Lycklig
Vaknade efter en skön natt till riktig högsommardagsväder och parkerade nyduschad med kaffekopp och katter ute på farstubron. Blommorna strålade mot mig, fåglarna kvittrade och ekorren smackade i björken intill. Inga förpliktelser väntar denna dag och jag är fri som en liten sparv.
Att vara ensamstående pensionär är visserligen fattigt men samtidigt enormt skönt. Visst skulle jag kunna prostitutiera mig ekonomiskt som så många andra i min situation men nä det känns inte aktuellt i nuläget. Jag har sett för många skräckexempel på usla förhållanden där det bara finns ett kitt och det heter pengar eller så är det ett jätteproblem som måste döljas till varje pris. Visst finns en liten strimma av hopp att en dag från hjärteroten känna att den här människan vill jag krypa nära och vara tillsammans med (i värsta fall) dygnets alla timmar. Fast i så fall måste jag först öppna ögonen och låsa upp hjärtedörren och för det krävs det en ytterst invecklad kod som bara fungerar från ett omedvetet plan.