I tankar

Dagens väder har varit värsta tänkbara med regn, vind och rusk som på senhösten. Trots det usla vädret åkte syrran och jag till våra käras gravar för att plocka bort ljusrester efter vinterns små ljuslågor och samtidigt passa på att spraya antimossmedel på gravstenarna. Syrran hade planterat en liten kruka med klart blå penséer som nu pryder våra föräldrars grav fram till dess att det är dags för andra sommarblomster. För oss, precis som det var för våra föräldrar, är det ett hedersuppdrag att vårda våra käras gravar. Som liten flicka cyklade jag ofta med någon av mina kompisar till kyrkogården för att med en glestandad kratta skapa fina mönster i sanden på våra familjegravar. På den tiden var det sand som ytlager istället för nutidens gräsmatta. Det var rofyllda stunder som jag idag kan tycka liknar känslan av andlighet som eftersträvas i japansk trädgårdskonst.


Här hemma, i min egen trädgård, skulle jag vilja skapa något avskilt och rofyllt som innehåller de fyra grundelementen plus en skön och vacker bänk för att sitta i stilla begrundan. En glestandad kratta skulle finnas inom räckhåll för att allt efter humör skapa vackra svindlande linjer eller kanske strama mönsterkombinationer.
Ja, det finns mycket att drömma om ...