En ekande tillvaro

Jobbade fram till lunch och sedan styrde jag, Lillemor och Maria kosan mot Haparanda och Tornio. Eftersom det är ekande tomt på mitt lönekonto blev det inte någon storhandling. Det enda jag köpte var en påse kattmat, två nudelpaket á 2.50 och en billig ansiktskräm. Däremot noterade jag att det fanns massor av fina kläder som jag gärna hade införskaffat.

I morgon ska jag ha medarbetarsamtal med min chef och jag hoppas innerligt att det leder till att fler kronor trillar in på kontot.  Jag tillber högre makter.
Det är egentligen ganska komiskt att nu när jag ska börja trappa ner inför pensionen hoppas chefen förmodligen att jag ska lägga in ytterligare en växel och prestera mer. 
Nu gäller det bara att bestämma mig för när det magiska pensioneringsdatumet ska infalla. Jag har det fattigt nu och jag kommer att få det fattigare, men jag kommer att äga min egen tid och kan göra vad jag vill bara det inte kostar pengar.
Ett litet extraknäck skulle behövas. Jag har bil och släp, gräsklippare och snöslunga.  Kanske jag skulle kunna åka runt och klippa gräsmattor och slunga bort snö, rensa ogräs, handla och tvätta åt dem som inte orkar. En tanke som väcktes idag .. Hemtjänsten tar 280 kronor timmen, jag skulle kunna ta hälften ... kontant ...