Qunilla

Nu är det definitivt dags att inse att vi är belägrade av kung Vinter och även det långa mörkrets tid. Idag tittade dock solen fram en ltien stund = Glädje. 

Dagen började med ett bra möte och sedan åkte syrran och jag iväg och tände ljus på våra käras gravar. Det blåste svinkallt på kyrkogården men vi var välklädda med fleccekallingar och full vintermundering. På hemvägen gällde julgransspaning men först stannade vi till på kära hemgården och åt mazariner sittandes i bilen med älvutsikt genom rutan. Svanarna låg stilla bland spridda isflak som snurrade runt i strömvirvlarna. Alldeles snart lyfter de och flyttar söderöver. Beger sig söderöver gör också min husbilsförsedda grannar. För min del skulle det räcka med en vecka i sol och värme under årets mörkaste vecka.