Eget skryt
Eget skryt lär lukta illa men det struntar jag i för igår var jag superduktig. Klippte gräsmattan klart med uppsamlare vilket är rejält tungt eftersom gräset hade fått bli alldeles för långt. Det blev tio fullproppade säckar. Helt otroligt mycket. Nu har jag bara kvar att såga ner tre rönnar med en massa stammar i varje. Tror att jag fixar det själv den här gången. Har både elmotorsåg och lång sladd. Sedan är min tomt redo för vinter. Funderar på att rigga utejulgranen så är den också redo när dess tid kommer.
Som final gick syrran och jag en entimmespromenad i längs ävlen och njöt av en underbart vacker solnedgång som speglade sig i spegelblankt vatten. Framför oss var himlen rosalila och bakom oss guldfärgat. Och allt speglade sig i älvens spegelblanka vatten. Magiskt.
Gräsmattorna är ännu vita av frost och på solsidan har termometern precis orkat till plussidan. Det är bara att inse vad som står för dörren. I går morse var ytskiktet på marken fruset. Att finna sig i omständigheterna är banne mig inte lätt när det gäller mörker och kyla, men jag gör det, om än motvilligt. Har två vinterprojekt, det ena är att göra en fotobok över de två senaste årens digitala fotoskörd och det andra är att lägga till bilder i ett skrivprojekt som jag började med vid millenieskiftet och som får anses färdigställt, åtminstone del ett.