Lördagstankar

 
För er alla mina nära och kära, vänner, bekanta och annat löst folk som som berikar mitt liv finns en bred och varmt välkomnande bro som går rakt in i mitt hjärta. Jag älskar alla telefonsamtal, promenader och kaffestunder med prat och skratt om allt och ingenting. Vi skrattar åt våra tillkortakommanden, tröstar när livet bjuder på motstånd och gläds tillsammans över det positiva livet bjuder oss på. Ni är alla utan undantag viktigast av allt i mitt liv! Många av er är jag skyldig stort tack för att ni har stöttat och uppmuntrat mig och hjälpt mig att komma på fötter ingen när livet varit tungt och motigt. Miljoners tack!
 
 
Under hela mitt liv fram till idag har jag bara stött på tre personer som jag verkligen avskytt från djupet av mitt hjärta. Den första som jag fick kalla kårar av var en manlig lärare som gillade att stå och sköta vattenkranarna i flickornas duschrum när jag var i elvaårsåldern. Jag minns fortfarande hans svarta ögon där han stod tryckt mot väggen i svart kostym, vit skjorta och slips och jag förstod tidigt att han var ett perverst äckel även om det ordet inte fanns i mitt vokabulär på den tiden. Dessvärre började fanskapet ringa och förfölja mig under en tid efter en klassåterträff trettio år senare. Den andra var en kvinnlig rektor som på det så kallade utvecklingssamtalet baktalade min kollega och goda vän som dessutom stod utanför dörren näst i tur efter mig. Jag kände mig smutsig bara av att ha vistats i samma rum som den här rektorn. Från den dagen var den rektorn ett enda stort skämt, dessutom oärlig, inkompetent och förhoppningsvis även inkontinent. Den tredje som hålls på många armlängders avstånd är en sjukt manipulativ person som verkar ha som livsuppgift att skada och söndra. Jag är tack och lov inget lättintagligt offer för manipulativa övergrepp och det verkar vara ytterst frustrerande för den här personen. Gedigen och bred livserfarenhet har försett mig med förmågor som förgör skit ungefär på samma sätt som ett antivirusprogram fungerar i en dator. Jag tror på ödets makt om att den som begår övergrepp av olika slag mot andra så småningom biter sin egen svans.