Qunilla

I kväll kom jag äntligen igång med kåldolmstillagningen. Förvällde vitkålen tidigare idag och sent omsider åkte jag och köpte övriga ingredienser. Det var en fröjd att skala av de stora kålbladen, klicka på färsröran och sedan rulla ihop och försluta med en trästicka. De blev så snygga, faktiskt helt perfekta. Mammas kåldomsrecept finns fortfarande i mitt huvud trots att det är flera år sedan jag gjorde dem sist. Jag hoppas, ja faktisk vill tro att hon stod intill och smålog förnöjt. Min kära älskade mamma som skulle ha fyllt nittio detta år om hon hade fått leva. Ibland tänker jag på hur hon skulle ha sett ut som gammal, vad hon skulle ha sagt om sådant som hänt i familjen genom åren och naturligtvis om hon också hade drabbats av Alzheimers demens som flera av hennes bröder. En sak är säker och det är att jag är glad för att hon slapp uppleva förnedringen att bli dement och inspärrad på ett boende lika trist som dödens väntrum.