Qunilla

Det har varit en hektisk tid med alla möjliga tider att passa och sådant är något som näst intill kan stressa livet ur mig.
Idag kom jag mig också för att göra en annan sak som ligger mitt hjärta väldigt nära och som nära på förtär mig inifrån.  Jag kontaktade helt sonika en samordningsperson som fick ta del av mina erfarenheter av en obefintlig samordning. Min ilska är stor och hatisk över hur dåligt samhällets så kallade skyddsnät fungerar för människor som enligt olika lagar har rätt till stöd och inte får det. Jävla förbannade skit. Må de ansvariga brinna i helvetet. Det blev ett bra samtal och vi ska på den personens önskemål ha fortsatt kontakt. Vad och om det resulterar i något får framtiden utvisa. Man vet aldrig, kanske köpte han bara min tystnad för lite smör.

Tiden för att skriva pensionsansökan närmar sig och det känns så himla skönt och samtidigt är det ett stort steg att kliva ur arbetslivets tvångströja. Nåja, jag har planer på en annan "karriär" med stor frihet.