Nostalgitripp
Strålande sensommarväder med höstens alla underbara färger i antågande. Syrran och jag åkte den årliga nostalgitrippen uppåt älven till våran kära mormors by. Mormor är borta sedan trettiofem år men i våra minnen lever hon.Vi syskon hade bara mormor, de andra mor- och farföräldrarna var redan borta då vi kom till världen.
Den lilla byn verkade folktom, det var alldeles tyst och stilla förutom fågelkvitter och rasslande löv. En trollslända landade på den rödmålade timmerväggen. Vingarna glänste och vi tog fram kameran men den hann flyga iväg innan vi kom till skott. Vi gick som alltid en sväng både längs byavägen och längs skogstigen där blåbären var stora och söta och rallarrosens dun virvlade i luften.
Några meter från mormor ligger den sedan länge nedlagda affären med sitt stora skyltfönster där de lockande godisbehållarna tronade under min barndom. Blev förvånad idag då jag insåg att storleken på fönstret betydligt mindre än i mitt minne.
Vi har tagit det ovanligt lugnt och ändå i lugn och ro besökt både mormors och morbrors gravar, fikat vid Polcirkeln och ätit gott på Brännvalls kafé i Bränna. Som final stannade vi till för ett sista fika nere vid stranden vid vårt barndomshem. Forsen brusade och vattnet glittrade i kvällssolens sken. Den gamla forsbåten blev med viss möda tömd på regnvatten. En bra dag i mitt liv.
