Min pingstafton

I gårkväll lyssnade jag på Håkan Juholt, socialdemokratisk politiker, med rubriken "Vi har råd med varandra". Han är en duktig retoriker som utan krusiduller pratar så att även en sådan som jag förstår innebörden. För mig som är ytterst okunnig när det gäller politik blev en sak glasklar och det är avsaknaden av framtidsvisioner i dagens politik. Dagens politik förvaltar bara nuläget och ser i stort sett allt och alla som tärande. Det är till exempel förfärligt att som pensionär tvingas känna skräck inför att en dag ha oturen att hamna inom äldreomsorgen eller sjukvården. Eller att man ytterst medvetet placerar barn i utanförskap och kriminalitet genom att underlåta att ge dem stöd i skolan på ett tidigt stadium.Precis som Juholt och andra humana förståsigpåare säger så får alla, rik som fattig, ett bättre liv med en solidarisk politik som ger alla ett värdigt liv. Alla är vinnare. Vi som nu är i min ålder har fått vara med om ett bättre Sverige än det vi har idag. Jag vill tillbaka dit och därifrån fortsätta utvecklingen för en bättre framtid för alla.
 
Strax innan jag somnade i natt tänkte jag att egentligen borde alla föräldrar se till att deras barn är med i SSU, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, för att fostras i anda för ett bättre och mer jämlikt Sverige och för att få ett intresse för att vara med i arbetet att forma framtiden. Därmed minskar risken att de hamnar i egoist eller rasasistpartiets klor och fientliga åsikter. 
 
Avslutar med några rader ur Var blev ni av, ljuva drömmar
sång Monica Zetterlund, svensk text Hans Alfredsson och Tage Danielsson 

 

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?

Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!