Qunilla

Med högerarmen inlindad i värmedynan inser jag att det är dags för paus i snöskotteriet. Var ut en stund i morse och borde ha nöjt med att skyffla bort fjunen som föll under natten men så klart kunde jag inte låta bli att gå till altansidan där snön ligger djup och hårt packad. Det borde jag ha låtit bli.

 

Nåja, det finns alltid annat att göra istället. I mitt fall är det årsredovisningar i mitt samhällsuppdrag. Egentligen inget märkvärdigt det heller eftersom jag har verifikaten i perfekt ordning. Har också några ansökningar för mina huvudmäns räkning som ska fyllas i och skickas vidare. Ibland har saker och ting en tendens att hopa sig och kännas som ett oöverstigligt berg. Så känns det just nu när snöröjningen fått gå i första hand.

 

Eftermiddagens solnedgång var en härlig syn. Tankar på vår, blomfröer och ljuvlig sommar snurrade i mitt huvud.