Qunilla

 Regnet har öst ner hela natten och termometern visar några varmgrader. Egentligen har jag ett ärende några mil bort som kräver bil men jag vet inte om jag vågar bege mig ut på vägarna just i dag.

Jag hoppas verkligen att det inte blir en likadan regnvinter som 2013/2014 den vinter då jag höftopererades. Det var glashalt och knaggligt överallt och jag var livrädd för att halka omkull. Det är idag precis fyra år sedan jag opererades och allt har var bra sedan dess. Den fruktansvärda värken innan operationen är ett minne blott. Höftprotesen fungerar perfekt och det är ytterst sällan som jag märker av den. Ett sådant tillfälle är när jag ska vika ihop mig för att dra på strumpbyxor. Det löser sig med lite trix då jag inte vill riskera att protesen hoppar ur led. Det lär vara ytterst smärtsamt.

Det opererade benet blev några centimeter längre än det andra så jag haltar rätt rejält. Tanken var att jag skulle få remiss för att kompensera med hjälp av specialanpassade skor men sjukgymnasten här på orten fick aldrig iväg remissen trots påstötning och för min del fanns det inte heller pengar att göra det då det är en kostsam åtgärd. För att foten ska rymmas inne i skon byggs även sulan på underifrån. Låter inte snyggt men jag måste nog ändå ta tag i det där inom kort.