Vilodag
Mitt beslut att helga vilodagen är minsann inte så lätt att genomföra. Det finns inga medvetna religiösa aspekter på detta beslut utan bara att jag känner att det är i elfte timmen att försöka vårda min kropp som fått gå på alltför lågoktanigt bränsle i för många år. På något sätt sitter gamla helgrutiner inristade i mina rörelser här hemma. När jag passerar städgarderoben hoppar nästan mirakeltrasan och dammsugaren självmant i min vidöppna famn. Jag får liksom trycka igen dörren. Nä, jag ska inte jobba på söndagar, bara på sin höjd laga mat, lyssna på radion, diska, bädda och gå på promenad med kissen. Ungefär som min mormor gjorde fast till skillnad från henne väljer jag bort kyrkobesöket. Mitt förhållande till högre makter är en aning komplicerade. Min flunsasjuke vän jobbar denna helg och helgjobb lär det nog bli rätt så ofta under hela vintersäsongen eftersom han jobbar i en verksamhet som går mot högsäsong.
Nu är höstlovsveckan över och för första gången genom åren kan jag konstatera att den förflutit lugnt. Otroligt skönt!
Nu väntar en kopp söndagskaffe och ett intressant radioprogram.