Qunilla

Även om vädret varit helgrått har det ändå varit riktigt skönt utomhus. Gick min vana trogen ut ganska tidigt i morse med katterna och tanken var kloklippning och pälsvård, men helt plötsligt stod jag på knä vid en rosenbuske med arbetshandskar, kratta och sekatör i handen. Har fått gjort flera saker som blivit överhoppade en längre tid. Bland annat är den norska brudspirean ansad från torra eller felväxande grenar. Vinbärsbuskarna fick också en genomgång och ett lager kompostjord.

Den senaste tiden har jag blivit varse om att jag minsann har en hel massa måsten som mest består av rutiner i en viss ordning. Säkert ett ålderdomstecken. Ve och fasa! Är visserligen 65 men känner mig som högst 30 fast i en icke så vetenskaplig test blev jag bara 21 år, hur man nu ska tolka det resultatet. 

Om något stör mina rutiner blir jag stressad men har tack och lov ännu förmågan att gå vidare utan att göra något väsen av det. Egentligen är det morgontimmarna som är viktigast vad gäller rutiner med bland annat kaffe i godan ro med fötterna i högläge. Sedan är det medicin och insulin och frukost. Om morgnarna blir stökiga har jag en tendens att glömma både insulin och medicin och det är inte så bra. Hur dagen och kvällen sedan blir är inte noga för då är jag minsann öppen för snabba infall. Det är kanske då jag är 21 ...