Trevlig kväll

 
Vaknad utsövd men med stela fingrar och fotleder som ett resultat efter gårdagens middagsförberedelser. Vännerna bjöds på en tidig födelsedagsmiddag och som alltid med prat och goda skratt. Numera är jag tyvärr mer än ringrostig då det gäller matlagning.
 
 
 
Till förrätt blev det räkor med två olika dipper. Till varmrätt en välkänd 70-talsklassiker Filé Provencale med rostade rotsaker och till dessert en enkel hallon och passionsbakelse. 
Att jag valde maträtter som jag känner till är föga förvånande då mitt luktsinne fortfarande till största delen lyser med sin frånvaro. Doftminnet som jag har av olika maträtter gör att jag vet hur det smakar även om den ljuvliga vitlöksdoften numera inte uppfattas av min hjärna. Tacksam för att åtminstone doftminnet fungerar så att maten blir njutbar.
 
Under veckan som kommer bör svaret från magnetkameraundersökningen levereras. Bävar. Vem vet. I bästa fall något normalt och i katastrofala fall Alzhemimer eller något annat människoovärdigt. Det är verkigen pest att ett människoliv är så kort och kantat av allehanda faror.