Qunilla

 

Så var det återigen min födelsedag, faktiskt mitt sextioåttonde om jag räknat rätt. Jag föddes i Naisjärv i finrummet hemma hos mormor. Barnmorskan anlände med egen bil vilket var ovanligt på den tiden då ytterst få kvinnor hade körkort. Mina första veckor tillbringade mamma och jag hos mormor, min innerligt älskade mormor, men så fort vädret tillät åkte vi hem till pappa i Forsbyn där vi bodde på övervåningen i en röd norrbottensgård. Mycket vatten har flutit förbi under Forsbron och mina val här i livet har inte alltid varit de klokaste men jag har överlevt om än ibland med nöd och näppe. Har lärt mig en massa under resans gång både om mig själv och andra. Alla dessa sextioåtta år har svischat iväg och nu tycker jag att det svischar alldeles förfärligt snabbt. Känns ibland som att jag befinner mig i ett korsdrag.

 

Jag är jätteglad över att jag har skottat garagetaket för nu verkar det komma snö var och varannan dag. I morse slungade jag bort gårdagens snö. Snöslungan är verkligen en god hjälp även om den är rätt så tung att hantera men jag slipper i alla fall lyfta och kasta iväg snön med handkraft.

 

Idag begravdes min sista länk till den tidigare generationen och det känns sorgligt att jag inte hade ekonomisk möjlighet att delta. Jag har dock varit med i tanken.