Nattsudderi
Min och barnbarnets dygnsrytm är dåligt synkroniserade vilket innebär att jag så här vid julledighetens slut går omkring som en radarstyrd zombie. Tyvärr har jag den egenheten att det är stört omöjligt att somna innann hela flocken är samlad under samma tak och ytterdörren ordentligt låst.
I morse gällde tidig uppstigning då jag skulle till Sunderbyns sjukhus. Ställde klockan på sju vilket skulle innebära hela tre timmars sömn. Vaknade av mig själv förundrad över att det redan var ljust utanför fönstret. Kollade klockan och insåg att den var fem i nio. Panik! Nio skulle jag hämta dottern. Slet på mig gårdagens kläder, tryckte ner en mössa över lurvet och borstade som hastigast framtänderna. Väl utanför dörren insåg jag väglaget. Regnet öste ner och gatan var isigt blank. Körde så snabbt jag vågade och lämnade sedan över ratten till dottern. Tiden var knapp och naturligtvis råkade vi missa avfarten mot sjukhuset så det blev ytterligare några minuter till spillo. Dottern rusade ut ur bilen och hann precis till mottagningen i rätt tid medan jag parkerade bilen. Stegade iväg till kafeterian och köpte en stor kopp vederkvickande kaffe. Hann knappt dricka ur kaffet så kom dottern tillbaka från läkaren. Högst två minuter varade läkarbesöket. Sedan hemåt i slasket.
Min fyrbente Emil mår bättre idag, äter, dricker och sover helt normalt. För säkerhets skull har ny bättre kattmat inhandlats hos djurdoktorn. Det duger nog inte att ge torrfoder från matvaruaffären. Läser man på innehållsdeklationen så innehåller kattmaten bara 17 procent kött och det är så klart inte bra för djur vars huvudsakliga föda ska komma från kött för att inte utveckla blodbrist.
Idag plockade jag ner adventsstjärnorna och i övermorgon när barnbarnet åkt tillbaka mot sitt jobb vidtar storstädning. Mycket välbehövligt. Även fast jag förlorat luksinnet vet jag att hela huset stinker diesel då barnbarnets mercedes står i garaget.
Nä nu blir det tevesoffan en stund innan jag börjar invänta flocken.