Måndag igen
Jisses så snabbt tiden rusar iväg. Förfärligt på ett sätt med tanke på att ett människorliv har tidsbegränsningar och toppen på ett annat då det snart blir ljusare tider igen. För min del känner jag mid räddad i början av januari då solen börjar kunna anas ovanför trädtopparna i fjärran. Mer behövs inte.
Idag har det varit soligt och fint och som vanligt har katterna och jag luftat oss en stund. Emil fick träffa en stor och vacker norsk skogskatt som jampratade men min Emil han svarade med morr. Skogskatten var inne på Emils revir så vi avstod alltför nära kontakt.
Rensningen i mina brev- och vykortslådor fortsatte idag. Det är helt otroligt vilken mängd och så otroligt vackra frimärken. Jag har öppnat varje brev och tittat på vartenda vykort och fått glädjas ännu en gång åt hälsningar, grattis och godjulhälsningar. En del namn säger mig ingenting alls, har inga som heslt minnesbilder, men de allra flesta väcker fina och kära minnen.
En av mina tidigaste brevvänner kom från Sydrhodesia, alltså nuvarande Zimbabwe. Vi tappade kontakten men idag sökte jag henne och naturligtvis fanns hon på facebook. Helt otroligt detta forum.
De ljusblå kärleksbreven jag fick från min stora kärlek på 60-talet blir kvar i lådan omknutet av ett rött band med rosett.