Grrr

 
 
Sista dagen i juni bjöd på en strålande skön sommardag och till min stora glädje upptäckte jag att mitt kala äppelträd har börjat skjuta nya små blad. Det finns hopp om äpplen nästa sommar. Jag har gnetat på som en igel med allt från dammsugning, kanttrimning och tomatomplantering till att skriva överklagningar för andra personers räkning.
Blir upprörd när jag tänker på hur sjukt och orättvist vårat samhälle kan vara. Många människor tror att personer som är i behov av samhällets stöd får det stöd de behöver men ack så fel de tror. Det kan finnas prydliga dokument med beviljade insatser ett visst antal timmar per månad men de blir aldrig utförda. Undrar var pengarna till de timmarna hamnar. Och det som kan göra mig nästan vansinnig är när privat inskränkt tyckande går före professionalitet. Det måste finnas otroligt många mesiga och konflikträdda chefer eller i värsta fall okunniga som låter det fortsätta. 
 
Jag glömmer aldrig när jag läste en liten bok som hette något i stil med Putte, ständigt tacksam. Den var skriven med hjälp av en ny teknik, typ pinne i munnen och elskrivmaskin, av en gravt handikappad man. Det var nog i början av 70-talet och första gången som jag upplevde att en gravt handikappad fick göra sin röst hörd. Jag blev otroligt berörd.
 
För att byta till ett positivare tonläge så vann mina resekompisar och jag femhundra kronor på bilbingo i kväll. Pengarna gick direkt till vårt gemensamm konto för taxi och sprit. Det svänger friskt i mitt liv och så hoppas jag att det fortsätter många många år till.