Kaos

både i min hjärna och här hemma. Hela huset är upp och ner. Min mani att gömma saker och sedan glömma bort var jag har gömt det har gjort att jag fått vända ut och in på skåp och garderober. Godispåsen som jag köpte till mr x hittades i kylens fruktlåda. En viktig sak är fortfarande borta. Den var viktig så jag har fått köpa nytt. Att jag aldrig lär mig.

Idag var jag på halvårsbesöket hos diabetessköterskan. Värdena var bra och vi passade på att prata om hur det blir efter operationen. Min dröm är att det finns tillräcklig insulinproduktion kvar som räcker till när min kropp blir mindre. Hoppas hoppas! Den obligatoriska vägningen var så klart positiv för en gångs skull. På invägen träffade jag en bekant som precis var utskriven efter magplastik. Hon var så vacker och fräsch. Hoppas att jag en dag också får genomgå den. Man måste nå målvikten först.

Mina kvällar blir kortare och kortare. Numera är jag trött redan vid niosnåret. Nu väntar sängen.