Regnvädersfunderingar

Vaknade till ljudet av porlande vatten i stupröret utanför sovrummet. Himlen är helgrå, termometern visa flera plusgrader och från sydväst blåser friska vindar. Vägarna är näst intill ofarbara på grund av halkan så det blir en hemmadag idag i allsköns ro.
 
Igår åkte mina älsklingar hem till sitt och det blev alldeles för tyst i mitt hus. Julgranen blev avklädd och förvandlad till fågelträd utomhus i strategiskt läge från katternas favoritfönsterbräda.
 
Gjorde en test på facebook, vilket jag inte brukar göra, om vilket uttryck som skulle definiera mitt 2017. Blev smått förskräckt då det blev:
 
När allt känns som en kamp i uppförsbacke, tänk då bara på utsikten från toppen!
 
Tycker att jag kämpat länge och väl och nu förstår jag att det är världens högsta berg som ödet vill att jag ska bestiga. I och för sig har jag begåvats med förmågan att se ljuset även i de mörkaste stunderna och jag klarar dessutom klättertekniken rätt så hyfsat.  Egentligen har jag bara en enda önskan och det är att det ska gå bra för alla mina nära och kära och då speciellt en som behöver extra mycket kärlek. Jag ska banne mig skåda utsikten från toppen tillsammans med alla de jag älskar av hela mitt hjärta.