Qunilla

 

Min kropp gillar inte statinerna, en medicinen, som jag fick för en dryg månad sedan för att skydda hjärtats kärl från förkalkningar. Medicinen har en biverkan som bryter ner muskler hos vissa och då speciellt kvinnor. Dit hör jag. Har genom åren testat flera olika statiner med samma resultat. Har ont i både vadmusklerna och musklerna runt bröstkorgen. I gårkväll kunde jag knappt röra armarna. Kändes ungefär som om jag helt ouppvärmd hade varit på gymmet och toklyft flera hundra kilo i en hel timme. Än så länge den här mulna morgonen känns det inte alltför illa så jag hyser ett litet hopp till att det istället för medicinbiverkningar är städ- och röjningsbiverkningar. Vill helst fortsätta med medicinen. Det finns andra varianter av medicinen som ger färre biverkningar men den är reserverad för de patienter som själv har pengar att betala hela kostnaden. Läkaren berättade att den kostar 60.000 kr per år och patient. Det är dagens Sverige där vi bland annat låter privata åktörer göra jättevinster på skola, vård och omsorg och sedan placera våra skattepengar i skatteparadis utomlands. 

 

Idag blir det ännu en tur till soptippen med utsorterat skräp. Garaget är städat så idag ska blomplantor omplanteras i större krukor. Det är en speciell lustfylld känsla att hantera de sköra små plantorna. Tyvärr har den här vårvintern börjat lika gråmulet som förra våren. Egentligen borde jag en ljuslampa till de små liven men det har jag inte så det blir som det blir.

 

I flera veckor har jag känt en spirande lust att sätta mig vid symaskinen och sy typ en sommarklänning. Har faktiskt både ett oöppnat mönster och rödblommigt tyg liggandes. Tyget är vackert men lite väl storblommigt då min figur bullat till sig sedan tyget inköptes. Nästa resa till Torneå ska bland annat innehålla ett besök i stuvlådorna på tygaffären.