En dag för minnen
Idag åkte syrran och jag längs älven mot hemtrakten för att tända ljus på våra föräldrars grav. Mamma skulle ha fyllt ninntionio år idag om hon hade fått leva. För evigt saknad men jag har så många fina minnen av en glad och snäll mamma som gav så mycket villkorslös kärlek till oss barn. För evigt tacksam att hon alltid såg till vårat bästa i första hand. Under adventstiden tänder vi ljus inför varje helg och har så gjort i mer än trettio år. Och alltid på mammas födelsedag och naturligtvis även på pappas födelsedag i slutet i av oktober. Samtidigt har vi genom åren bjudits på sagolika vyer längs färden där solen strålar likt ett eldklot från talltopparna vid horisonten och tänder glitter i vitklädd natur. Idag var det alldeles magiskt vackert. Vi körde ut på en bro över älven och försökte få några fina bilder men nej nej det måste registreras av en människas ögon och sinnen.
Juletiden är också minnenas tid. Varenda dag plockar jag i recept som jag fått av någon av mina nära som inte längre finns med oss. Jag tar fram dukar och prydnader som de tillverkat och gett mig och idag såg jag bilden framför mig och kände till och med doften från granen som pappa tog in kvällen innan julafton. Mamma stod glad vid spisen iklädd julförklädet och småbrorsorna väntade ivrigt på att få hänga upp de färggranna julkulorna. Jag tittade ner på de nya julmattorna med röda inslag som mamma hade vävt. De var fluffiga och mjuka att gå på.
Idag när jag var och handlade köpte jag kalvsylta som såg ut som den mamma gjorde men nej nej den smakde inte alls som mammas.