Betydelsefullt

 
 
Efter några förfärligt snöiga och deprimerande dagar blev det en glad fredagskväll tillsammans med min bror med sambo och min syster. Passade på att vädra den ärvda finservisen som bara får komma ut från skåpet vid speciella tillfällen. Servisen var en vinst som min morbror vann i en prickskyttetävling på 1950-talet. Mina föräldrar köpte den av honom. Den har inga stämplar trots att den verkar vara av bra kvalitet. Den består av många delar och allt är helt förutom en kraschad tallrik. Servisen väcker kära minnen men även saknad efter nära och kära som alltid funnits med runt matbordet vid festliga tillfällen. Den var bland annat med på mitt bröllop.
 
 
Ljuslyktorna har min faster Mia gjort av senapsglas från 1970-talet och pyntat till dom med broderade linnegördlar. Så typiskt min faster med återbruk och handarbeten. Minsta lilla tygbit eller trådbit togs tillvara och kom till användning på något sätt. Hon var beundransvärd.
 
Nu blir det några veckor utan festligheter innan det blir storhelg och dags att duka till fest igen och fram till dess får jag njuta av ett  fint citronträd i mitt köksfönster.