Qunilla

 

Solen flödar från klarblå himmel och termometern på solsidan har gått i taket. Själv drack jag mitt morgonkaffe på skuggsidan där nattens svalka fanns kvar. Insåg att altanen behöver bli befriad från pollen så det blir dagens första projekt. Altanen är fyrtiotre år gammal och sjunger på sista versen  för om ett par veckor ska en ny altan se dagens ljus. Har en design i huvudet som jag måste försöka få ner på papper så att mina snickare kan göra en mer exakt planeringen inför jobbet. 

Planerar att åka och se om Coop rear äppelträd och körsbärsträd. Inte för att jag är grävsugen men gropen efter gamla äppelträdet finns kvar och det enda jag behöver göra är att gräva bort den gamla fluffiga jorden och köpa nya säckar näringsfull jord. Tror att jag till dags dato denna sommar kånkat på över trettio fyrtioliters jordsäckar och efter varje inköp har jag tänkt att det var de sista, men det dyker alltid upp något nytt projekt.  Igår köpte jag NPK och stensalt som var paketerade i säckar om tjugofem liter. Insåg brutalt att vid den vikten går min yttersta kraftgräns men jag fick hem dom och ut ur bilen och in i bodan. 

 

När jag skrev rubriken till det här inlägget tänkte jag skriva om något helt annat men de läsare som följt mig genom åren vet att jag skriver direkt ur livet i princip utan censur och idag blev det ovanstående som rann ner i mina fingrar. Hur som helst är det väl ändå det här med att kunna göra en massa utomhus som är det bästa med sommaren.