Qunilla

Lördagen bjöd på uppehållsväder men ingen sol som jag hade önskat mig. Fick gjort en del utomhus. Grävde bland annat bort jord som låg mot husgrunden och fyllde på med några kärror grus. Natten bjöd på ännu mer regn men söndagen bjöd på några timmars efterlängtad sol som fick höstfärgerna att glöda. Medan grannarna fortfarande sussade gott gick jag ut och skottade ner cembratallens barr i säckar. Som jag skrivit många gånger tidigare så älskar jag tidiga morgnar medan tillvaron är tyst och stilla. Fåglarnas kvitter och ekorrens gnagande i tallen var de enda ljud som nådde mina öron. Naturterapi för kropp och själ. Katterna fick sin morgonluftning och under tiden passade jag på att ordna till ute i bodan. Jag förstår inte att jag som är rätt så ordningssam lyckas skapa ett sådant kaos ute i bodan. På dagen medan solen flödade åkte jag mot Torneå och klädbutikerna med fjortonåriga barnbarnet. Själv hittade jag bara två kortärmade bomullströjor men barnbarnet fick en tjusig festblåsa i en modell som hennes föräldrar aldrig hade köpt, men hon var jättenöjd. Däremot förbjöd jag henne att ha den på sig på skolan.

Idag är det lövkrattning som gäller tillsammans med grannen Lea förutsatt att det inte regnar. Jag hör inte till de speciellt väderbereoende men den här hösten har varit väl så mulen och blöt och alldeles för få dagar med sol och klar himmel. Det är ännu tidig och mörk morgon och kaffet var lite väl svagt så jag laddar en ny panna för att få igång livsandarna. Hoppas att byggarbetarna kommer och gör klart idag.