Idag
Kvicksilvret i termometern kryper neråt och det känns lite brrigt kylslaget inomhus. Fina rosiga flanellpyjamasen kommer väl till pass. Tack, tack givaren!
Idag har jag varit till Luleå med unge herrn som gjorde ett nytt försök med teorin och själv var jag till en ny frisörska som gav mig en helt ny frisyr med kort kort nacke. Jag beställde en kort, tuff och lättskött frisyr och det fick jag så resultatet är till full belåtenhet. Om jag sedan får till rufset i morgonbitti är en annan femma.
Det har hänt både sorgliga och roliga saker den senaste tiden. Den sorgliga är att en liten babygosse i släkten oförklarligt somnade in för evigt. Känner en innerlig önskan om att det på något sätt går att hjälpa till att lindra sorgen och saknaden hos de förtvivlade föräldrarna. Ställer mig frågan hur det är möjligt att orka leva vidare.
Det roliga är att käraste barnbarnet blivit antagen på ett universitet i USA. Helst skulle jag så klart vilja ha henne här hemma men jag vet ju att det här är en dröm som hon kämpat hårt för att förverkliga så jag ska stötta allt jag förmår. Älskade ungen!
Det händer mycket mellan sorgen och glädjen och ibland känns det som att uppförsbackarna aldrig tar slut. Inte konstigt att nacken, axlarna och benen värker av allt knatande.