Idag fyller min finaste granne åttio år fast det kan man inte tro då hon är i full gång som vilken femtioåring som helst. Lätt som en plätt kliver hon upp på en vanlig stol och tar ner någonting som står ovanpå köksskåpen eller slänger sig ner på golvet och hämtar en en sked som studsat in under soffan. Hon lastar sin bil full med säckar innehållande trädgårdsskräp och kör till soptippen. Hon har precis som alla oss andra krämpor och en stor sorg då hennes älskade lämnde jordelivet för knappt ett år sedan men hon kämpar vidare och i gengäld har hon ett fullvärdigt liv med många vänner att glädja sig åt.
