Mina katter

Ylleschalen värmer skönt runt halsen. Utomhus är det strålande vackert men tjugotvå grader kallt. I och för sig ingen vind att tala om så det är säkert inte så farligt om man bara klär sig vettigt. Bilen är på uppvärmning då jag måste åka och köpa en låda kattsand. Förpackningen väger tio kilo och det är alltid lite motigt att få hem den. Den nya finkorninga sorten är den bästa kattsand jag någonsin testat, visserligen också dyrast men i längden billigast, sprider ut sig minst och viktigast av allt klarar den av bajs-och kissodören bäst förutsatt att man dagligen rensar bort alla klumpar. 
 
Det är kostnader med husdjur men inte för en sekund skulle jag vilja vara utan mina fyrfotade älsklingar. De finns alltid runt omkring mig och händer det någonting är de lika nyfikna som jag är. Vaknar jag på natten av ett ljud och blir lite smårädd behöver jag bara titta på Emil som sover på sängen bredvid mig. Ligger han lugnt så är det ingen fara. Katterna reagerar direkt på allt som stör den vanliga ordningen. Däremot attackerar de inte som vakthundar utan springer och gömmer sig när de blir rädda så attackbiten får jag ombesörja på egen hand .