Vitt vitt
Gårdagens inlägg blev inte färdigskrivet eftersom jag råkade få en rejäl allergikänning av hasselnötter. Bakade semlebullar och hade ingen mandel hemma till mandelmassan så jag tog istället hasselnötter, men det skulle jag inte ha gjort för efter att ha provsmakat massan svullnade ögonen och blev knallröda, munnen och svalget svullnade, näsan rann som en flod och det kliade överallt på kroppen. Jag kunde tack och lov andas obehindrat, men att svälja gjorde både ont och var svårt. Tog en allergitablett och efter ett par timmar började allergin avta och nu har jag tagit en till för säkerhets skull. När jag var ung tålde jag inte pollen, "ogräddade" äpplen, persikor, valnötter och hasselnötter men det är flera decennier sedan det blev någon reaktion. Nå, då är det dags igen att passa sig för dylika livsmedel.
Idag himlen ljust blå och solen gör sitt bästa för att förgylla vår vita kalla värld, men igår bjöd natten på ett par decimeter snö och dagen bjöd på ännu mer. Efter frukostmackan blev det snöskottning. Utomhus är det fluffigt vitt och liksom ljuddämpat som det blir när det kommer mycket snö. Efter att traktorn har burit bort det jag skottat ihop ska snöslungan få köra bort snön längs gången mot farstubron och utebodan. Slungan har i drygt tjugo år varit en sann vän som hjälpt mig hålla uppe infart och gångar även om själva slungan är ganska kraftkrävande att manöverera. Hjulen sitter i det läge de sitter och går inte att vrida åt något håll utan man får med handkraft vrida hela slungan när man ska svänga. Här uppe i norr behöver alla med hus en snöslunga, liten eller stor beroende på hur mycket man ska hålla snöfritt. Att skotta allt förhand är inget som ger guldstjärnor i kanten, det är bara dumt med tanke på hjärtat. Ja det var min lovsång till snöslungans ära!
Jag väntar ännu på tre årsbesked innan jag kan lämna in årsrapporterna till överförmyndaren. Frustrerande att det tar sådan tid.