En enda resa

Denna morgon verkar mina öron vara extra lyhörd för ord.
När jag flugit tusen mil ska jag flyga tusen till, skriver ett resebolag i sin annons.
Vi får bara en enda resa, sa frikyrkopastorn i morgonteven som för ovanlighetens skull slogs på denna morgon.
Det är väl i och för sig inget nytt att det gäller att vifta på medan tid är med kurs på det betydelsefulla i livet. Hur man reser, och vart man reser i detta enda liv beror på vad man prioriterar. Mina viktigaste resor går till nära och kära, vänner och andra som betyder mycket för mig för att inte nämna trädgården. Det låter lite överdrivet att kalla min tomt för trädgård, men för mig är det en plats för resor in i drömmar och sinnliga upplevelser i allsköns ro. 
 
 

Vilken bra dag det har varit idag!

Greppade äntligen målarpenseln och liggandes på garagetaket blev allt ändträ i nypanelen grundmålat. Obekvämt, men nödvändigt, eftersom jag inte tänker byta panel någon mer gång.
 
Därefter gick jag och spaden iväg till spridningsvilliga Finnslide och fyllde två skottkärror med varmkorvstjocka rötter. I ett försök att hejda spridningen är nu en del av marken täckt med markduk. Slidet verkar tyvärr vara näst intill omöjliga att utrota.
Som final när ryggen och mina korta bakbensmuskler sved som attan fixades förra årets utrotningsfläck med jord och gräsfrö. Allt ont glömdes när jag vattnade sådden och en färgglad regnbåge glittrade i vattenstrålen.
Även om jag stundtals önskar mig en behändig minigrävare, röjsåg, åkgräsklippare och allehanda självgående prylar så älskar jag att jobba med kroppen och att åstadkomma något med små medel som inte behöver vara särskilt märkvärdigt. Den största glädjen finns ofta i det lilla. 
 

Om att inte få sola sig i en komplimang

I går träffade jag en man i 90-årsåldern. Han hörde nästan ingenting, gick fruktansvärt illa men hade ett glatt och uppriktigt leende i hela ansiktet. Han ursäktade att han inte hade känt igen mig häromsistes då vi stötte ihop. Anledningen föll inte i god jord hos hans hustru som satt intill mig i soffan. Han sa nämligen att jag ser ut som en liten späd flicka och att det omöjligt att tro att jag är pensionär. Han upprepade det flera gånger. Hustrun kommenterade: "Men visst har du diabetes?" Jag bekräftade och för att inte förstöra den trevliga stämningen tillade jag att det fungerar jättebra.
Den här kvinnan har med sin elaka tunga förpestat livet för många i sin närhet och förmodligen skulle hon få en psykiatrisk diagnos om hon utreddes. Själv ser hon sig som överlägset perfekt och ovanligt äkta gudfruktig. Andra personer tillskriver hon negativa egenskaper, förmodligen sina egna, och i synnerhet psykiska tillkortakommanden. Min släkt har hon placerat på en ort där vi aldrig ens haft en avlägsen släkting och dessutom är vi alla svaga i sinnet. I går kunde jag inte låta bli att tala om att vi faktiskt också härstammar från samma by som hon själv och då från ett hus där hennes egen mans förfader växte upp som fosterbarn och fick ärva en stor egendom som hon också haft stor nytta av. Jag såg hur hon anstrände sin hjärna, och elakheterna kom, men enligt rapport först när jag hade tackat för mig och åkt iväg hem. 
Egentligen bryr jag mig inte, men det som fascinerade var att kvinnan levde upp till den bild jag genom åren skapat av henne utifrån vad andra människor berättat.

Efter regn kommer solsken ...

Sol och isbjörnsdoftande nordvärstlig vind är vad som bjuds idag. Drack morgonstarkt kaffe ute på farstubron i solande katters sällskap. Även om gårdagen frestade på med allt regnande så hade dagen avlöpt i förnöjsamhetens tecken om jag inte hade valt att ta en tupplur i tevesoffan. Det finns ingenting som kan få mig på så usligt humör som just eftermiddagstupplurar. Nåväl, jag överlevde och idag är en ny dag med nya valmöjligheter. Här ska målas, inhandlas tumlade stenar och kanske spikas om sonen kommer och instruerar hur man använder elkapen utan att såga av sig fingrarna eller slösa med virket. 
Varje gång livet är motigt hör jag mammas röst som lugnt påminner: "Det är mörkast före gryningen". Hennes livsvisdom lärde mig att när livet ter sig som värst kan det faktiskt inte bli värre. Trygg insikt för att hålla hoppet vid liv. Efter regn kommer solsken, kanske inte alltid det solsken man förväntat sig, men jag upplever att det mesta har lätt för att bli bra och kanske till och med bättre.
Idag blir det absolut inga eftermiddagstupplurar, däremot kalas hos barnbarnet som fyller elva idag. 
 

Innejobb

Vaknade till regn och bestämde kvickt att det gäller att passa på att städa, tvätta och annat när det lika är inneväder. Ingen tid ska slösas på depp. Toan fick en rejäl omgång, men jag funderar på hur och om det går att ordna så att de små kattsandskornen inte sprider sig i hela huset. Råkar ett enda sandkorn på golvet bli blött smälter det ner till en grå fläck som man måste böja sig ner och skrubba bort. Jobbigt. Ostädat intryck och ohygienskt det här med kattsand, fast ett måste när man har innekatter. 
När även min garderob fått en välbehövlig rensning blev det bilens tur. Iklädd regnställ var det inga problem med vädret. Min kära bil som inte varit insvept i löddrande schampo den här sommaren blänker nu som ny. 
På tur står nu hopsamlande och genomgång av tingeltangel som lyckats hamna lite här och där i huset. Innejobb finns det hur mycket som helst. Tänker på dukhögen i tvättkorgen ... och önskar att jag hade ett bättre strykjärn än mitt nittioniokronors från GK:s.
 
 
Min lilla kattfröken Ida sitter på fönsterbrädan mellan rosa mårbackapelargonior och tittar längtansfullt ut. Inte ens en liten fågel eller ekorre syns till. Katter och regn är ingen bra kombination, bara ett lätt duggregn är pest åtminstone för mina katter. 

Våt dag

 
Det blev inget målande idag då himlen var helgrå av regntunga moln. Däremot är alla avlusade plantor i jord och även den fina alpklematisplantan som jag fick av min kära syster. Drömmen om en klematis som klättrar längs den vita stammen på hängbjörken är nu förverkligad. Jag gläds och håller tummarna för att den överlever och frodas. Regnet kom som på beställning precis när planterandet var klart. En regndag är bara välkommet.
I morgon ska jag åka till blomsterhandlarna och försöka hitta en fjärils- och humletilltalande blomma att plantera nära växthusets dörr. Tror att det behövs pollinerare i växthuset.
 
 

Väder

Himlen har varit täckt av moln dagen lång och temperaturen något sval. I och för sig har vädret inte spelat någon större roll för mig eftersom jag har jobbat på mitt gamla jobb, betalat räkningar plus städat inomhus. Kvällen däremot hade gärna fått bjuda på finväder då vännen Maria bjöd på smarrigt grillat. 
Vädergubbarna hotar med regn, men jag hoppas att de har fel. Lite regn en kort stund är i och för sig bara bra för grönskan ,,, nä förresten då växer gräset ännu mer så jag ändrar mig till att det gärna får vara torrt och soligt väder.
Sol, runt 20 plus och lätt regn nattetid är mitt önskeväder. 
 
 

Segt

Segt är ett lämpligt ord för dagen som gått. Planen var att fixa en rabatt och det har jag också gjort, men det har värkt både här och där, myggen har irriterat och orken rann bort, inte bara i armarna utan i hela kroppen och knoppen. Hemsk känsla att inte orka det man allra helst vill göra. Fasar för att bli gammal och orkeslös, kanske rent av beroende av andra. Usch, vilken fasansfull tanke.
Min drömrabatt existerar fortfarande bara i fantasin. Kanske är det vackrast så, men en rosenapel med djupt cerisrosa blommor och blad ska jag banne mig skaffa. Färgen är otroligt vacker mot allt det gröna.

Segt

Segt är ett lämpligt ord för dagen som gått. Planen var att fixa en rabatt och det har jag också gjort, men det har värkt både här och där, myggen har irriterat och orken rann bort, inte bara i armarna utan i hela kroppen och knoppen. Hemsk känsla att inte orka det man allra helst vill göra. Fasar för att bli gammal och orkeslös, kanske rent av beroende av andra. Usch, vilken fasansfull tanke.
Min drömrabatt existerar fortfarande bara i fantasin. Kanske är det vackrast så, men en rosenapel med djupt cerisrosa blommor och blad ska jag banne mig skaffa. Färgen är otroligt vacker mot allt det gröna.

Midsommardagen

Det hjälps inte men det är kul ibland med ungar bus och rackartyg. Idag hade vi sommarbuffé för våra nära och kära. Sju vuxna har närpå ätit ihjäl sig och fem småttingar har levt rövare, sparkat boll, blött ner sig när de slängde jord i vattentunnan, blött fötterna i fontänen och sprungit ut och in i huset precis som barn brukar göra. Katterna inhyste jag i ett rum på övervåningen och för säkerhets skull låste jag även dörren med tanke på att slippa agera vakt.
 
 
Vädret har varit perfekt och den ljuvligt doftande lila bondsyrenen slog ut precis idag. Nu är diskberget bortstädat och ordningen i huset återställt. Mina ben är trötta och svullna och längtar efter liggläge.
 

Midsommarafton

Solen har förgyllt dagen även om vinden stundtals varit lite väl kylig. Kvällen har varit riktigt skön, precis som en midsommarafton ska vara.
Idag åkte vännen och jag åkte mot kära hemmet för att fiska, men först tog vi en vattningstur förbi kyrkogården. Nere vid älvkanten smög ett litet brunorange rådjurskid iväg mot sin mamma borta i slydungen och ute i vattnet hoppade fiskar, forsen brusade samma melodi som alltid, småfåglar och myggor susade ovanför våra huvuden. Hela backen blommade i gult, lila, vitt och rosa i tät trängsel med midjehöga brännässlor. 
En kasse rabarber fick följa med hem och är nu förvandlad till en läcker kaka efter nytt recept.
Dagen har bjudit på flera fikastunder med grannar, barn och barnbarn. Vi har njutit av trevligt umgänge och vacker natur dagen lång.

Inför midsommarhelgen

Är dagvill och trött i kroppen. Har jobbat några timmar på gamla jobbet och kört gamla spikiga huspanelen till soptippen, Därefter packade vi ner älgköttbullar och älgfilé i kylbagen och åkte till Frevis där vännens barn och barnbarn hyr en stuga. Medan vi grillade visade sig solen, men det blåste ganska rejält så just nu känns det lite småhurrigt. Funderar trots kylan att gå ut och gräva ner mina lusiga plantor som förhoppningsvis inte är så lusiga efter dunderkuren med såpa och T-röd.
 
 
Enligt väderleksrapporterna ska vi få landets bästa väder under midsommarhelgen. Låter bra! Mindre bra är att vi lär drabbas av mygginvasion när värmen slår till. Midsommardagen ska det bjudas på buffé. Det mesta är redan inhandlat och tillagat. Håller tummarna för att vi kan äta utomhus i riktigt skönt midsommarväder.
 
 

Snart midsommar

Hyperaktivitet har präglat denna dag. Har grejat med allt från byggröj och gräsklippning till att rulla köttbullar. På förmiddagen jobbade jag också några timmar på mitt gamla jobb. Det har funnits en del mörka moln på min himmel men de lär försvinna med nordvästblåsten som bjöd på vitt blomfall när den blåste både häggblom och äppelblom över hela tomten. Häggen är för övrigt fullsändigt belamrad av löss. Usch! 
Snickaren är klar och jag är så glad att jag inte längre behöver skämmas för en rufflig husgavel. Fick också en rejäl lucka med gångjärn på gavelspetsen istället för den livsfarligt tunga som satt där tidigare.
 

Bråda dagar

 
Panelbytet är nu nästan klart, bara ett fåtal brädor kvar att byta. Har inhandlat färg och denna gång en lite dyrare som påstods vara klart bättre än billigare varianter. Hoppas att det stämmer. Nu ska här målas ...
Under två intensiva dagar har jag hantlangat snickaren uppe på garagetaket, klättrat otaliga gånger uppför och nedför stegen med material, brytit loss brädor, lastat släpet och känt mig nyttig som bara den. Samtidigt har jag fått en gratisutbildning i panelbyte. Tror faktiskt att jag kan byta panel på garagefronten på egen hand. Egentligen inte märkvärdigare teknik än att fålla upp gardiner till rätt längd.
Mellan varven har mina lusiga plantor fått sig en omgång av en blandning av såpa, T-sprit och vatten. Det verkar funka men måste upprepas till alla lusägg är kläckta. Typiskt att det också ska krångla när det finns nog mycket att göra.
Emellanåt har jag tagit en njutarsväng förbi äppelträdet som blommar mer än någonsin. Insekterna jobbar intensivt så det finns hopp om äppelskörd framåt sensommaren. 
 

I byggbranschen

I morse kom äntligen snickaren och det har inneburit att även jag varit engagerad i diverse hantlangningsjobb uppe på garagetaket. Min snickare är 80 år och har egen byggfirma. Han åtar sig numera mest mindre byggjobb, men jobbar trots sin ålder mer än 8 timmar per dag. Jag frågade hur han burit sig för att vara så vigulant och han svarade:
- Hårt jobb från det jag var ung.
Han har också ont i höfter och lite här och där men tycker precis som jag att det är värst när man stannar av och ska i gång igen. Bäst är att vara igång hela tiden.
Att äntligen få bytt panelen på södergaveln får en tung sten att falla från mitt hjärta. I morgon tror jag att han gör klart och då är det målning som gäller för mig. När jag grundmålade alla plankorna häromdagen sade jag enligt vännen en gång per timme;
- Helvete vad jag hatar att måla.


Lyckliga stunder

Efter en stundtals tuff men väldigt rolig vecka med barnbarnen är det husfix som gäller framöver. Igår grundmålade jag huspanelen och tackar min lyckliga stjärna (vännen) för att vi bar in den i garaget till natten. Önskar att snickaren kommer i morgon.
Igår visade sig vädret från sin allra bästa sida, grönskan frodades och häggen doftade, flera gånger var jag på väg att börja sjunga psalmen " I denna ljuva sommartid ...". Vi åkte en sväng ut på landet till dotterns familj, drack saft och åt nybakad rulltårta som var så där gyllengul som bara sockerkakssmet blir av hemägg. Deras hönor och tupp gillar också sockerkaka så pass mycket att de hoppar upp i famnen och näst intill tjuvar det man är på väg att stoppa i munnen.



Det gäller att passa på att njuta av livet som bjuds i både stort och smått. 

Mygg och äppelblom

Myggen har anlänt så nu blir det till att söka fram myggstift, myggspiraler och citrondoftande ljus. Grannens äppelträd är vitt som nyfallen snö, har aldrig sett något liknande. Mitt äppelträd verkar också ställa till med rejäl blommning, men knappast lika överdådigt som det  hos grannen. Hoppas att det finns insekter nog att pollinera, annars blir det dammvippan som får sköta befruktningen. Förra sommaren vippade jag runt i mitt äppelträd och skickade sedan vippan vidare till dotterns äppelträd som inte är självpollinerande och det funkade.

Som alla dagar denna veckan har denna inneburit barnbarn. Bara ett ♥ av mina sju har saknats. Vännen har också kommit hem från bilköparresan i Tyskland med nyförvärvet. I morgon återgår jag till måleriarbetet igen. Huspanel ska grundas innan snickaren kommer till veckan. Sedan måste mina blomplantor ut i rabatterna. Har nog aldrig förr varit så här sen med plantering.

Välsignad



Sitter nyvaken och njuter av en kopp livgivande kaffe och försöker förstå mig på bloggens nya utseende. Kroppen är ännu stel men snart är den också i gång, även om det varje morgon känns som att rullatorinförskaffandet är väldigt nära.  

Gårdagen var händelserik och rolig om än ganska jobbig. Barnbarnen dominerar tillvaron denna vecka och igår var det fiskeutflykt som gällde. Naturligtvis hittade jag inte metspöna som för några veckor sedan lades på det perfekta stället i ute i bodan, istället fick jag snabbt göra om två kastspön till metspön. Det funkade också.



En liten firre kunde inte motstå den feta daggmasken men barnen var barmhärtiga och släppte ut den igen i älven. Vi grillade korv och åt bullar mellan nappen och blev själva ordentligt inrökta av surveden.



Det är en gåva att vara mormor och farmor, om än lite kärt småjobb mellan varven. Har svårt att förstå de personer som av egoism och lathet väljer bort engagemanget med sina barnbarn. Ingenting, och då menar jag allt, kan ersätta samvaron med barnbarnen. Kärlek från båda håll utan villkor. 

Dagen avslutades med mina gamla arbetskollegor från Kulturskolan. Det traditionella knytiset hemma hos Jennie, i strålande sol och med massor av god mat och goda desserter förgyllde slutet på dagen. 


Nästan varje kväll känner jag tacksamhet för alla jag har omkring mig, det är alla dom som gör mitt liv så rikt. Gemenskapen med nära och kära, vänner, grannar och annat löst folk går inte att mäta mot någonting annat. Amen.


 

En dag i hästens tecken

Började dagen med att tillsammans med barnbarnen åka och titta på cirkusens vackra hästar, kameler, zebror och åsnor som betade bland maskrosorna utanför cirkustältet. Därefter åkte vi iväg på dagens utflykt som gick till Eva i Siknäs som har två hästar hemma på sin gård. Barnbarnens småkusin som är i samma ålder som mina barnbarn var också där vilket var riktigt lyckat. Barnen har ryktat, krafsat hovar och flätat manen på en liten shettis och de har fått rida på en ståtlig nordsvensk som Eva ledde runt och vi åkte alla ut på en rejäl hästdragen vagnstur i den idylliska och hästtäta byn där en gång mina föredetta svärföräldrar bodde. Vi bjöds på nyfångad och smörstekt strömming. Mums så gott! Jag åkte hemåt med hettande kinder efter en hel dag ute i blåst och solsken och med två väldigt trötta men nöjda barn.
Eva hade full koll på hästarna så till och med jag som annars alltid varit hästrädd vågade mig fram till den stiliga nordsvenska hästen. För första gången i mitt liv känns ett litet sug efter att åtminstone en gång i livet sitta upp på en hästrygg.
Vagnsturen var en meditativ upplevelse. Lugnet, dofterna, hovarnas klapper och fåglelkvitter och vagnens lätta vaggande gjorde att barnen  nästan somnade. Inom mig poppade kära och samtidigt vemodiga barndomsminnen upp från den tiden då det var vanligt med häst och vagn ute på landsvägen utanför mitt barndomshem.

Underbar dag

Började dagen med att delta på friskolans fina avslutning. Måste beundra lärarna som verkligen samarbetar i ordets rätta bemärkelse och ger järnet för elevernas bästa. Mina barnbarn blommar och stortrivs eftersom de blir sedda och uppskattade. Skillnaden mot den skola de gick i tidigare är enorm. Små byaskolor där personal trampat på i många år kan verkligen bli väldigt fel och det är barnen som kommer i kläm. Skolan som ska vara till för barnen  - alla barn dessutom, men så är inte fallet i denna kommun. Usch så mycket tokigt, inkompetent och oprofessionellt jag har varit med om när det gäller skolan. Det är förskräckligt att kommunala skolan har sådana grundläggande brister att föräldrar tvingas välja friskolor som till råga på allt gör vinster på våra skattemedel.
Hemma igen bakade jag en rulltårta som fylldes med upptinade hallon. Två av mina barnbarn kom hit efter sin examen och vi åkte iväg till dotterns familj med rulltårtan, grädde och flera sorters strössel.
Hemma igen sökte jag daggmask med yngsta barnbarnet. Han hitta många feta och långa rackare, men när jag föreslog fiskeutflykt i morgon slog han ifrån sig direkt och ville verkligen inte offra sin maskvänner.  Vi får se vad vi hittar på istället. Kanske ridning.
När jag blev ensam hemma igen startade jag gräsklipparen och med massor av tjurighet lyckades jag alltmer haltande klippa vartenda grässtrå på alla 1300 m². Varje gång jag klipper ångrar jag alla buskar och träd som ska rundas.  Det är förunderligt vackert ute med häggen vars skira blommande grenar nuddar den nyklippta gröna gräsmattan och en ljuv doft som är en fröjd för sinnet.

Regndag

Känner mig mör i kroppen efter en natt på en tunn bäddmadrass direkt på golvet. Anledningen till att blev så är att jag helt enkelt blev för trött för att hämta extrasängen i förrådet och jag ville inte tränga ner mig mellan barnbarnen som sussade så gott i dubbelsängen. 
Det har regnat i stort sett hela dagen men det har inte spelat någon roll för istället har jag passat på att umgås med nära och kära. En sådan här råkall kväll passade det perfekt med bullbak. Sista väldigt väljästa plåten med längder blev inte vacker men smaken är det inget fel på.

Utedag

Vaknade till strålande sol och termometern visade 28 plus i växthuset där rutorna var totalt igenimmade av fukt. Äntligen!
Bestämde mig för att måla farstubrons snickerier. Basta. Som vanligt blev det en hel del dripp och dropp som jag sedan trampade på och spred vida omkring. I morgon, om vädret vill, ska andra varvet målas.
Efter en tallrik vegetarisk ärtsoppa räckte energin till att rensa stora rabatten, ja till och med allåkerbäret hamnade i skottkärran. Tror inte att åkerbäret är så lättutrotat eftersom rötterna lätt går av när man försöker lirka upp de rackarna. I år har alla pioner blomknoppar till skillnad mot i fjol då bara ljuvliga rosa doftpionen spred glans och doft.
I kväll kom två av barnbarnen för att sova hos farmor. Nu sover de i min säng och jag intar nog gästrummet, istället för att våndas på mittskarven ... och barnbarnen slipper få nattsömnen störd av konstiga ljud ... znark. Vi får gosa i morgonbitti istället. Vi har laddat skafferiet för en riktig mysfrukost.

Full fart

Var uppe med tuppen redo för virkesleverans. Kroppen är stel och fingrarna smidiga som välstoppade wienerkorvar. Har sovit oroligt och drömt mardrömmar om läckande tak och andra besvärligheter. Kanske ett tecken på att det har varit lite väl hektiskt den senaste tiden. Det är samtidigt en härlig känsla när allt snurrar på enligt agendan. När allt är klart är tanken att ställa till med en rejäl sommarfest ute bland blommor och blader.

På eftermiddagen åkte jag och tog hand om barnbarnen och hunden och passade samtidigt på att laga laxlåda till föräldrar kom hem från jobbet. Hemma igen blev det äntligen gräsklippning i högsta läget eftersom gräset var långt och blött. Det får bli ett extra klippvarv så fort det har torkat upp. Det är en fröjd att stöka omkring utomhus just nu när stora häggen i hörnan är vitklädd och sprider väldoft.

Händelserik dag

Dagen började grått, klarnade upp en stund och sedan drog det ihop till regn, men jag hann i alla fall grundmåla farstubron. Medan jag målade hördes en rejäl plåtsmäll alldeles i närheten och mycket riktigt hade en ung mopedist kört in i sidan på en personbil. Ambulansens och brandbilens olycksbådande tjutande fick det att knottra sig långt in i märgen. Tack och lov hade killen hjälm så jag hoppas att hans skador inte blev allvarliga.
Medan regnet strilade tog jag tag i oredan i förrådet. Fattar inte att jag kan ställa till det som jag gör. Har sett ut som om tjuvar rotat runt. Nu är en sopsäck proppfull med bra att ha saker som sparats i långa tider och fler säckar lär det bli. Det är obegripligt att skrotet aldrig tar slut.
Högen med broderade och hemvävda dukar från kära fasters gömmor blev i en hast tvättade och de flesta dukar är strukna släta och fina medan de ännu var lite fuktiga.
Alster med 70-talets murriga brunoranga toner är ett dilemma. Tvivlar på att jag eller någon annan kommer att använda dem, men inte har jag ♥ att slänga felfritt och gediget hantverk.
I kväll kom min skrivarkompis förbi och förärade med frodiga kryddplantor oregano, basilika och mynta. Därefter åkte jag och hämtade hem gräsklipparen som varit på reparation och som av händelse råkade doktor Tobbe ha xenonlampor till mitt trasiga halvljus.
Snickaren som ska byta panel på husgaveln har också varit hit i kväll. Tänka sig att han fyller 80 år och jobbar på med sin byggfirma. Vigulant och klar i knoppen som en femtioåring. Det är något att önska.

Nationaldagen

Flamma stolt mot dunkla skyar lik en glimt av sommarens sol ... Nja, det är i så fall en sol med väldigt många fläckar. I dag har den dessutom hängt som en blöt trasa fastkletad mot stången. Våran nationaldag har gått mig nästan spårlöst förbi förutom att jag inhandlade sverigebakelser på Coop och åkte till sonens familj för en fikastund. Bakelserna var vackra med en liten flagga på den chokladströsslade toppen, men tyvärr väldigt osmakliga när man nådde innandömet. Egentligen en bra bild på hur det är ställt med vårt land som en gång låg i topp när det gäller välfärdens olika aspekter.
Idag tänkte jag att visst är jag stolt, faktiskt jättestolt över vårt fina land när det gäller främst natur och uttrycksfrihet. Men när det gäller skola, sjukvård och äldreomsorg skäms jag inför alla som drabbas av nedskärningarnas konsekvenser. Jag skäms för att vi har så många välbeställda människor som väljer egoism istället för solidaritet. Jag skäms också över att det finns så många rasister i vårt land.
Den dag alla barn får den hjälp de behöver för att uppnå skolans mål, när sjukvården fungerar för alla och när alla äldre behandlas med respekt och omtanke - den dagen ska jag också stå stolt den här dagen.

En slappardag

Kroppen, eller rättare sagt mina värkande ben och fötter, behövde en vilodag så idag har jag varit och hälsat på både syrran och gamla jobbet som verkade ha det värre lugnt och skönt, kanske lugnet före stormen (examen). Sedan transporterade jag gräsklipparen till doktor Tobbe för operation. När jag lyfte ut åbäket från kofferten tappade jag den på foten och befarade det värsta, men jag hade turen på min sida den här gången. Nu i kväll med laddade batterier blev farstubron skrapad och slipad så om vädret vill blir det målning i morgon.
Grannarna kom hem idag efter att i nära två månader ha kuskat omkring i Europa med sin husbil. De fryser, men för mig som småjobbar ute är det perfekt temperatur och risken för att bli svettig eller för att få värmeslag är i princip obefintlig. Och inga mygg - ännu.


Uteliv

Egentligen har det varit en riktigt skön dag med drygt femton plusgrader, mulet och regn hängandes i luften. Gräset växer så att det knakar och min gräsklippare är inte alls i form = dålig kombination. Jag har försökt med att byta olja, fylla tanken med ny bensin, klämma och trycka men inget hjälper. Har tittat i instruktionsboken och nu återstår en sak och det är att rengöra en grej som sitter i bensinslangen eller vad det nu är för slang.
Började morgonen med att dricka kaffe med dottern som kom precis när jag var på väg upp ur sängen. Därefter åkte jag till soptippen med förra veckans brädskräp och sedan direkt till sågen och köpte brädor till farstubron. Nu är brorepet också på G. Skönt.
Har tagit en rövare och planterat ut ringblommor och tagetes i gula rabatten framför altanen. Nu är det bara att hålla tummarna för att det inte blir en frostnatt. Älskar ringblommor, de blommar överdådigt och villigt långt in på hösten och finns i alla möjliga nyanser av gult, orange och aprikos.
Den vita vinbärsbusken är totalt översållad av blommor och det bådar för många goda stunder frampå sensommaren. Söta och inte så syrliga som de röda. Svarta vinbär är också supergoda att äta direkt från busken, men de röda behöver lite socker för att tungan inte ska krulla ihop totalt.

Städvirus

Vaknade på städhumör och har fått gjort massor. Hela huset doftar såpa. Medan jag var i onläget passade jag på att skruva upp två hyllkonsoler, men missade lite så nu är den ena en centimeter lägre vilket innebär att hyllorna lutar ... och naturligtvis syns det.
Det borde vara lag på att alla kvinnor ska ha en välutrustad verktygslåda med funktionella och helst maskindrivna verktyg som gör småjobb lätta att fixa själv. Det ska inte behövas en karl för en ynka tavelspik. Min låda är proppfull, men ändå saknas det en hel del. En eldriven såg av något slag skulle inte vara helt fel, tycker det är skitjobbigt att såga "för hand". Måttband finns i lådan och det borde jag ha använt idag.
Under min skoltid fanns inget som hette trä/metallslöjd för flickor. Nix, vi fick vackert ha syslöjd med en fröken som kallades för Sprättan. Träslöjd för flickor fanns inte ens på tankekartan. Fast kanske lika bra det för killarnas slöjdlärare var en galen filur som misshandlade dem med en gummislang. Men jag tackar min lyckliga stjärna för att jag hade en pappa som lät mig vara med när han jobbade och som tålmodigt visade och förklarade. Det har jag haft stor nytta av, även om allt inte blir rätt i första försöket.

Tiden

Yngsta barnbarnet fyllde sju idag och äldsta barnbarnet som är tjugofem förlovade sig igår. Hjälp! tiden rullar iväg alltför snabbt, fast ännu känner jag mig ung, åtminstone i själ och hjärta.
Kronan är en plojgrej som ingår i ett överpråligt förlovningspaket. Minns när hon en gång blev sur på mig och ivrigt ritade en teckning föreställande mig där jag hade på mig en orange kluddrig klänning som var det värsta hon då kunde föreställa sig. Lilla älskade barnbarn!

Det händer ett och annat

Den senaste tiden har jag verkligen känt mig som en slavdrivare av värsta sort, även fast vännen ännu inte har klagat. Parabolen ligger på släpet, nya väderbeständiga vindskivor i svart plåt ligger på taket, det krusidulliga broräcket ligger också på släpet för vidare transport till tippen. Det är så himla skööönt att ha hjälp att ta tag i allt som blivit eftersatt genom åren. Om jag hade pengar tra la la la la ... ja, om jag hade pengar då skulle jag leja yrkesfolk och åtgärda hela kittet, nu blir det mest att byta ut sånt som är helruttet.
I kväll vajar grannens flaggvimpel lite lojt i vinden från norr, solen ligger lågt och speglar sig i spegelmobilen som kastar runda och snabba små solkatter på husväggen och gräsmattan. Häggen är nästan i blom och hängbjörken är klädd i skiraste grönt. Vackert! Allt lever upp, även vi grannar i kvarteret unnar oss små trevliga pratstunder vid tomtgränsen. Gemensamt är att vi alla längtar efter sommarvärmen.

RSS 2.0