Innedag

Under natten har snöovädret målat alla hus i kvarteret vita. Det blåser friskt från syd och tung blötsnö har lagt sig som ett bulligt täcke över omgivningen. För min del spelar dagens väder ingen större roll eftersom jag hur som helst hade planerat att städa och arrangera en ny tavelvägg av sådant jag har i mina gömmor.
 
Gårkvällens bollövningar har gett mig en besvärande stel nacke så nu gäller värmande nackkrage. Jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på mina katters bekymrade miner när de såg mig ligga på golvet och kämpa med bolleländet. Bollövningarna är skitjobbiga men säkert effektiva om jag kämpar på i några veckor. För att hålla balansen har mina förtvinade muskler bryskt väckts ur sin törnrosasömn. Det känns.
 
Min  Emil som är född som vildkatt kommer nog aldrig att bli någon knäkatt. För tillfället gäller på sin höjd tre sekunder, men faktiskt stod han i morse av egen vilja en riktigt lång stund med framtassarna i mitt knä. Det är ett framsteg. Däremot ligger han ofta tätt intill, trampar mot mitt ben och spinner gott. Lilla Ida är precis tvärtom och får aldrig nog av mys och kel. 
 

Dax för

 
Vaknade av att dottern kom och plingade på dörren strax före nio. Efter morgonkaffet styrde vi kosan österut. Det blev en lågbudgetresa med kaffe, varmkorv och bulle på Ikea för en tia. Billigt och gott. Köpte en dammsugare från Rusta till övervåningen för 199 kronor. Den låter så pass illa att man behöver öronproppar och stinker dessutom kemikalier irriterande starkt, men det är bra sug i den och det är huvudsaken. Efter att ha tappat två eller tre dammsugare nedför trappan är det dags att förenkla tillvaron med en på varje husplan.
 
Mina motionsfunderingar börjar närma sig förverkligande, ve och fasa, känns som ett övergrepp på mig själv. En rosa jättestor gympaboll bra till diverse övningar rullar nu runt i hallen till katternas stora förskräckelse. Den var också märkt med en röd realapp. Nu i kväll efter att ha laddat med en varm macka har jag testat några av de föreslagna övningarna och inte är det lätt för bollfan ligger inte stilla så man får minsann försöka spänna alla tillgängliga muskler för att hålla balansen. Kanske är detta något för mig eller kanske inte. Hur som helst tickar tiden iväg och om si så där nittio dagar är det dags att måla norrsidan av huset och alla fönsterbågar, kratta gräsmattan och allt annat som hör försommaren till. Allt detta kräver muskler, muskler till att orka stå i stegen många långa dagar, att slipa och måla, lyfta och bära och jag vill vara beredd så att det blir gjort utan alltför mycket pina. Nä, nu ska jag testa omvänd fällkniv ...
 
 
 
 

Svisch!

Evelina med snurrfart på blankisen.
 
Hej och hå så snabbt åren har gått. Det är svårt att förstå att äldsta barnbarnet fyller 26 år idag. Som första barnbarn är hon ett underverk av stora mått. Som jag har fotat denna kärleksfulla, glada och kavata unge för att inte tala alla meter film som innehåller massor av gulkorn. Barnbarn är verkligen livets efterrätt!
 

Vårlängtan

 
Oj vad jag motionerar! Det är situps, raska promenader med långa kliv varvat med jogging, dans och vattengympa. Nä, tyvärr sker allt bara i huvudet. Jag har alltid avskytt att motionera för motionerandets skull. Däremot gillar jag att städa, gräva, lyfta och kliva när det handlar om att göra något som ger ett synligt resultat. Meningsfullt och roligt på samma gång. Längtar efter vårbruket och allt som hör därtill, även om jag av erfarenhet vet att otränade muskler kan förpesta tillvaron i början. När hösten kommer och hus och tomt är redo för vinter är formen som bäst och när det är dags att greppa lövkrattan är den som sämst och där är jag nu.
 
 

Lördagskväll

Nätterna har en tendens att bli allt senare och morgnarna likaså. De bästa teveprogrammen på gratiskanalerna börjar runt midnatt och därefter måste jag läsa en stund så klockan hinner oftast bli en stund efter två innan jag släcker sänglampan. Idag har jag i alla fall hunnit ut på stan innan affärerna stängde för att köpa en födelsedagspresent till äldsta barnbarnet som fyller år på måndag. Hela 26 år blir hon lilla stumpedumpan ♥
Snart börjar ett sammandrag av det enda sportprogram som jag brukar titta på, nämligen konståkning. Trots att jag är en riktig ovig klumpedunsa själv älskar jag kontåkning och balett. Mot teven.
 

Ommöblering

Atjo atjo kanske beroende på damm som kommit fram när jag  städade mitt lilla "kontor". Har äntligen dragit den tunga motorsängen ut till garaget. När man är själv och bara har sina egna två armar lär man sig knep för att fixa även ommöbleringar. Upp- och nedvända dörrmmattor med gummerad baksida ger superbra glid och gör inga repor. Nu är till och madrassöverdraget tvättat och jag fasar redan för besväret när det ska krängas på igen. 
 
Kattpelaren har fått flytta in i kontoret och den ommöbleringen var spännande för mina katter. Vanligtvis har Ida paxat kattpelaren och Emil äger trappan till övervåningen, men idag minsann rusade Emil högst upp i pelaren och Ida fick vass tass när hon försökte inta översta våningen. 
 
 
Ännu kan jag tacka min lyckliga stjärna som håller kräksjukan ifrån mig, fast just nu känner jag mig lite vissen efter en blodsockerdipp som berodde på att jag inte hade ätit någonting alls idag och klockan var nästan fyra. Så kan det bli när man får upp städångan. 
 

Sifferblind och kräksjukefobi

Har kämpat med siffror mest hela dagen. Är nästan klar förutom att det finns en liten differans mellan inkomster och utgifter och så ska det inte vara - i alla fall inte i detta fall. Alla verifikat finns och är i sin ordning men någonstans har jag kastat om siffror. Frustrerande att något enkelt kan bli så svårt.
 
I övrigt lever jag med kräksjukerädsla. Smitta har jag varit utsatt för åtminstone två gånger sedan i söndags. I går hade jag besök av en liten baby som fick kräksjukan i natt. Den här gången verkar det vara en kräksjuka med feber som inte ger sig i första taget. Tvi tvi tvi och tvätta tvätta händer, men har också hört att vi som är gastric bypassopererade inte kan få kräksjukor. Hoppas verkligen att det stämmer.
I kväll var jag till affären och köpte Samarin och hälsofil men glömde hela vitpepparkorn som också lär hålla dylika sjukor på avstånd.
 
 

Min dag

 
En strålande solig men kylig dag som gjord för innejobb. Blåbärsmuffins står nygräddade på svalning och snart får jag besök av min föredetta svägerska och hennes lilla barnbarn. Katterna strosar runt i huset varvat med fågelbordsbevakning från fönsterbrädan. Det är med andra ord precis som vanligt lugnt och skönt. 
 
Idag måste jag åka och handla några livsnödvändiga förnödenheter som kaffe och toapapper. Tror att jag tar en sväng förbi blomfröställningarna också. Det är snart dags för att börja realisera drömmarna om prunknande rabatter. Än ligger snön djup, men tiden går fortare än man tror. Numera är jag förvånad över att fredagarna kommer så tätt och så var det minsann inte medan jag jobbade. 
 
 
 
 
 

Pappersjobbardag

Har ägnat dagen till att fullgöra ett kassörsuppdrag så nu är bokslut och resultaträkning fixat och klart. Allt stämde så jag känner mig glad och lättad. Har även påbörjat två andra uppdrag av ekonomisk art men de gör jag klart en annan dag. Det är så himmelens skönt att rensa och få ordning i papperhögarna. 
 
Mitt lilla kontorsrum är övermöblerat och nu är jag sugen på att lyfta ut sängen som står och skräpar. Vintertid går det  hur som helst inte att sova i rummet eftersom luftvärmepumpen "dorrar" rejält bakom ena väggen. På övervåningen har jag flera gästsängar och i förrådet står en hopvikbar om det någon gång råkar bli väldigt många som ska sova hos mig. Jag avskyr möbler som är svåra att komma åt att städa under och dit hör sängen i kontorsrummet. Jag gillar att ha öppna ytor och rymd och blir stressad om jag måste kryssa mellan en hel massa möbler som står ivägen. Egentligen har jag alltid dragits mot en minimalistisk livstil.
I går hakade jag ner de mörka sammetsgardinerna i vardagsrummet så nu är det fritt fram för ljuset. De senaste dagarna har jag gått omkring och sett möjligheter till förändringar med enkla och framförallt billiga medel. En del saker har jag redan i gömmorna och annat finns billigt på Ikea och Rusta. Det lär bli några lass till återvinningen vad tiden lider.

Städbestyr

Idag har jag ägnat mig åt städbestyr, fast egentligen blev det inte speciellt grävigt trots att vi har varit gott om barn i huset  i flera dagar. Mest lite glitterpulver blandat med katthår och kaksmulor. Har även gått runt med en klorinindränkt trasa och torkat handtag och annat som alla vidrör eftersom ett av mina barnbarn fick magsjuka i natt. Naturligtvis hon som har sussat i sängen intill min. Om hennes kräksjuka smittar lär alla ha blivit smittade eftersom vi blåste i samma flöjt igår. 
När jag satte mig framför datorn var tanken att betala räkningar, men istället för att logga in på banken blev det bloggen och nu har jag skrivit själv, läst vad andra skriver, sett fina biler, kollat Facebook, nsd, kuriren, aftonbladet, expressen, blocket, ellos och mailen så nu finns ingen återvändo. Nu blir det internetbanken innan slantarna tar slut.

Barnbarnshelg

 
Huset har varit fyllt av skratt och bus sedan i torsdagskväll till i kväll. Igår var vi och badade i badhuset och vattnet var betydligt varmare än när jag var dit sist. Jätteskönt, men adrenalinet rann till när jag skulle betala och de inte hade någon kortläsare och jag hade som vanligt inga kontanter. Badhuset har varit utan kortläsare sedan nyår. Det var bara att åka ner till samhället och ta ut pengar. Väl tillbaka med kontanter skulle vi ha skåp men då visade det sig att man måste ha med sig ett eget hänglås för att kunna låsa in sina kläder. Då var det nära att jag vände på klacken men personalen bakom disken anande nog ett förestående vulkanutbrott  och erbjöd mig att låna ett hänglås mot att jag lämnade min bilnycket i deponi. 
Efteråt gick vi på restaurang och åt kinamat med sonens familj.
 
 
 
Det har busats, skrattats, ritats och spelats både gitarr och flöjt. Idag bakade vi också en sats av Märtas skurna chokladkakor som raskt försvann ner i kakmonstrens stora gap. Där var även det allra största mormorfarmorskakmonstret med.
 
Kakmonster
 

Full rulle

 
Med tre barnbarn i huset är det lite mer liv än vanligt, fast ändå lungt för de är minsann inga småbarn längre. De största är mest upptagna med sina mobiler och den yngsta grejar med lite av varje och kanske mest med katterna. I går till middagen hade jag fem barnbarn här, bara de två äldsta fattades. Alla åt av hjärtans lust och då var mitt mormors♥ och farmors♥ riktigt nöjd.
Efer middagen skjutsade jag de två äldsta till slalombacken och den yngre ville gå på mörkerpromenad för det hade hon aldrig gjort tidigare. Vi gick först runt stan och sedan runt kvarteret här hemma. Som avslutning badade vi bastu och sedan har alla sovit gott. Jag vaknade i tevesoffan fem i morse... Idag blir det nog badhuset för mig och den yngsta och förmodligen backen för de två ädsta. 
 

En rolig helg väntar!

Kylan håller oss i ett hårt grepp men enligt vissa väderprognoser ska det bli varmare till på lördag och det hoppas jag stämmer. Idag har jag bara varit utomhus då jag hämtade posten och gav lite mat åt en stackars fågel som jag trodde höll på att frysa ihjäl. Den stackaren knaprade på frysta rönnbär och var uppburrad till en liten boll. Nu var det kanske inte så för den flög iväg till stora tallen där den kvittrade glatt. Fågeln var otroligt vacker med knallrött huvud, bröst och rygg och efter en koll på nätet kunde jag konstatera att det var en Tallbit, en släkting till Domherrarna. Faktiskt en helt ny bekantskap för mig. Den ska tydligen var rätt så orädd och det stämmer nog för den flög inte iväg när jag la ut  mat intill den.
 
I kväll har jag haft fem kära barnbarn hos mig och tre ska stanna kvar över hela helgen. Klockan är nu snart tio och alla sover. Nu gäller det bara att deras nattuggla till mormor tar sig upp vid halv sjusnåret och väcker dem så att de kommer i tid till skolan. Vi har planerat en hel massa för helgen. Allt från bastubad, bakning, slalombacken, badhuset till kinamat. Katterna verkar vara lika nöjda som jag med att ha lite liv i huset. En rolig helg väntar!

Att våga se

Har sett uppdrag granskning och blev minst sagt förvånad över innehållet i programmet men jag är absolut säker på att barnfattigdom existerar i Sverige och i betydligt större utsträckning än de flesta tror. 
 
Så här ser mina erfarenheter ut efter ett långt yrkesliv:
  • de flesta barn får något att äta i sina hem, men för många blir det inte näringsmässigt bra eftersom föräldrarna inte har råd att köpa bra råvaror. Att bara äta makaroner med ketchup fem dagar i veckan kan inte vara speciellt bra byggmaterial för en växande kropp.
  • alla barn har kläder på kroppen men inte alltid rätt kläder för alla väder. Som barn får man inte bestämma själv om man ska vara inomhus eller utomhus när man går i förskolan/skolan och har de inte rätt kläder får de frysa. Många saknar regnkläder och när det gäller vinterkläder har många ärvda vinterkläder, både overaller, vantar och skor som är helt slut och inte ger det skydd som behövs mot kyla, vind och vatten.
  • många barn sjukanmäls när det är dags för skolans bad, cykelutflykt, skridskoåkning eller skidåkning eftersom de helt enkelt inte har den utrustning som krävs.
  • många barn får aldrig bjuda hem kompisar på födelsedagskalas på grund av kostnaden.
  • många barn har aldrig haft semester eftersom det kan vara så att föräldrarna har chans till jobb under semestertiden och då är barnet på fritids.
  • många barn har inte möjlighet att delta i en fritidsaktivitet på grund av kostnaden. Det mesta kostar en hel del och kräver specialutrustning.
  • många barn tappar kontakten med den ena föräldern på grund av att de inte har råd med kostnaden för t.ex. flygresor.
Listan går att göra lång, väldigt lång ... 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kallt


Idag är det drygt 20 minus, visserligen ljust och vackert utomhus men alldeles för kallt för min del. I stället har jag kärnat ur dadlarna som jag glömde bort att ta fram till jul och precis nu är en tredubbel sats dadelkaka i ugnen. Doftar gott! 
 
Utanför fönstret är det livlig aktivitet vid fågelfröautomaten och bullbitarna jag har kastat ut försvinner i ett nafs.  Det har också kommit hit några pampigt rödbröstade lite större fåglar som mumsar sig mätta i rönnarna intill infarten. Snön är alldeles röd av rönnbärsskruttar. 
 
Kan avslutningsvis meddela att dadelkakan smakar utsökt, till och med det kräsnaste barnbarnet smaskade glatt i sig några bitar som mellis efter en lång skoldag. 

Fundering

"Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen som är mödan värd"
 
Det är nog en sanning med viss modifikation.För egen del upplever jag det som att många år av mitt liv har gått åt till slit på yttersta gränsen, slit som skadat både min kropp och min själ. När jag läser mina vänners bloggar framgår det alltför tydligt att många kvinnor upplever att de befinner sig i en omöjlig situation där orken är en ständig bristvara.
Männen tar sig ofta större handlingsfrihet än kvinnor, har oftast bättre ekonomi och tar alltför ofta bara ansvar för sig själva samt är bättre på unna sig vila och fritidsintressen. 
Kvinnor har sämre balans mellan arbete och fritid på grund av att huvudansvaret för hem, barn och gamla föräldrar fortfarande i största utsträckning vilar på kvinnor. 
 
Att ge med hjärtat är finast av allt och mer än allt guld i världen värt, men när lagret av ork gapar tomt naggar man på sköra strukturer, både fysiska och psykiska, strukturer som kanske aldrig kan återhämta sig. 
 
Om jag fick börja om (vilket jag absolut inte vill) skulle vägen vara betydligt slätare, kanske inte spikrak för spänningens skull, men de värsta groparna skulle vara igenfyllda och jag skulle också se till att vara en bättre chaufför. 
 
 
 
 

Skrivarlust

Efter några sena nätter är två novellmanus ivägskickade till en tävling. Båda två har legat till sig i byrålådan i några år. I efterhand är det lätt att komma på formuleringar som jag borde ha filat på lite mer. Den ena novellen handlar om ett laddat möte mellan två människor som inte har setts på trettiofem år och den andra om hur livet kan gestalta sig för en kvinna som har en alzheimersjuk make. Den senare innehåller till största delen autentiskt material. Jag gråter varenda gång som jag läser det manuset. Jag är bedrövad och frustrerad över den enorma kompetensbrist som råder när det gäller hur vi tar hand om våra medmänniskor, gamla som unga. Det är och kommer för evigt att vara ett sorgligt kapitel i sveriges historia. 
 
Att skriva är en viktig bit i mitt liv. Att skapa bilder med ord istället för med färg är en positiv utmaning. Ibland går det lätt och ibland hittar jag inte rätt ord. Idag kände jag mig extra lycklig när orden bara rann ner från huvudet och ut i fingrarna, Båda katterna satt intill på fönsterbrädan och mjauade på småfåglarna som samlades runt fågelbordet tillverkat av en gammal skurkäpp.
 
 

Drömmer

 
Ännu en vacker dag med hög vinterhimmel och en strålande sol som tittar upp ovanför horisonten. Det går inte med ord att beskriva hur hoppfullt det känns i kropp och själ. Varenda dag får jag mail från fröfirmor som vill sälja nykomlingar och i min fantasi växer det så att det knakar. Jag ser frodiga rabatter med sommarens alla skönheter som doftar och vajar i vinden medan jag sitter och njuter på en bänk i skuggan under körsbärsträdet. Bänken i mina drömmar såg jag i Holland och blev förälskad direkt. Den är tillverkad i tjockt trä och blank lackerad i svart och dovt rött. Egentligen skulle jag kunna tillverka en liknande med ganska enkla medel. Kanske ett vårprojekt.
 
 
 
 
 

Tjorv

Känner mig aningens bättre efter några dagars felmedicinering som lett till huvudvärk och så pass lågt blodtryck att jag nästan svimmat när jag suttit stilla. Idag blir det en bättre dag. Tanken att vi ska använda de för tillfället billigaste medicinerna är väl bra när det gäller tillfälliga och likvärdiga mediciner, men när det gäller livsvariga behandlingar blir felmedicinering baksidan av det beslutet. Desto äldre man blir desto svårare lär det bli att sortera rätt i dosetten när tabletterna heter olika och har olika färg och form varje gång man gör ett uttag. Okey, man får medicinen som står på receptet om man väljer att betala mellanskillnaden, men i mitt fall handlar det om över tusen kronor per uttag och det är omöjligt för den inkomstgrupp jag tillhör, men för en höginkomsttagare spelar det säkert ingen större roll.
 
Vädret är grått men talgoxarna har hittat till talgbollarna så katterna ligger i govärmen på fönsterbrädan och har rafflande liveunderhållning av jamandet att döma. För min del ligger dammsugaren redo för en tur till övervåningen.
 

Ljusare för var dag

 
 
Solen ligger fint på trädtopparna långt borta i horisonten och himlen är klart vinterblå. De rimfrotsklädda björkarna glittrar som guld och några fåglar kvittrar glatt i närheten. En härligt underbar tid kommer närmare för var dag som går. När musiken till solens upp och nedgång visas i teve ringer små jubelklockor i mitt inre och jag tänker på blomfröer, kaffe under parasollen ute på altanen och kluckande vatten i fjärran. Nästan allt är lätt om sommaren, bara öppna dörren och gå ut utan att bylsa på sig en massa ylle och bulliga täckdressar. Egentligen borde jag inte bo här uppe under mörkaste vintern. Mörker och kyla är alltför mentalt nedbrytande. Usch.
 
Idag kom elräkningen för december och då skyndade jag mig ut och pulsade i djupsnön fram till utegranen, drog ur kontakten och klädde av den ljusnäten. Sedan sänkte jag temperaturen överallt i huset så nu gäller det att klä sig rejält även inomhus och absolut inte sitta stilla någon längre stund. 
Snälla ödet, högre makter eller vad som helst låt mig vinna pengar till en vedkamin. Jag är visserligen tacksam för de 22 kronorna jag vann på lotto vid jul, men jag behöver mer ...
 

Avslutning och början på något nytt

I kväll avslutades tredje skrivarkursen i Båtskärsnäs och nu känns det som att det är dags att jag själv fortsätter med mitt skrivande. Har laddat för det en längre tid. Ord har dansat i mitt huvud, meningar har bildats och karaktärer har börjat ta form. För tillfället har jag fastnat i en Haikudikt där de rätta orden inte har kommit inom räckhåll, men skam den som ger sig. Den ska handla om barndomsminnen i skydd av frostrosor...
Jag kommer att sakna kursdeltagarna som bjudit frikostigt på sig själva och sitt skrivande. Skrivarkurser är verkligen  både inre och yttre resor i både okänd och känd terräng. Otroligt givande att få ta del av olika livsöden.
 

Yrslig

 
 
Är alldeles yr i knoppen av sockerbrist. Tanken är att försöka dra ner på den dagliga sockermängden till hyfsat hälsosamma nivåer för en diabetiker. Hitintills idag har jag ätit tre mål lagad mat och det är kors i taket när det gäller mig. Alltså hemlagat från frysrensningen som till och med var riktigt smakligt.
Annat som legat till sig har istället blivit gjort. Förutom att skotta snö och vålda in snöslungan som vägrar starta i garaget har jag skrivit räkningar för utfört arbete under hösten och det blir mycket välkomna slantar så här i fattigdomstider. Skrev en inköpslista på måstesaker och det blev endast två saker, toapapper och kattmat. Nu ska jag lägga lite energi på budget 2013 utifrån den mindmap jag gjorde häromdagen.
 

Trettondagshelg

Vaknade när dagen var som ljusast, faktiskt riktigt ljust trots en molnig himmel. Tittade ut genom fönstret och fick för mig att utejulgranen ville bli befriad från sina tindrande ljus. I mörkret är den vacker men så här i dagsljus dominerar de slokande snötyngda grenarna och den är bara en bedrövlig syn. Allt julrött är undanstoppat och i köksfönstret blommar gardiner och på bordet ligger en soligt orangerandig duk. Tyvärr är inte utetermometern lika solig att beskåda för den visar -18ºC. Nåja, om en dryg månad är vinterns nacke bruten och solens värme gör dagarna uthärdliga. L ä n g t a r!
 
 
Planen för gårkvällen var att gå ut och dansa men jag rotade mig i tevesoffan med unge herrn, tittade på film,
 käkade ostbågar och parisare med massor av stark senap. I och sig kanske lika bra med tanke på högerhöften som är hyfsat bra för tillfället. Märkligt, eller rättare sagt typiskt, att den blir lite bättre precis nu när jag fått kvitto på att den är totalt broskbefriad och remiss är skickad för operation. 
Nu är allt julgodis slut och av julfikat återstår bara några få nougatrutor. Tillika skönt att inte behöva frestas när man  är av den svagkaraktärade männiakosorten.
 
 
 

Vardag igen

Min vana trogen finns bara julmattor och köksgardiner kvar, allt annat undanpackat. Så jädrans skönt. Faktum är att jag nästan kvävs av allt det röda så fort julaftonen är över och då är jag ändå en kvinna som älskar färger, men i mitt hem vill jag ha det avskalat och framförallt lättstädat. Idag kliar det i fingrarna för att röja och städa i garderober och försöka sälja två större saker på Blocket. Tre usla dammsugare ska köras till soptippen i morgon. Konstigt att de fått stå kvar. Funderar på om det är fler skrotsaker här hemma som hamnat i någon sorts blindzon.
 
Mina två julklappsböcker är utlästa. Bra båda två, grät faktiskt en skvätt i natt över slutet i den ena boken. Oförklarligheter blev uppenbara och därmed förståeliga och förlåtna och samtidigt början på något nytt för huvudpersonerna.
 
Går och funderar på att göra en mindmap i storformat att placeras på en väl synlig plats som mina ögon inte kan undfly. Kartan ska innehålla saker jag måste leva upp till. Konstigt att jag i vissa fall har så usligt dålig pli på mig själv och andra fall är jag som en ettrig iller i min strävan. 
 
 

Nyårsafton 2012

 
Ett nytt år har tagit sina första andetag och krutröken efter fyrverkerierna har precis försvunnit. Jag har haft en jättetrevlig kväll hos dotterns familj, ätit gott, skrattat och njutit av skön musik. 
 
Efter tolvslaget körde jag sakteliga hemåt i natten med ymningt snöfall som följeslagare. Under färden funderade jag på vilka blomfröer jag ska satsa på inför sommaren. Om si så där åtta veckor är det dags att peta ner de första små fröna. Känns underbart att vi går mot vår och sommar men innan dess har jag lovat barnbarnen att åka slalom i backen och det ska också bli roligt...
 

RSS 2.0