Med glädje
Ännu behövs ingen höstjacka, åtminstone inte under dagtid då det ännu är nästan tjugo plusgrader. Jag hattar mellan alla möjliga göromål, ena stunden kokar jag äppelmos, nästa stund är det gräsklippning, kattpälsvård eller fönsterputsning. Och idag har jag tvättat små babyklänningar och babysänglinne som fått torka ute i vinden. Blev för en stund nostalgisk när jag såg lakansbroderierna jag gjorde som sjuttonåring till mitt första barn. John Blund i rosa och blått. På den tiden, för snart femtio år sedan, broderade man en hel uppsättning sänglinne innan man skaffade sitt första hem. Jag var inget undantag trots ringa ålder.
Livet har varit och är fortfarande ett pärlband i livets alla skiftande färger. Idag när jag hade paketerat äppelmoset och ställde ner burkarna i frysen tänkte jag på alla år då jag helt utmattad syltade och saftade mitt i natten då övriga familjen sov. Dygnets timmar räckte inte till och inte är det konstigt att jag var så drabbad av migrän som jag varit under en stor del av livet. Det jag egentligen tänkte när jag stod och blickade ner i frysen var hur glad jag är att äntligen göra allt det här med glädje.