Dagen har bjudit på både glädje och sorg. Hämtade glada barnbarn i skolan och åkte hem till mig. Jag anade att dagen skulle sluta i stor sorg för oss alla eftersom deras älskade hund Iza var på djursjukhuset för en bedömning om hennes åkomma skulle gå att operera eller om det var humanast att låta henne gå över regnbågsbron till hundhimlen. Det blev det sistnämnda. Ingen farmor eller annan vuxen vill att små barn ska behöva sorgerliga förluster av detta slag. Det gjorde ont att uppleva när de insåg det ofattbara. Har man älskat mycket så sörjer man också mycket. Lillgrabben, 6 år, ritade en ledsen hund med änglavingar och vi grät.
