Vintersol

 
 
I natt vreds klockan tillbaka till vintertid och jag vaknade till tio minusgrader, blå himmel, fågelkvitter och strålande sol. Frosten i gräsmattor och buskar glittrar sagolikt och hela kvarterat verkar ligga i dvala. Själv har jag varit på kattpromenad ner i lillskogen. Det blir inga raska promenader eftersom det ska luktas och hoppas upp på saker mest hela tiden. Passade också på att raka bort en stor tova som satt på insidan av Emils ena bakben. Det finns en tova på det andra bakbenet också men den får nog bero någon dag då mina händer kom ivägen för hans vassa klor så att blodvite uppstod. Min vildfödde älskling gillar varken att sitta i knä eller att bli fasthållen och det får jag acceptera. Är man en vildkatt så är man.
 
Igår hälsade jag på min barndomsvän och det är alltid trevligt. Vi har mycket att delge och diskutera, dessutom bjöd hon på jättegod lunchmiddag. Åkte hemåt precis när det började skymma och återigen insåg jag mina tillkortakommanden vad gäller mörkerseendet. Inte alls kul när man bor där vi snart har mörkt dygnet runt.
 
Idag skulle min pappa ha fyllt 102 år om han hade fått leva, men istället har det blivit hans barnbarnsbarnbarns födelsdag som fyller tre år idag. Livet går vidare i nya generationer. 
 
Syrran och jag har varit på julgranstjuvjakt men det blev inget byte idag så vi laddar om nästa helg. Nu är klockan 17.23 och det är kolsvart utomhus. 
 
 

Skönt ute

 
 
Gräsmattorna ligger lätt snöpudrade trots att solen strålar från en molnfri himmel. Termometern visar noll grader och det är friskt och skönt utomhus. Jag började dagen med en liten skogspromenad med min fyrfotade Emil. Han fick välja väg och den är lätt att förutse då han helst går till samma ställe i lillskogen nedanför mitt hus. Han vände självmant hemåt men jamade och fräste irriterat på samma sätt som när jag tvingar honom att gå hemåt. 
Därefter åkte jag och provade vinterjackor på en av ortens affärer. Snygga men väldigt långa ärmar så det blev inget köp för mig som är en kortarmad person. Hemma igen åt jag en banrdomsfavorit nämligen mjölkblöta med varmkorv som lunch. Mycket gott! 
Har också kört bort den sista lövsäcken och tömt utegrillen på briketter. I och med detta är allt bortstädat och jag, eller åtminstone mina ägor, är redo för vinter. Snöräven hänger på sin krok på utsidan av bodan och sopborsten står redo vid ytterdörren. 
 
 

Otäckt

Det har skett ett styckmord i Kalx. Fruktansvärt oavsett var i världen det sker. Kroppsdelar från en ung man har hittats precis på den lilla udden där jag och syrran brukar sitta och vila när vi är ut på promenad. Det måste ha varit och förbli ett fruktansvärt trauma för personen som upptäckte kroppsdelarna. Jag gissar att det handlar om knarkuppgörelser. Detta förbannade knark som ställer till så mycket elände. Jag har alltid yrkat på totalförbud och extremt stränga straff för alla knarkförseelser men så igår läste jag en artikel om vad en ung moderat som heter ansåg och då gled mina tankar mot ett annat håll:

... Han argumenterar för flera skäl till att göra cannabisrökningen laglig, mot bakgrund av att svensk narkotikapolitik – enligt honom – inte fungerar.

– Vi har näst högsta narkotikarelaterade dödligheten i Europa. Sedan 90-talet har polisinsatserna ökat men resultatet är bara fler som brukar cannabis, fler döda missbrukare och allt färre poliser som jobbar med riktiga våldsbrott och liknande, säger Albin Zettervall som till vardags studerar juridik i Uppsala.

En legalisering, menar han, skulle också "strypa" de kriminella gängens kapital och makt, som i dag belastar polisens resurser hårt i förorterna i södra Sveriges storstäder.

– Om enda sättet att få tag på cannabis är via kriminella, stöttar brukarna den verksamheten och kommer enklare i kontakt med tyngre droger. Cannabis är en basinkomst för de kriminella gängen, säger han och hänvisar även till forskning som visar att en stor del av våldsbrotten i exempelvis Göteborg kan relateras till narkotikahandeln....

Jag har ingen egen erfarenhet av eget bruk eftersom jag varken röker eller knaprar piller, men jag har ändå kommit i alldeles för nära kontakt med drogers förstörande krafter samt bristerna i det skydd, både förberedande och akuta, som samhället ska stå för. 

 

Bedrägeriförsök

Idag när jag strosade runt på mataffären ringde telefonen och jag svarade. Det visade sig vara en man som pratade perfekt svenska och uppgav sig ringa från Wasa kredit. Vid en senare kontroll visade det sig att telefonnumret som visades på display helt riktigt tillhör Wasa kredit. Mannen påstod att jag hade tagit ett lån och bekräftat lånet med mitt mobila bankid och nu behövde Wasa kredit lite mer uppgifter om mig eftersom jag inte är kund hos dem sedan tidigare. Pengarna skulle också ha satts in på ett konto som tillhör mig. Jag sade bestämt att jag absolut inte tagit något lån och då uppgav mannen mitt fullständiga personnummer och ett utländskt mansnamn typ Adak Kaled eller nåt liknande. Jag sade att jag inte diskuterar bankaffärer via telefon men han fortsatte aggresivt att för att jag ska bli fri lånet måste en process i tre steg inledas och den första var att jag skulle uppge min banks namn. Eftersom jag befann mig i princip utanför min bank sa jag att jag går in på min bank så får de ta kontakt med Wasa kredit men han påstod att kontakten måste ske via honom inom fem timmar annars skulle jag få betala lånet.
Jag gick in på banken och mitt konto var ok. Pust!
Ringde därefter till Wasa kredit och där fanns inget lån på mig. Pust!
 
Banken upplyste mig om att om jag hade sagt min banks namn så skulle bedragaren ha påbörjat en inloggning med mitt personnummer och om jag då hade lurats att logga in med mobilt bankid så hade bedragaren haft tillgång till mitt bankkonto. 
När det gäller telefonnummer som visas på displayen så kan även dessa manipuleras så att den visar ett annat nummer än det man ringer från. 
 
Nu hör det till saken att jag ALDRIG skulle lämna ut några inloggningsuppgifter till någon och absolut inte till någon som ringer till mig men jag blev ändå skärrad. I dessa tider är ingenting varken omöjligt eller säkert. Normalt svarar jag inte på okända nummer och om det verkar vara typ försäljare lägger jag direkt på.
Avslutningsvis gjorde jag en polisanmälan om bedrägeriförsök men den lär ju läggas ner utan åtgärd. Polisen som tog emot anmälan bad mig sprida händelsen som en varning för andra och det har jag nu gjort via fb och bloggen.

Uppgraderat synen

Gårdagen tillbringades i storstan med fokus på nya glasögon. Synen hade bara gjort en mindre förändring men då man som jag alltid, alltså varje vaken stund, använder glasögon och har gjort det sedan fem års ålder tycker jag att jag kan unna mig lyxen att se klart och tydligt. Det har funnits tider i mitt liv när det inte har varit självklart. Min shopping i övrigt inskränkte sig till tre par ullsockar och en tub tandkräm. 
Dessvärre höll jag på att skaffa mig rejäla brännskador då jag råkade spilla ut en hel kaffekopp med rykande hett kaffe över byst, mage och lår. Det brände rejält och magen lyste illavarslande röd men idag känns det bra så jag hade tur i oturen. 
 
Morgonen bjuder på frostiga gräsmattor och nära tio kallgrader. Himlen är rosafärgad av den uppgående solen och in i mitt sovrum strömmar kyligt frisk luft in genom det öppna fönstret. Ska som varje dag vara ute en stund i ljuset och nu när alla höstjobb utomhus är gjorda ska jag plocka ihop lite ute i bodan som har en tendens att bli stökig bara av att jag kikar in genom dörren.

Höstrusksöndag

Vaknade till höstrusk med regn och friska vindar och ändrar raskt dagsplanen radikalt. Skogsutflykten byts till inomhusgöra som att gå igenom dukbyrån som är proppfylld med hantverk. Jag brukar passa på att ha varmt strykgärn och bräda i närheten så att dukarna ligger pressade och redo när de behövs. Dagens inredningsmode föreskriver inte dukar men några som min älskade mammas hand har tillverkat pryder mina bordsytor. 
 
Igår morse var vädret helt annorlunda då himlen i öster stod i flammande rosa brand. Magiskt vackert. Jag var utomhus hela dagen och fick gjort det jag hade planerat. Hämtade bland annat några skottkärrelass matjord för att fixa till tomtkanten ner mot gräverierna på gatan. Dessvärre var båda skottkärrornas däck tomma på luft så det blev till att pumpa först. 
Avslutade gårdagen med att sonen och barnbarnen kom på middag med våfflor, hallon och nutellagrädde till efterrätt. Huvudrätten bestod av skinkstek med pepparsås, potatisgratäng och grön sallad. Gott! 
 
 
 
 
 

Torsdagsgöra

 
 
I morse nosade jag mig till något riktigt illaluktande för att inte säga stinkande och fann det i duschens golvbrunn. Tycker att jag rengör avloppen ganska ofta men tydligen inte tillräckligt ofta. Ruttnande hår är verkligen äckligt. Tack och lov för skyddshandskar och en gammal diskborste plus en rejäl skvätt av miljöovänligt klorin.
 
Idag var vädret hyfsat, dock blött, och jag tog några tag med lövkrattan. Jag har lite väl mycket som snurrar runt och pockar på i hjärnkontoret och då blir jag stundom liksom handlingsförlamad. Nu har jag enligt läkarordination kollat mitt blodtryck tre gånger per dag under cirka tio dagar och det är inte så illa som befarat dock lite högt speciellt på förmiddagarna och det är väl därför som jag oftast vaknar med huvudvärk.
 
Efter lunch åkte syrran och jag iväg på en liten shoppingtur med paus för gofika. Jag inhandlade bland annat en hink vit målarfärg avsett för våtutrymmen och därmed är jag ett steg närmare badrumsuppfräschning. Kanske börjar jag med spackling och dyligt under helgen. Spännande!

Höstgrått

 
Under hela sommaren var gatan nedanför min tomt uppgrävd eftersom kommunen lade nya avloppsledningar. Det har dammat enormt och låtit illa från tidig morgon. När grävmaskinerna äntligen drog iväg drog jag och övriga grannar en lättnandens suck. Idag grävs gatan upp igen då de tydligen glömt, alltså GLÖMT, att ansluta mitt avlopp till den nya ledningen. Hos mig har avloppet fungerat problemfritt och felet har nog upptäckts i samband med besiktning av de nya ledningarna. Glad i alla fall att de inte behöver gräva inne på själva tomten.
 
Idag är det gråkallt och blött och absolut inget uteväder. Känns som att regnet när som helst kan förbytas till snö. Jag har surrat bort en stund hos syrran och nu hemkommen lyssnar jag på trettiofemte boken i sagan om isfolket. Tror att det är den sista och sedan väntar andra spännande berättelser. 
 

Funderingar

Den här morgonen bjöd på ännu en makalöst vacker soluppgång som målade himlen i guld och orange plus förvånande många plusgrader. Väldans bra för att vara i mitten av oktober men jag bävar för den
 
 
helmörka perioden som kommer allt närmare, värst är känslan av att känna sig instängd i en svart burk. En tröst är att så fort juldagarna är över och ljuset sakta men säkert lyser upp våran tillvaro är jag på banan igen. Min plan för att ta mig igenom mörkerperioden är att vitmåla mer gulnad furu samt byta till mer ljusstarka glödlampor. Tror att jag har memorerat vartenda moment i vinterprojekten, allt från att skruva loss gångjärn till att komma åt svåra vinklar med penseln. Nu återstår bara att bestämma var färgen ska köpas. Rusta har bra pris på målarfärg och har fått bra testresultat men jag är ändå tveksam. 
 
Eftersom dagens väder inbjöd till utevistelse har jag varit ute i stort sett hela dagen. Har bland annat trimmat runt rabatter, altan och plattgångar. Nu är gräsklipparen, skottkärror och solcellslamporna från rabatterna undanstädade. Löven som faller härefter får ligga där dom landar, kanske till någon grannes förtretan.
 
Jag har funderat på om jag ska ha en riktig utejulgran eller om jag ska hitta på något annat den här gången. Nu lutar det åt något annat och en idé är på framväxt som är lite enklare än att dra ut till skogs, stjäla en gran och transportera hem den. 
 
 
 

Finväder

 
 
Idag har vi bjudits på en härligt solig brittsommardag med hela femton plusgrader. Jag åkte en sväng mot barndomshemmets domäner där en stor del av mitt hjärta bor kvar. Älven låg glittrande blå och jag njöt av stillheten. Kollade också upp att höstplanteringarna på våra käras gravar inte hade blåst bort. Jag sade hej och hej då och åkte därefter hemåt i sakta gemak och njöt av höstens färger längs älvkanten. 
 
 
 
 
 
 
 

Söndagsmorgon

Vaknade till friska sydliga vindar och plusgrader. Det är fortfarande dunkelt utomhus men jag hoppas att dagen ska bjuda på sol och skönt uteväder. Bra med vind som skakar ner de sista löven så att jag kan kratta och därefter ställa in räfsan i bodan.
Igår bjöd jag sonens familj på en smakrik grekisk pytt toppad med fetaost vilket blev sagolikt gott. Till efterrätt en fräsch citronpaj med grädde också mycket gott. Mitt hus doftar fortfarande vitlök, ingefära och andra mumsiga godsaker. Gillar rätter som kan förberedas innan gästerna kommer så att man kan städa undan all disk och andra störande saker som annars belamrar köksbänkarna.
Snart ska mina fyrbenta älsklingar få komma ut i morgonluften samtidigt som jag tar med en tredje kopp morgonkaffe och njuter av söndagsmorgonens stillhet.
 
 

Släkten

 
Närmsta släkten, alltså vi syskons avkommor, har utökats med en fin liten gosse och ytterligare en liten gosse  kommer inom några månader att se dagens ljus. Just nu har släkten fyra småkillar och två småtjejer som är mellan noll och tre år. Charmtroll allihop! Totalt har vi vad jag känner till bidragit till att berika världen med tjugotvå avkommor! Ofattbart att vi har blivit så många. 
Som äldst i syskonskaran tycker jag att det är synd att familjer splittras och tappar kontakt med sina släktingar i olika led. Vi vet ingenting om framtiden, ingenting är spikat i sten. Krig, sjukdomar och naturkatastrofer kan, även om vi inte vill tro det, slå sönder vårt land och skapa nöd och elände. Ensam är dessvärre inte stark i alla lägen. 
 

Många pauser numera

Dagen bjöd på blå himmel och en strålande sol som tände liv höstens flammande färger. Jag började morgonen med att lämna prover på hälsocentralen och därefter var det dags för att byta till vinterdäck på bilen. Avslutade dagen med att tvätta bilen en sista gång och därmed har vattenslangen gjort sitt för den här säsongen.
Orken är inte på topp och mina planer är stundom lite väl ambitiösa. Tack och lov för ljudböckerna som är så behändiga att lyssna på via mobilen. Det blir dagligen många pauser på sofflocket med en katt på magen och mobilen på en stol intill. Är nu på bok tjugonio i serien om Isfolket. I den digitala bokhyllan väntar många bra böcker.
Idag hände något hemskt som kommer att ge mig mardrömmar. Jag var ute med mina katter och när jag vände mig om mot Ida råkade Emil klättra kanske två meter upp i ett träd, hoppa ner och linan fastnade på en liten kvist så att han dinglade i luften. Tack och lov öppnade sig båda koppelspännena så att han föll ner och gick iväg som om inget hänt. Vi gick in och han åt och busade som vanligt och verkar vara oskadd. När jag sprang iväg mot Emil rusade Ida efter mig och kom också lös ur kopplet. Tack och lov stannade även hon. Ja hujja nu får jag ta ut dem en och en så att detta aldrig händer igen. Känner mig enormt oansvarig. Att ha katter i koppel kräver total uppsyn då de kan tjorva in sig där man minst tror.
 
 
 
 
 
 
 

Ljust i öster

 
 
Somnade tidigt i gårkväll och vaknade därmed också tidigt utsövd och redo för en ny dag. Utetermometern visar sex kallgrader och himlen ser ut att bli blå i öster där den uppstigande solen också gör sig redo för en ny dag.
Idag ska mina händer röntgas, tid beställas för däckbyte plus baxa in däcken i bagaget. Därefter blir det lite krattning runt syrenerna som äntligen släppt sina vissnande blad. Planen är också att rengöra gräsklipparen efter en sista sväng på tomten.
I kylskåpet står en sats härligt röd lingondricka på "tillagning" och den ska silas och sockras framåt kvällen. Gott till vinterns vargtassar! Ja, det var det jag i arla morgonstund vet om dagens agenda. Ingenting är spikat i sten och förändringar är välkomna inslag. Igår var det jättefint väder och jag var ute en stund men orken svek rejält och jag låg mest raklång på kökssoffan och lyssnade på ljudbok. Det är konstigt att orken ibland liksom bara dunstar bort trots att viljan pockar på att göra saker. Frustrerande!
 

Kyligt

 
Kung Bore är nära nu, väldigt nära, om jag ska lita på känslan i min kropp. Morgonen är vacker med en uppgående sol, klarblå himmel och frostglittrande vita gräsmattor. Morgonsolen avslöjar dock att mina nyputsade fönster ser ut allt annat än nyputsade efter förra veckans regn och blåst.
Klockan är snart nio på förmiddagen och utetermometern visar ännu två kallgrader brrrr. Har klätt mig varmt och planerar att starta gräsklipparen en sista gång innan den får byta plats med snöslungan. Har kvar att klippa runt växthuset fast egentligen är det inte nöjdvändigt och inte heller enligt expertisens råd att klippa gräset kort på hösten men det är betydligt lättare att kratta om våren om gräset är kort. Dessutom ser det ut lite mer välvårdat med välklippt gräsmatta. 
Under arbetets gång och förresten under hela min vakna tid lyssnar jag på ljudböcker. Just nu är jag på bok tjugofem i serien Sagan om isfolket. Det är en njutning att lyssna på dessa böcker och praktiskt att lyssna via mobilen. 
 
 
 
 
 
 

Färgsatt

 
 
Häromdagen fick jag äntligen färg och fason på min ostyriga kalufs. Kanske blev det inte så kort frisyr som jag hade tänkt mig men bättre än innan saxen gjorde sitt. Beställde också tid hos optiker för att prova ut nya glasögon. Både synen och modet förändras och när man som jag har haft glasögon sedan femårsåldern tycker jag att man kan unna sig något så när moderna bågar även om styrkan i glasen inte är helt fel. 
Ute på gatan i storstaden stötte jag på en gammal klasskamrat och det tog några ögonblick att inse att den gamla och vithåriga tanten var en jämnårig.Vi konstaterade att sjuttioårsdagen närmar sig, ve och fasa, men i nästa andetag sa vi att vi får vara glada att vi hör till dem som fortfarande lever.
 
När solen tittar fram flammar höstens färger och min nykrattade tomt är återigen strösslad med gula löv men idag får de ligga lugnt då jag ska iväg på en stunds trevligheter. Ingenting står skrivet i sten så hips vips kanske tomten är krattad innan mörkret faller. 
 

Höstjobbardag

 
 
Huvudvärk, den numera ständige följeslagaren, däckade mig totalt i går men idag var jag i bättre form och har gått an med lövkrattan och gräsklipparen som ett flitigt bi till dess att krafterna knappt räckte för att ta mig in i huset igen. Blodsockret i botten och sjöblöt i svett trots iskalla vindar. Drack ett glas sockrig apelsinjuice och satte mig sedan darrande på en pall i duschen. Nu några timmar senare är formen på topp igen. Min kära granne som är tio år äldre än vad jag är har hjälpt mig och jag har hjälpt henne. Arbetet går liksom lättare när man är två. Min kära granne är beundransvärd, glad och positiv plus massor av finsk sisu. Ingen latmask där!  Så här i höstgöratider är många grannar ute på sina tomter och det blir samtal både till höger och vänster plus trevliga kaffestunder. Snart, alldeles för snart, är mörkertiden över oss och då försvinner vi var och en bakom höga snödrivor till dess att vårsolen tinar fram oss igen. 
Nu när lingonsylten är kokad och rabatterna och tomten är redo för vinter funderar jag på att hämta en utejulgran innan snön ligger djup ute i skogen. Måste också skruva ihop en enkel ramp för att få upp snöslungan på altanen. 
Bilens sommardäck ska bytas ut till vintriga dubbdäck och gräsklipparen ska byta plats med snöslungan men därefter kan jag koncentrera mig på insidan av huset. Tror att jag måste skriva en projektplan och förhoppninsvis följa den slaviskt.
 
 
 

Kärt besök

 
 
I förgår åkte mitt barnbarns familj hem efter några dagar hemma hos mig. Det har varit så enormt roligt, barnen är glada och fantasifulla, leksaker överallt och svettigt emellanåt när stressen slår till i min gamla kropp. 

 
Det är full fart i fantasiverkstaden från morgon till kväll och ordningen blir därefter!
 
 
 
 
Våran minsta älskling fyllde ett år för några veckor sedan men vi firade ännu en gång med tårta och presenter.
 
 
 
 
Jag hade städat bort sommarköket men det bars fram igen och den här gången lagades det bajsmat till rävarna.
 
 
 
 
 
 
Katterna är oftast osynliga när det finns småttingar i huset men den här gången var min stora kisse intresserad  av de små och lät sig klappas.

 
 
 
 
 
 

RSS 2.0