Ut ur dimman

Vaknade glad och lycklig om än något ledbruten i barngästsängen med två av mina barnbarn sovandes i dubbelsängen alldeles intill. Vi steg upp och fixade lyxfrukost med finaste porslinet. Sedan barnprogram och pyssel innan pappan kom och hämtade hem sina juveler. Samtidigt anlände dottern med ytterligare ett barnbarn. Vi tittade på mina gamla skolböcker och en uppsatsbok från klass 4. Jag hade till och med kvar en över 50 år gammal skrivning som handlade om järnåldern vilket är precis vad hennes klass precis håller på med. Det är obegripligt att åren gått så fort.
När alla hade åkt hem till sitt gick jag ut och skottade bort snön som föll i natt. Därefter åkte jag mot kära barndomshemmet. Dimman låg tät som en vitmålad vägg längs älvkanten men precis vid hemgården körde jag som ett trollslag ut ur dimman till strålande sol och klarblå himmel. Det är lätt att bli lyrisk när trädens grenar är glittrande vitklädda och de kära vyerna över älvens is ligger rena och orörda. När jag satt inne hos min bror flög en liten pärluggla mot fönsterrutan. Den klarade sig men satt sedan uppburrad på en gren en bra stund innan den flög iväg mot nya äventyr.
Ja, det var min söndag och nu är jag trött.
Allmänt