en röd måne inne i växthuset. Eller är det kanske en jättetomat.
På eftermiddagen åkte vännen iväg till sitt och jag tog mig an gräsklipparen som varit stendöd i flera veckor.  Jag vred, drog och klämde i alla smådelar och till och med skakade den livlöse rackaren och döm om min förvåningen när den sedan startade på första rycket. Klippte därefter hela gräsmattan, körde trimmern runt alla kanter och städade ur växthuset. Har också planterat smultronplantor på ett nytt ställe. Om det är något som jag mår gott av så är det att pyssel utomhus i min egen takt. I morgon, om vädret fortfarande är fint, ska rabatterna rensas. Ska också skriva små skyltar vid perennaväxterna så att jag inte rensar bort någon av misstag till våren. Sånt har hänt.
Kvällen är sen och väckarklockan ringer tidigt då en nyinköpt frysbox anläder på morgonen. God natt!




Både bra och dåligt



Nu njuter jag i fulla drag av att vara ledig och småpysslar mest hela dagarna. Idag var jag till diabetessköterskan på koll. Viktuppgång 2,3 kilo. Inte alls bra. Och i mitt huvud planeras mer brödbak och middagar. Inte alls bra. Men trevligt och gott. Idag åt jag en stor bit smörgåstårta. Inte speciellt god, men jag åt upp alltihop ändå. Inte alls bra.


Backningsproblem

Fan också! Typiskt när jag äntligen lastat hela släpet fullt med trädstammar och löv och kört till återvinningen så var det supertrångt där man skulle lasta av trädgårdsavfall. Jag vågade helt enkelt inte ens börja backa mellan grävmaskiner och andra hinder. Tog ett snabbt beslut och körde hem igen med fullt släp.

Gick ut tidigt på förmiddagen iklädd min vita regndress á la jättehare och samlade ihop prydliga högar av allt som avverkades igår. Varje gång jag tar på mig den här regndressen kommer jag ihåg den första gången som jag använde den för si så där 19 år sedan. Det var en regnig dag och jag skulle gå ut med älskade Ani, finnstövaren, som bodde här hos mig på den tiden. Hon blev fruktansvärt rädd när jag kom runt hörnet och formligen flög in i kojan. I den stunden kände jag mig som en jättehare som sprang runt och skrämde livet ur harjaktshundar.

Regnet har öst ner hela dagen men med rätt kläder var det hyfsat skönt ändå. På eftermiddagen kom sonen och rattade bilen till återvinningen med första lasset. Då var alla maskiner borta och inga andra soptippskunder vågade ut i regnvädret så de följande fyra lassen fixade jag själv. Hela återvinningen var en enda leråker så jag fick tvätta både bil, släp, bilmattor och mig själv när jag kom hem. Men det var det värt, är himla skönt att ha fått bort riset från tomten.




Grodprinsbesök

I gårkväll när jag var på väg till sovrummet böjde jag mig ner för att plocka upp ett brunt skräp som låg i hallen intill dörren till mitt sovrum. Jag hann inte ens nudda "skräpet" så hoppade det iväg in i sovrummet och landade på den brunorange ryamattan vid sängen. Jag hann se att det var en brun liten groda med oranga fötter. Jag skrek i panik och katterna rusade som galningar efter det lilla djuret som fortsatte in under min säng och tillbaka till luggen ryamattan. Jag hämtade en sopskyffel och borste och lyckades få stackarn att hoppa på skyffeln och sedan hålla fast den med sopens långa borst tills den fick hoppa ut i friheten genom ytterdörren. Men det är en gåta hur den kom in i huset. Kanske fanns det någonstans på våra kläder efter trädfällningen. Kanske, fast ganska osannolikt, följde den med katterna på förmiddagen då de var ute.
Inser i efterhand att jag kanske slängde ut prinsen.

Karlahjälp



Idag kom min bror till undsättning och sågade ner en massa trädstammar från rönnar och bautastora häggen som blivit alldeles för omfångsrika. Själv lyckas jag inte köpa rätt såg för rätt sak. Har lyckats förstöra rätt så många sågar genom åren. Imorgon väntar transport till tippen. Ska nog fixas även om backning med släp inte är något som funkar särskilt bra för mig. Fattar inte varför.

Det har varit en bra helg med vänner och trevligheter av olika slag. Har hunnit med två svängar till Ikea. Inhandlingsresultatet slutade med två glödlampor, en plastkorg, en orkidé och 12 röda tulpanlökar. Köpte även en 4,5 meter lång gångmatta på mattaffären intill. Är däremot lite tveksam om hur nöjd jag är med den. Nåja, kanske vänjer man sig så småningom.


blytunga gummistövlar

Bestämde mig för utejobb redan tidigt i morse. Tidigt är kanske inte helt rätt eftersom jag vaknade vid niosnåret. Började med att rengöra uteblomkrukor, fontänen, bilen och en långmatta. Stövlarna kändes blytunga, det var tungt att andas och humöret var i botten. Inga varningsklockor klämtade. Av en tursam händelse råkade jag se blodsockertestaren och då förstod jag med detsamma vad som var fel. Naturligtvis var sockret i botten. Benen skakade och synen blev oskarp.  Druvsocker och en kort sömnlur gjorde underverk. Med friskt mod gick jag ut igen och började ställa iordning vinterförvaringen i bodan. Efter en välbehövlig dusch blev surdegen förvandlad till fyra runda bröd varav en fick följa med till min morbrors fru. I kväll har jag förberett lite mat inför helgen. Jag är nöjd med dagen och ska hädanefter försöka planera insulindosen bättre. För övrigt är jag hyfsat stolt över att ha ätit grötfrukost med grannens hemlagade äppelmos och även lagad middag. Bara två mackor denna dag. Tyvärr ingen promenad men jag har i alla fall varit ute och jobbat som iller.

Glad!

Idag är jag jätteglad i själ och hjärta! Käraste barnbarnet Evelina har fått jobb som grafisk formgivare/orginalare vilket är det yrke hon utbildat sig för i Umeå och USA.
Till våren är det käraste unge herrn som ska ut i jobb. Sedan är det ett hopp på runt tio år till nästa barnbarn som går ut skola.
Vilka yrken som är gäller om tio år är svårt att sia om. Jag önskar att kulturarbetare och hantverkare av olika slag ska stå högt i kurs. Äldreomsorg kommer att kräva personal om det inte innan dess lagstiftats om att barn är skyldiga att ta hand om sina föräldrar. Om inte så kanske det är robotar som sköter de äldre vårdbehövande människorna. Kanske en enda verklig människa sitter i ett manöverrum och övervakar robotarnas arbete. Kanske förs de äldre på ett rullband till olika stationer för mat, medicin, dusch, toa och friskluftsandning. Kanske dimper det ner en mekanisk säl med ömhetslängtande ögon hos den orolige där toppdosen av lugnade mediciner inte har tillräcklig effekt. Nä, nu ska jag inte vara negativ en glädjens dag som denna.


Som vanligt lite av varje

Det lär ta sin tid att skapa struktur på det nya livet. Insåg redan i förväg att städandet skulle ha hög prio åtminstone till en början, men sedan när jag kört röjmaskinen genom huset och gjort höst utomhus då får det bli annat som fyller dagarna.

I går kväll var dottern och jag och hälsade på näst äldsta käraste barnbarnet och idag har jag träffat de fyra yngsta guldklimparna. I dagarna håller jag också tummarna för att äldsta käraste barnbarnet ska få jobbet hon drömmer om. Det är nära, nära.

Dagen började fint. Tjugo grader varmt och morgonkaffet ute på farstubron. Tanken var att tillbringa en del av dagen utomhus efter diverse röjarbeten inomhus. Nu blev det inte så för det mulnade på och blev riktigt höstdunkelt. Åkte istället och lämnade igen cd-böcker och kollade priser på kylboxar. Mitt gamla frysskåp är från 60-talet och det kräver förmodligen massor av dyra kilowatt. 

Som den drömmare jag är älskar jag trädgårdstidningar och plöjer ständigt igenom högen med gamla nummer. Och varje gång hittar jag något nytt. Idag hittade jag till exempel en artikel som tipsade om att man kan vinterförvara jätteverbena på samma sätt som man hanterar dahliaknölar. Den lilla plantan jag köpte i Holland är säkert en och halv meter vid det här laget så det skulle vara kul om den överlever till nästa sommar.

Nästan stressfritt

Det känns märkligt och samtidigt oerhört skönt att för första gången i mitt 62-åriga liv planera tillvaron utifrån mig själv. Stressen som varit min följeslagare under så många, kanske hela mitt arbetsliv, känns fortfarande av men på något sätt liksom tyglad. Känner mig märkvärdigt lugn och har de senaste dagarna sysslat med saker som jag mår gott av. Har bakat äppelpaj av nedfallna äpplen från eget träd, en banankaka av övermogna bananer som annars hade hamnat i soporna. I skrivande stund doftar det ljuvligt från ugnen där ett grovt bröd snart är färdiggräddat. Mums!

Igår läste jag ett inlägg i http://www.underbaraclara.nu med titeln Inkasso och jag som handlade om vad som händer när man lånar energi från sin framtid. Mycket hög igenkänningsfaktor. Clara är en klok 24-åring med stor förmåga att uttrycka sig i skrift. Har läst hennes blogg det senaste året med stor behållning.

Sitter och mumsar på det goda brödet. Här kommer recept:

Morotsbröd i långpanna

3 grovrivna morötter, ca 200 g
50 g jäst
5 dl vatten, 37 grader
½ dl raps- eller majsolja
½ dl honung eller ljus sirap
2½ tsk salt
2 dl solrosfrön
2 dl russin
3 dl grovt rågmjöl
10 dl vetemjöl

Lös upp jästen i lite av vattnet och blanda sedan ihop alla ingredienser till en smidig deg.
Låt jäsa 30 minuter.
Sätt ugnen på 200 grader.
Kavla ut degen på en ugnsplåt och skåra lätt med en kniv i önskat antal rutor. Låt jäsa tills ugnen är varm.
Grädda mitt i ugnen 25-30 minuter.
Låt svalna under en bakduk.


Andra dagen

Det är tyst och stilla i kvarteret. Bara klonket från en bergvärmeborr någonstans i grannkvarteret och en grannhunds periodvisa skällande har nått mina öron. 

Jag har haft besök av Göta som kom förbi med blomster och presenter. Även denna morgon innehöll tårta då jag var bjuden till skoladministratörernas chef på kommunhuset för avtackning. Det blev en stunds trevligheter med mina fd skolassistentkollegor som dessutom gav mig ett presentkort på massage. Blir skönt!

Trots det gråmulna vädret dristade jag mig till att grundmåla ett fönster. Litade dumt nog på väderleksrapporten som lovade fint väder klockan två. Det blev tvärtom ännu mer gråväder allt eftersom dagen led.
Frosttider närmar sig så jag räddade de inneblommor som fått stå utomhus över sommaren. En röd liten pelargonia med över tjugo lysande blomklasar. En fulltankad novemberkaktusen som säkert kommer att bjuda på härlig blomprakt lagom till jul. Tänkte även rengöra bron men tröttheten tog överhand och jag somnade gott i soffan under yllepläden med lilla Ida hopkrupen mot min mage. 

Nu gäller bara en sak och det är teve en stund innan JB anländer med sömnpulvret.


Mitt nya liv

Alldeles vimmelkantig rusade jag upp ur sängen, väckt av dörrklockans pling pling. Utanför stod min mogonpigga dotter med en tårtkartong i handen. Klockan var halv nio så det blev tårta till morgonkaffet på min första dag som pensionär. Kul!
Mitt arbetsliv slutade superbra och det nya började jättegott. Egentligen har jag inte fattat att jag är fri nu. Att jag äger min tid och kan göra vad jag vill. En dag som denna vill jag inte ens tänka på min ekonomis något snäva ramar.
Idag kom ett skamligt besked om vad jag får från den allmänna pensionen. En sak är säker och det är att 45 års arbete inte ger något klirr i kassan.
Planen var att gå kursen i Kreativt skrivande C på LTU, men idag började jag vackla med tanke på kostnaderna för bilresor och böcker. Jag har i och för sig tackat ja, fast när jag riktigt tänker efter är det en tillräcklig utmaning att hålla i skrivarcirkeln som startar senare i höst.

Dagen har förflutit stilla och lugnt. På eftermiddagen kom väninna förbi på kaffe och tårta och sedan fixade jag tre fönster målningsklara till i morgon. Det har varit en bra dag.


RSS 2.0