Mina älsklingar

 
Häromdagen lämnade jag mina katter obevakade i några sekunder och då han den här damen ta en fågel. Den var stendöd och kanske var den det redan då hon hittade den. Hur som helst var Ida väldigt stolt när hon visade mig bytet och jamade uppfordrande att jag skulle släppa in henne i huset. Vi stannade ute och efter en stund lade hon ifrån sig bytet.
 
Kattkillen Emil kurade som vanligt under bodgolvet innan det blev dags för dagens pälsvård. Inte så kul med kam och borste men faktiskt går det lite bättre numera. Ännu är jag inte sönderklöst.
 
Efter fågelhändelsen kollar jag att kusten är klar innan katterna får komma ut. Det är många fågelbon runt mitt hus där flygfärdiga ungar trillar ner på marken. 
 
 
 

Underbart är kort

 
Den här årstiden är jag utomhus i stort sett all vaken tid om vädret  inte är alltför blött. Det finns alltid saker att göra eller njuta av. Idag har jag klippt mina trettonhundra kvadratmeter och avslutade med att trimma varendaste kant så nu är tomten så fin den kan bli. Sommarblommorna i rabatterna har farit rejält illa av regn och blåst men perennablommorna växer så det knakar. Även om kroppen protesterar överskuggar njutningen de kroppsliga tillkortakommandena med råge. Jag älskar den här årstiden mygg och knott till trots. I kväll fotade jag den skira alpklematisen som klättar runt hängbjörkens stam och lilla purpurapeln som är översållad av cerisrosa blommor. När man bor i ett villaområde är det svårt att hitta vinklar som ger fina kort utan störande bakgrund. 
I morgon ska blir det vilodag med trevligheter iklädd baddräkt (om jag får på mig den utan att den blir genomskinlig i uttöjt tillstånd).
 
 
 
 
 

Sommar, sommar, sommar

 
Ännu en underbar dag med strålande sol och klarblå himmel. Frampå kvällen rikligt med mygg och ett uppfriskande duggregn. Mina doftsinnesceller uppfattade doften från både liljekonvalj och brudspirea. Blev så glad. Lever ännu på hoppet att en dag återigen kunna känna dofter. I och för sig trevligt att inte känna kattpisslukten från kattlådan men det har ju också sina sidor då mina gäster förmodligen uppfattar den.
 
Idag målade jag äntligen över de värsta skavankerna på altanräcket som en livsförlängande åtgärd. Fick nästan solsting och brände mig på både rygg och armar. 
 
I kväll var jag till trollskogen för att fota guckusko men trollskogen var skövlad av stora maskiner och ingen guckusko eller annan raritet hittades. Istället blev det mindre lyckad forsfotografering och ännu mindre lyckad fotografering av igelkott som mumsade på en överbliven bit av min middagsmacka.
 
 
 
 

Midsommarmorgon

 
Bästa tänkbara morgonstund. Ljusblå sommarhimmel och en ljuvligt strålande sol. Grönskan växer nästan synligt i höjden. Småfåglarna kvittrar och matar sina små under takpannorna och katterna sitter förstummade av härligheten.
Det blev inga sju blomster under huvudkudden eftersom det nog inte går att finna så pass många olika ännu men idag ska jag kolla om liljekonvaljerna är i blom. Hur som helst så sov jag väldigt gott ändå, visserligen drömlöst. Livet har lärt mig att skillnaden mellan dröm och mardröm kan vara hårfin. 
 
Midsommarafton bjöd på bästa tänkbara väder till stor glädje för oss som levt i kylans och skuggans jämmerdal i så många månader. Sonens familj var hos mig en stund och åt halstrad lax och lite smått och gott innan de åkte iväg och fiskade gädda vid min barndomsstrand. Vi kunde äta ute på altanen för första gången denna sommar. Jag hann också med att njuta av grönskan hos min dotter och barnbarnsflickorna där saknaden efter en älskad pappa var tung en helg som denna. Flickorna hade ändå orkat göra en midsommarstång och dottern hade gjort midsommarfint med blommor. Esko var förbi en sväng mitt på dagen och hade med sig gravad lax och tunt finskt rågbröd som är supergott tillsammans. Känner mig priviligerad men önskar att krafterna räckte till lite mer. I dessa väderomslagens tid bråkar mina leder och då speciellt en led på fötterna. 
 
Nu dags för lyxfrukost ute på farstubron.
 
 
 
 
 

Midsommar

 
Äntligen kom lite värme till oss längtande frusna. Det var ljuvligt att gå ut i lilla linnet och greja mest hela dagen. Gräsmattan är klippt, vattenfontänen är igångfixad och några blomster omplanterade till terracottakrukor istället för plastigt vita. Helghandlat och har en tårtbotten inne i ugnen. Hoppas det sistnämnda blir lyckat. Är alltså redo för midsommar som lär bli en hyfsat lugn tillställning. Funderar på att fixa en liten midsommarstång i morgonbitti trots att de enda blomster som blommar är maskrosor och någon enstaka rödblära. 
Vad gäller maskrosor så har jag både förgiftat, grävt upp och plockar dagligen alla blommor allt eftersom de slår ut. Förståndsmässigt inser jag att det inte går att vinna den kampen eftersom närmsta grannen har en gigantisk maskrosodling på hela sin tomt. 
 
 
 

Utejobb

 
Livet rullar på och jag snurrar på så gott jag kan. Helgen har ägnats åt utearbete. Syrran och jag var och bytte jord och planterade blomster på våra käras gravar. Nöjda efter fullgjort hedersuppdrag åkte vi hemåt. Därefter blev det prins och prinsessbröllop. Är verkligen ingen rojalist men kul att se den vackra bruden och den underbara brudbuketten plus alla gästers flodiga frisyrer, klänningar och bling bling. 
 
Idag strålade solen från en blå himmel men vindarna var iskalla. Började med åka och köpa en hop jordsäckar för att fylla igen gropar i gräsmattan plus till att fylla de sista utekrukorna. Nu är allt planterat ute i rabatterna och som vanligt var min plan glömd så nu är det ett virrvarr av färger, former och höjder. I och för sig gillar jag att rabatterna ser ut lite vildvuxna med små överraskningar som sticker upp allt eftersom sommaren fortskrider. Om det nu blir någon sommar. Inne i växthusvärmen blommar tomatplantorna och i gurkplantorna syns små gurkor. Mexikansk mynta till mohitodrinkarna växer så det knakar och oreganon är frodig värre. 
 
Nacken värken av kylan från isvindarna och mina ömma handleder och långfingrar värker. Frustrerande. Om vädret vill ska det målas till veckan och så vankas trevligheter tillsammans med vännerna. Längtar.
 
 
 

Glädjen

 
I dessa regnens och blåstens tid får man försöka glädja sig åt det lilla, ja egentligen är det stort att till exempel körsbärsträdet överlevt vintern och har ställt till med stor blombjudning för första gången i sitt trädliv. Det gör mig jätteglad. Med åren har jag blivit superbra på att njuta och bli lycklig att de små nära tingen men det har tagit sin tid att nå nå den mognaden. Ibland tycker jag faktiskt synd om alla dessa som jagar efter lyckan allt längre bort och glömmer att den oftast finns precis överallt bara man vill och tar sig tid att se och uppleva.
 

Regn hos mig igen

Igår förgyllde solen tillvaron och idag är det återigen regn. Att hålla fyr i den positiva gnistan är inte det lättaste men hos mig har lådor städats och rensats på allehanda skräp. Nu återstår de tristaste, alltså bänkens underskåpar där grytor och andra tunga hushållsgrejor förvaras. 
I morse fick jag en rejäl humörnedgång över badrummet och sovrummets skick. Om jag hade pengar skulle det inte vara någon sak att fixa till eländet men så är det tyvärr inte fattigpensionär som jag är efter dryga 43 års arbete och dryga 300 högskolepoäng. Så här i efterhand och om jag hade förstått hur lite mina ansträngningar genererade i pension så skulle jag ha valt annorlunda i mitt liv. Nu är det bara att gilla läget och traska på så gott det går men jag önskar att dagens arbetskvinnor ställer höga krav och strejkar till dess att de får igenom sina krav fast det är klart då kräver det att kvinnnor förstår vad lojalitet kvinnor emellan kan betyda. Det där sista om lojalitet är en av anledningarna till att vi kvinnors arbete fortfarande i det närmaste betecknas som en liten hobby som samhället kan belöna med en liten flitpeng.
 

Ruskväder

 
Förutom några korta stunder har dagen bjudit på regn och rusk. Passade på att peta upp en hel hink maskrosor de stunder regnet gjorde uppehåll men känner mig rejält pessimistisk vad gäller utrotningensmöjligheterna.
Inne i växthuset var det torrt och skönt och mina vackra pelargonior har fått flytta till de blå utekrukorna som ska stå på altanen så fort temperaturerna tillåter.
I kväll har himlen spruckit upp och solen visar sig men vinden verkar öka och det oroar mig med tanke på växthuset som är relativt oskyddat vid sydostliga vindar.
Sommarprojektet med stort P kommer allt närmare och jag bävar trots att jag vet att när man väl är igång så är det inte så farligt. Fönsterkittning och målning som innebär massor av maskeringsteip och ett riktigt kladdgöra. 
 
 
 

RSS 2.0