Uppåt och neråt
en titt i spegeln visade att svullnaden börjat lägga sig men det blårödlila har istället brett ut sig och runnit neråt halsen. Var tvungen att åka på ett möte idag och där fick de sig några glada skratt över min färggranna nuna.
Det är trist väder, grått och regnigt. Klockan är inte mer än halv fyra och det skymmer redan. Usch. Bävar för tiden som väntar.
Mitt i allt det här trista har jag fått en väldigt glad nyhet som blir starten på något nytt i mitt liv. Är väldans glad, men det får förbli en liten hemlis ännu ett tag. Nix, det handlar inte om pengar utan om något betydligt mer värdefullt.
Livet är verkligen en berg och dalbana. Ibland är det höga backar och branta stup och ibland är det bara små upphöjningar på en evighetslång raksträcka. Vilket som är bäst är svårt att säga men alltför kuperat kan bli jobbigt i längden. Numera är det sällan hisnande avgrundsstup och det känns ganska skönt. Har nog med åren blivit lite bättre på att navigera.