Qunilla

 

Min syster och jag har aldrig missat att tända ljus på Alla Helgons Afton på våra käras vilorum. En varm låga och ett hjärta fyllt av tacksamhet till alla dem som alltid satte oss barn främst och omgav oss med villkorslös kärlek. 

Idag tände vi ljus, pratade med våra kära och åkte sedan till Larsarons, alltså hemgården, och fikade medhavda godsaker nere vid älven som fått en tunn isskorpa närmast stranden. Rofyllt och vackert trots isande nordanvindar som snabbt kröp in genom tjocka vinterjackan. Efter en rask promenad i lång uppförsbacke var värmen återställd och färden gick vidare hemåt i bil med igenimmade rutor.

 

Jag är evigt tacksam och saknar dem alla men speciellt mamma som bara var sextiosex år när hon togs ifrån oss. Det är så mycket som hade kunnat vara annorlunda idag om hon och pappa hade funnits kvar och styrt upp ett och annat som gått fel i vår familj.