I väntan på stormen

Löven rusar över min gräsmatta och förhoppningsvis bort från min tomt. Känner mig rastlös och olustig och sugen på att utföra storverk. Vad har jag ingen aning om. Kanske måla mina gulnade trätak vita. Det skulle bli ljust och fint.
I morgon är det måndag igen. Det är definitivt inte kul.
Inte ens flera skivor chokladsockerkaka dövar olusten, tristessen eller vad det nu är. Nä, nu måste jag skärpa mig och bli positiv.
Mr x kom hem före utsatt tid i går kväll. Skönt. Det är ju positivt. Det blev några säckar löv idag också trots blåsten. Det är ju också bra. Tvätthögen blev vikt. Också bra.

Det är så jäkla mörkt nu när kommun sparar på gatubelysningen. Grannen nedanför som brukar ha åtskilliga watt igång utomhus och lysa upp hela den här delen av kvarteret verkar också spara. Och jag snålar som bara den. Har bara tänt en svag lågenergilampa vid ytterdörren. Snart är det lika mörkt som i början av 1900-talet innan elektriciiteten kom till byarna. Men oj då så snabbt jag hamnade i negativismen igen. Fast egentligen kanske det finns guldkorn i mörkret också. Man kommer sig tidigare i säng, sover gott och blir utvilad och fräsch. Nio månader efter stora strömavbrott föds det massor av barn. Alltså det finns en hel del kul att pyssla med i mörkret. Nåja, för mig som inte ska tillverka barn eller något annat under filten skulle det vara mysigt med en öppenspis av något slag. En brasa som värmer och sprakar så där lugnt och rofyllt så man bara går ner i varv och somnar så gott under filten.

Nu ska jag sluta svamla och försöka ställa i ordning lite kläder för i morgon.