Skön dag

Vaknade med ljuset och såg allt större snöflingor falla från en gråmulen sky. Precis efter morgonkaffet ringde syrran och föreslog att vi skulle åka och tända ett sista ljus i lyktan på våra föräldrars grav innan den bäddas in i snötäcket.
Vi åkte norrut i underbart vackert snölandskap med stora flockar renar på behörigt avstånd från vägen. Första stopp blev shopping i Konsumbutiken och vi hann även med en sväng in på GK:s innan vi vi parkerade utanför kyrkogården.
De flesta ljuslyktor stod mörka och isiga och bara huvudstråket var plogat så vi fick pulsa en bit i snön.
Vi för alltid samtal med våra kära och jag tror att de finns där någonstans i våran närhet. Ibland förnimmer jag ett svar. Som avslutning svängde vi förbi kära hemgården och inandades barndomens luft i både lungor och hjärta. Minnen av villkorslös kärlek och omtanke tacksamt förvarade i minnets skafferi.

Varje litet barndomsminne
göm det i ditt sinne
göm det intill ålderns dar
som det bästa livet har

Under hemresan pratade vi om saker som vi är glada att våran kära mamma slapp uppleva. Hon var en människa som ville alla så väl, men tyvärr är inte alla människor som hon var. Ibland befinner sig dessa empatilösa krymplingar i närheten och försöker förpesta luften vi andas. Tacksamt att livet har lärt att man alltid ska ha det finmaskiga filtret tillhands.

Väl hemma igen åkte granen ut. Jag sj öng "Nu är glada julen slut slut, julegranen bäres ut ut ..." medan jag jag klädde av den. Kissen racade som en dåre så barren spred sig över hela rummet när platsen blev tom. Sedan stod han och tittade ut genom altandörren på granen som låg utanför. Undrar vad han tänkte.

Det är lugnt i mitt hus. Barnbarnen är på vift och jag ska ta itu med disken.